Lite roligare väder skulle inte skada men ut måste man ändå. Så länge det inte spöregnar tycker Vilde att det är okej. Han är utan tvekan den bekvämaste hund jag haft. Regn och snö uppskattas inte av herrn och han ligger helst tryckt mot mig med huvudet på mig när jag sitter i soffan. Eftersom det mest är skitväder så blir det bara bilder med mobilen. Två bilder från promenaden mitt på dagen.
Nu är det älgjaktsvecka här och det är i vanlig ordning irriterande. Jag och Vilde gör vårt bästa för att undvika jägare vilket innebär tråkiga promenader. Imorse var det fint med dimman.
I morse klarade vi oss från jägare för mötesplatsen var inte vid bystugan då. När de ska mötas vid bystugan på morgonen slutar det alltid med att jag med hund antingen får en jäkla massa bilar efter oss på vägen eller att vi får möte med en jäkla massa bilar. En del jägare visar absolut hänsyn men många gör det inte. Nu vet jag inte om de tror att det kommer vara slut på älgar om de kommer till sitt pass en minut senare men det är så de uppför sig. Samma sak gäller även när jakten är slut för dagen och de ska hem. Kanske är det så att den som blir kvar sist i skogen blir tagen av ett troll. Jag ser fram emot när det blir lugnt i byn igen
Jag har inte förnyat mitt medlemskap i Brukshundklubben eller kennelklubben. Anledningen är att ingen av klubbarna har några vettiga kurser alla, med vettiga menar jag något som passar mig och Vilde. Valpkurs, allmän lydnad och nosework. Allmän lydnad hade varit bra med tanke på att det blir träning med andra hundar men jag tänker inte slänga ut mer än 1000kr igen med tanke på hur hund i hand kursen var. Att åka upp på öppen träning hade varit en anledning till att vara medlem men jag har accepterat att jag har inte den energin på kvällen. På kvällen är jag trött vilket givetvis kommer sig av att jag är sjuk och att då tro att jag orkar köra runt tre mil enkel väg och sedan orka vara fokuserad på Vilde i runt en timme och sedan köra hem är inte realistiskt alls. Om någon av klubbarna hade haft någon aktivitet på dagtid hade det varit en annan sak. Att de inte har det är naturligt eftersom de flesta jobbar på dagarna så det är inte ett klagomål utan bara en konstaterande.
Annars så är min vad fortfarande inte okej så promenaderna är lite begränsade men vi tittar på gäss.
Vilde har alltid varit svår att bryta när han ser en hund/människa eller något annat spännande. Att gå och stirra på mötande hundar är ju inte direkt artigt så jag har jobbat på det men utan några större framsteg. Det känns som om jag har provat det mesta ätbart utan några riktiga framsteg. Efter den senaste hundattacken så har Vilde blivit ännu svårare att bryta när han börjar stirra. Att använda leksak på promenad på vägen är inte ett alternativ för då måste jag ha fokus på Vilde, bilar och mötande hund/människa och risken är att Vilde skuttar för mycket. Och det kan bli farligt i kombination med bilar. Därför googlade jag lite på belöningar och tydligen fungerar mjukost bra på många hundar så jag köpte en tub. Att ha med en tub i fickan kändes inte så lockande så när jag ändå beställde medicin till mig köpte jag en resetub i silikon. Den är inte godkänd för livsmedel men jag tar risken. Den är smidig att ha med och det går att fylla på en lagom mängd. Vilde gillar verkligen mjukost men inte så pass mycket att han kan släppa mötande.
Kanske föredrar han en annan smak och det planerar jag att köpa nästa gång
Dumt nog gjorde jag inte det så det blev bara mobilbilder. Idag var det perfekt vinterväder och det njöt jag och Vilde av genom att promenera i skoterspår.
Nästa gång det är så här fint väder ska jag se till att ha med mig kameran. Så skönt att kunna låta Vilde vara lös igen så han kan göra av med lite energi
Det firar vi med att i vanlig ordning halka runt på den isiga vägen genom byn.
