Äntligen isfritt och jag har en jätte valp

 Det är så skönt att vägen genom byn i stort sett är isfri nu. Att slippa halka runt i dubbskor på promenader är härligt. 

Vilde är inte direkt sansad längre utan det är mycket känslor som fladdrar runt. Jag tycker nog nästan att han är värre nu än han var när han var unghund. När vi möter folk på vägen försöker han oftast kasta sig tvärs över vägen för att hälsa. För någon dag sedan träffade jag på en person och vi stod och pratade en stund, den personen var läskig enligt Vilde. Det finns inte direkt någon logik jag kan upptäcka bakom hans agerande. Det känns som om han har hamnat i spök/stökåldern på nytt. När han blir glad studsar han jämnfota rätt upp i höjd med mitt ansikte och jag är 1.80 cm lång... Alla hans känslor är förstärkta och jag ser det absolut som en mognadsfas. Jag ser fram emot att han kommer bli lite mer sansad igen på sikt

Kaos och lite mer kaos

 Bilden togs jag för några dagar sedan när det var en dimmig morgon.

Då var det inte kaos utan bara en vanlig morgonpromenad.

Kaoset kom igår och håller i sig. Det har varit dåligt med variation när det kommer till promenader den senaste tiden. Snön gör att det inte går att åka till platser i skogen eftersom snövallar gör att det inte går att parkera. Valet blev därför en promenad i Malung vilket var ett tag sedan. Jag tänkte att det skulle vara kul för Vilde att se något annat än byn och ha nya saker att nosa på. Nu vet jag inte om Vilde uppskattade promenaden eller inte men jag uppskattade den inte. Han gick mest runt och skällde på allt vilket aldrig hänt tidigare under promenad i Malung. Nu vet jag att han blir stressad av att åka bil så kanske är det så enkelt att han blev mer stressad igår än han brukar bli. Han gillar fortfarande inte att åka bil men nu var det väldigt länge sedan som han spydde så det är bra.

Idag fortsatte kaoset med att Vilde inte alls ansåg att han behövde lyssna på kom. Och gör man inte det får man inte vara lös. Han har varit duktig på att lyda och lyssna ett bra tag nu så jag trodde att det skulle fortsätta så. Nåväl det är bara att fortsätta träna och poängtera att det inte är valfritt att lyda

Isen börjar lägga sig

 Första beviset på att vintern snart är här på riktigt är att isen börjar lägga sig på älven.

Vilde envisas än med selektiv lydnad så då envisas jag med att han inte får vara lös så ofta. I morse tyckte han att kom var ett kommando som betyder gör som du vill. Då blev jag lite irriterad för han vet vad det betyder. Får se hur länge den här perioden tänker vara när han tror att han får välja själv hela tiden vad han ska göra. 

Order=önskemål

 Nu låter order lite hårt, kommandon är kanske ett lämpligare ordval men andemeningen är densamma.

Vilde tycker för tillfället att det mesta jag säger är önskemål och så är det inte. Jag får påminna honom ofta om att det matte säger gäller och är inte valfritt. Jag har tränat Vilde med extern belöning ända sedan han var liten och han har varit medveten om att man inte tar belöningen innan ett okej. Nu däremot försöker han gärna sno belöningen utan att ha gjort det jag önskar innan. Han har även börjat dra lite i koppel och är allmänt stökig. Nu tar jag det med ro för jag vet att när stök perioden är över kommer jag ha en trevlig hund så länge som jag håller fast vid reglerna som har gällt hela Vildes liv.

Små delsegrar

 

Som jag tidigare har nämnt är Vilde något stökig vilket gör att det är extra glädjande när något fungerar.

Igår när vi var ute och gick var han lös vilket inte är så ovanligt. När vi lullade på såg jag något till höger om oss och Vilde stannade och spanade. Jag kunde se att det var två eller tre rådjur bakom träd och bad Vilde vänta. Han lyssnade och jag gick fram till honom och kopplade upp för att vara på säkra sidan. Jag litar inte helt på Vilde så det kommer nog bli långlina på ett tag men än så har han alltid lyssnat på mig.

Dagens två glädjande händelser var att vi mötte två pudlar som skällde på Vilde. Att de skällde på Vilde var inte så glädjande men att han var tyst gjorde mig glad. Han fick även hälsa på ena pudeln och det tog inte många sekunder innan Vilde gav lekinvit. Tyvärr så möter vi mest hundar som skäller aggressivt och det svarar Vilde upp på på en gång. Kul att se hur han reagerar när det inte handlar om aggressivt skällande.

Den andra glädjande händelsen var att han klarade av ett möte med två personer på vägen utan att börja studsa. Han brukar nämligen studsa av glädje när vi möter folk. I Vildes värld vill nämligen alla hälsa på honom.

