Att bli påmind

Eftersom vi nu har fått lite snö kändes det som en bra dag att klippa bort lite av Lexus päls mellan trampdynorna. Snö/isklumpar i tassarna är ingen höjdare så det vill jag gärna undvika. När jag hade Leo köpte jag en liten sax med trubbig spets att använda när man klipper bort päls mellan trampdynorna. En liten sax är inte alltid så lätt att hitta... I jakten på saxen hittade jag en del av Tokers medicin/salvor.

Toker tänker jag på ibland och jag saknar honom än. Däremot saknar jag inte alla eviga besök till veterinärer och att se honom lida. På något sätt är det nog först när man inte har kvar en sjuk hund som man reflekterar över att en del saker inte är vettiga. En månad utan veterinärbesök var något udda. Under större delen av hans liv hade vi en tratt ståendes i ett skåp i hallen så att den skulle vara lättillgänglig eftersom det var så pass ofta som han behövde ha tratt antingen på grund av distichiasis eller på grund av eksem. Tratten står nuförtiden nere i källaren och eviga besök till veterinärer har vi sluppit