Gissar att Vilde vädrar efter älg eller rådjur på bilden. I dag blir Vilde och hans kullsyskon hela två år. Jag skulle inte klassa Vilde som vuxen än utan mer en jätte valp som ibland är lite mer sansad. Fin är han och rolig är han. Om han sansar sig lite med tiden gör det inget men fortsätter han vara en Vilde så går det också bra
Och en massa snö kom under två dygn. Nu har det slutat snöa och det är jag glad över. Att skotta några timmar varje dag tar på krafterna men det är vackert ute.
Jag och Vilde ska ta någon vända i skogen så snart jag har lite mer energi. Att pulsa i snö till knäna är jobbigt så bättre att göra det när energin finns. Till det sker får han nöja sig med promenader på vägen
Temperaturen var bara minus 14 för någon timme sedan så Vilde kunde få en vettig promenad. Min tanke var att bara gå på vägen eftersom lössnö gör att Vilde fort får tasskramp. När vi hade kommit en bit utanför byn visade Vilde att han ville gå in i skogen på ett ställe var vi brukar gå in. Jag gjorde honom till viljes och han fick vara lös. I ca en halvtimme sprang han som en galning. Han behövde verkligen få bränna av lite energi.
Jag uppskattade också att få gå på någon annan plats än bara vägen genom byn
I dag fick kameran följa med på lunchpromenad och Vilde fastnade på några bilder. I dag lyssnade han lite bättre så då fick han vara lös en stund. Vi såg en hel del älgspår men inga älgar.
Iskalla vindar blåste på oss men så länge tempot är bra fungerar det. Det blev 40 minuter i sele och lina i rätt kuperad terräng. Efter det gick vi på en skogsväg och vek sedan in i skogen och där kunde Vilde få vara lös i runt 30 minuter och sedan blev det vägen hem, kopplad. Vi var ute i lite över en och en halv timme så nu verkar Vilde rätt nöjd.
Han är väldigt fascinerad av ljudet från vattnet i älven, om han var lös är risken stor att han hade sprungit ner. Därför är han aldrig lös när jag går på höjderna längs med älven
Det är vad dagen bjöd på. En av oss sprang runt som en galning i en timme och det var den med fyra tassar. Jag tror aldrig Vilde har sprungit så mycket under en promenad, i vanliga fall springer han runt ett tag och sedan brukar han vara mer sansad. Nu är jag rätt säker på att han sprang på älg eller rådjursspår så jag bröt det rätt många gånger. Jag vill inte att han springer på spår men svårt att förhindra helt när han är lös. Han fick gå i koppel ett tag för att bryta beteendet. Någon älg eller rådjur träffade vi i alla fall inte på. Medan Vilde gick i koppel skrämde vi däremot upp runt tjugo tjädrar som Vilde gärna ville jaga efter. Givetvis så släppte jag inte honom så någon möjlighet att jaga tjäder fick han inte. Det blev några bilder idag på min glada/galna hund.
Det finns en del saker som jag har sagt att jag skulle vilja få en bild på. Idag kom möjligheten för en av dem. Jag börjar med lite höstbilder på Vilde som är tagna den senaste tiden.
Idag gick en del av promenaden längs med älven eller kanske 10 meter från älven så det går att skymta den när det är glesare med träd. När vi gick där tyckte jag mig höra något konstigt ljud och så såg jag vad jag först tolkade som trädstammar som flöt i älven. Jag tänkte att jag måste titta så att det inte var älgar så jag lämnade Vildes koppel till min sambo och smög fram till älvkanten. Simmande älgar är nämligen ett motiv som jag vill fånga på bild. Jovisst var det älgar och jag misstänkte att de tänkte ta sig upp ur älven en bit framför oss. Vinkeln var inte det bästa att fota ur men jag ville inte stressa dem så det blev som det blev. Resultatet blev två-tre okej bilder och det är jag nöjd med.
Älgarna gjorde som jag hade gissat och tog sig upp ur älven en bit framför oss och travade iväg i ett snabbt tempo. Älgtjuren hann jag ta en bild på.
Inte helt otippat så ville Vilde väldigt gärna hänga på älgarna.
Och varken Vilde eller jag tycker att det är kul att vara ute. Nu hade vi fint höstväder för några dagar sedan och då blev det mer motion.