Det krävs inte mycket för att jag ska känna att Vilde är perfekt

Kaka,han blir nog vettig,det går över

 

Det är mina mantran på promenader nuförtiden. Kaka förutsätter att det finns kaka hemma för då är det mantrat bra. Att veta att jag får kaka efter promenad är bra motivation. Vilde är inte längre så rolig att promenera med. Att få kontakt med honom under flertalet promenader är en omöjlighet. Om vi får hundmöten resulterar det i att Vilde studsar och skäller. Givetvis så drar han även en del i koppel. Att försöka träna något är bara att glömma för hjärnan är inte alls på plats. Jag vet att det här är en period som kommer att gå över men just nu är det jobbigt

Torsdag

 Igår var det öppenträning på kennelklubben men vi var inte där. Anledningen till det är att jag helt enkelt var för trött och Vilde för vild. Hade det varit en mil till klubben hade vi antagligen åkt ändå men eftersom klubben ligger på andra sidan Malung så kändes det som ett för stort projekt. Vilde har gjort skäl för sitt namn i ett par dagar nu och det i kombination med att vägen här utanför håller på att åtgärdas gör att det är rätt stökigt. Att vägen åtgärdas är bra men det är jobbigt att lyssna på lastbilar, vält och allt vad det nu är. Stundtals så skakar det även rätt bra i huset, vill inte tänka på hur det är i husen närmare vägen. Så här såg det ut för en stund sedan när jag tittade ut genom köksfönstret.

Att få några fina bilder på Vilde är väldigt svårt för han är oftast bara någon meter från mig när han är lös och att stanna kvar när jag ber honom är han inte så duktig på. Jag lyckades i alla fall få honom att stå still en liten stund vid älven idag.

Lite tråkigt är det att jag mest har lyckats fota honom med mobilen när jag har en bra kamera. Bilden här ovan och den här under är tagen med kamera. Roligare att fota med kamera så den följer oftast med ut men oftast blir det tyvärr inga bilder på Vilde.

Full fart på snö

Varmare väder=mer stök

Nu har det varit dräglig temperatur i några dagar och det passar oss alla. När vi tvåbenta flyttar snö stökar de fyrbenta runt.

Sedan kunde jag inte låta bli att ta en bild ut över lindorna när dimman svepte in.

Först en promenad på vägen

Och sedan stök i trädgården.

Skräp

I år är det lite tråkigt att vara ute och röra på sig för bärplockarna är tråkigt nog väldigt slarviga. Var vi än promenerar så hittar vi rester av konservburkar, rester av purjolök (?), plast och annat skräp. Vi har även hittat hela bärlådor som bara var inslängda i skogen och annat. Det är inte kul att hitta skräp överallt i naturen och det känns helt klart som att de som tar hit bärplockarna borde ha lite bättre koll på hur bärplockarna uppför sig i naturen.
Om man nu bortser från skräpet så är det trevligt att vara ute och röra på sig nu när det är så mycket färger. Det märks att Freyja har blivit lättare för nu leker hon mer och det är helt enkelt mer fart på henne.

Lugnt och sansat

Och om det är något man kan vara säker på så är det att det aldrig varar länge.

Det är bara glädjande att hundarna leker med varandra och verkar trivas

Lek med mig

Sambon blev utsatt för bedjande collieögon och kunde inte stå emot.

Sedan gick det som det brukar. Freyja kom på att alla leksaker är hennes så hon snodde leksaken.

Hon ser lite lätt galen ut. Sen så blev det lite dragkamp.

Jag måste säga att de hemgjorda leksakerna håller väldigt mycket längre än allt vi någonsin köpt. Nu ska man komma ihåg att enligt bayerska viltspårhundar så är syftet med alla leksaker att plocka sönder dem i så små bitar som möjligt. Därför är det imponerande när något överlever här mer än några timmar.
(Om någon tycker att Lexus ser lite skitig ut så är det helt korrekt. Han tyckte nämligen att det var en bra idé att vada runt i ett dike med dy/lera eller något när vi var ute på lunchpromenaden. Idag har jag inte orkat tvätta honom men jag kan garantera att han inte lider av det och han kommer bli tvättad imorgon)

Inte så vita ben

Lite stök efter att en av hundarna vadat i dyvatten. Inte så svårt att gissa vem.

Äntligen fri

Så tror jag i alla fall att Freyja kände idag för det var första dagen som hon fick vara lös på promenad igen.

Inte helt oväntat så blev det lite lek

En grå torsdag

Glad men inte så vettig

I vanlig ordning så har Lexus nu börjat förtränga hur man går i koppel. Eftersom det sker varje gång Freyja löper så borde jag mentalt vara beredd men nej. Jag lyckas alltid förtränga att han efter ca en veckas löp blir dryg att gå med. Han fladdrar hit och dit och har ingen koll. Nu är det bevisligen inte värre än att jag om några veckor helt har lyckats förtränga hur jobbig pälsbollen kan vara. Så jag borde inte gnälla men eftersom det är min blogg så gnäller jag när jag känner för det

Stök i snö

Det började snöa för några timmar sedan och det har bara ökat och ökat. Snart är det vitt överallt och det känns helt okej om vintern nu tar över.

Lite roligare är det också att fota när det inte bara är grått och mörkt.

Ser man en glad hund som skuttar i snö kan det vara en Lexus

Och ser man två som skuttar var det är plogat kan det vara en Yana och en Freyja.

Freyja lurpassar på Lexus