Att den lilla studsbollen är glad när han är lös går det inte att missa. Jag har lite vettigare bilder på honom i kameran men jag har inte fått tummen ur än och flyttat bilderna till datorn.
Av hundarna jag har ägt och bayrarna så står Vilde ut på ett sätt och det är hans sätt att använda nosen på gott och ont. Är vi ute i trädgården och tränar så kan han bli distraherad av luftvittring vilket är lite svårt att förutse. Att träna hund i att ignorera distraktioner jag kan uppleva är en sak men jag har inte Vildes luktsinne. Nu försöker jag bara vara snabb och påminna honom om vad vi gör så fort jag ser att han får upp vittring av något och det fungerar hyfsat men långt ifrån perfekt. Jag räknar med att det är ett problem som kommer lösa sig i takt med att han får bättre fokus på mig och att han lär sig att det inte lönar sig att reagera på dofter.
Det har blivit en del kortare bilresor den senaste tiden och Vilde har inte mått illa! Han tycker absolut inte om att åka bil men om han slipper må illa kan han på sikt kanske bli lite mer positiv till bilåkande
Kursutbudet här lämnar precis som tidigare en hel del att önska. Enda kursen som presenterats hittills och vad jag misstänker även kommer att bli enda kursen är en kurs i vardagslydnad för 1100. Behöver Vilde en vardagslydnadskurs? Nja är svaret på det. Tror jag att vi skulle lära oss något? Väldigt tveksamt. Efter den misslyckade hund i hand kursen känner jag mig lite bränd. Hade kursen kostat 500 hade det kanske varit värt det. För mig är 1100 mycket pengar särskilt med tanke på att jag inte tror att vi kan lära oss så mycket. Jag tror absolut inte att jag är fullärd när det kommer till något inom hundträning men att slänga in Vilde på en kurs var man ska lära hunden sitt, ligg och lite annat känns inte helt rätt. Det han behöver är träning med andra hundar som helst ignorerar honom och har fokus på sina förare. Vi skulle helt enkelt behöva träna med hundar och förare som är bättre än vad vi är.
Jag ska vela ett tag till och fundera på om jag vill slänga ut 1100 i hopp om att kursen kan vara nyttigare för oss än vad jag tror. Under tiden ska jag roa mig med att plocka älgflugor ur håret
Vardagslydnad och promenader blir det givetvis varje dag
Eftersom det ska bli varmt även idag fick det bli en hurtig promenad direkt på morgonen. Vilde tackar inte nej till promenader i raskt tempo och han fick vara lös några gånger under promenaden var jag räknade med att risken att stöta på djur var minimal.
Vi stannade till en liten stund vid åckensjön. Någon badhund har han inte blivit än men det kanske kommer.
Min tanke var att ta kvällspromenaden på en av skogsvägarna i närheten. Det är många fågelungar överallt nu så Vilde har mest fått gå i koppel. En rask koppel promenad på grusväg kändes därför som en bra plan. På väg dit blev i vanlig utskälld av en liten hund, det enda som varierar är vems den lilla hunden är. Den här satt i alla fall fast i en lina på tomten så vi slapp få en liten gapande hund för nära. Vilde gapade tillbaka någon enstaka gång men la av när jag sa att det räckte.
När vi kom till skogsvägen så såg jag att det var lite älgspår men jag tänkte inte mer på det utan knatade på. Efter några hundra meter så började Vilde vädra mycket och strax efter det dök en fin älgtjur upp på vägen ca 20 meter framför oss. Jag och Vilde stannade till medan älgen i ett lugnt tempo korsade vägen och försvann in i skogen. Jag övervägde att ta upp mobilen för att ta en bild men valde att fokusera på det viktigaste istället. Nämligen att se hur Vilde reagerar på älg och om det skulle vara nödvändigt reagera på Vildes reaktion. Vilde var helt tyst men ville gärna följa efter älgen. Jag valde att vända så att Vilde förhoppningsvis kan lära sig att vi inte följer efter älg. Han ville spana om den skulle komma tillbaka vilket han fick göra en kort stund.
