Stress

 

Det blev en promenad i Malung idag igen, bilden är dock tagen här. Vilde var stressad direkt när han kom ut ur bilen. Det bästa hade varit att vara stilla till han kom ner i varv men när det är rätt många minus så är det inte ett alternativ. Vi hann gå en bit längs älven till jag såg en annan hundägare en bit bort. Jag tänkte att det var bra så vi skulle få ett hundmöte men jag noterade även att hon gick och ryckte rätt bra i kopplet. När vi kom fram till en y korsning på promenadslingan så var även den andra hundägaren där. Hon hade rejält med plogade ytor någon meter bakom sig men ändå valde hon att sätta hunden mitt på vägen hon gick på. Att tränga oss förbi henne tänkte jag inte skulle bli bra så istället försökte jag ta ut så mycket avstånd som möjligt och göra en u sväng in på den andra armen av y korsningen. Jag och Vilde hann inte många steg innan den andra hunden gjorde nån form av  avgrundsmorrning och kastade sig efter oss. Vilde svarade upp vilket inte var så konstigt men jag fortsatte att gå några meter och Vilde lugnade sig. Kvinnan ropade inte någon ursäkt men hon tog sig vidare i alla fall. Jag blir bara trött på korkade hundägare. Om hon hade haft något i huvudet så hade hon backat när hon såg oss så hennes hund hade kunnat få mer utrymme och haft en möjlighet att uppföra sig. Jag blir less också på att det ska vara så omöjligt att ge Vilde möjlighet att möta vettiga hundar.

På vägen till bilen senare så såg jag att det var två lösa hundar och människor på isen på älven. Det gick att konstatera att lydnaden på hundarna var sisådär eftersom personerna ropade gång på gång på dem. Det gjorde mig stressad eftersom promenadslingan går precis på kanten av älven. Tyvärr litar jag inte på att människor överlag kan kontrollera sina hundar och jag litar inte heller på att hundarna är trevliga. Det kändes helt enkelt tryggare att svänga av från promenadslingan i det läget istället för att riskera att hundarna skulle komma rusandes till oss.

Bilresan dit och hem gick bra men jag måste lyfta in Vilde fortfarande och han tycker absolut inte om att åka bil. Det är bra att han inte har spytt eller dreglat på väldigt länge men om han kunde bli neutral till att åka bil skulle jag bli glad

Kurs=kaos del 3

 Igår var det dags för tredje tillfället på hund i hand kursen och jag hade förhoppning om att det skulle vara vettigare. Mina förhoppningar grusades fort. Igår skulle vi göra samma saker som förra gången. Linförighet mellan två koner, förbudsövning, inkallning och gå över balanshinder. Givetvis skulle det göras med en hund i taget. Det tog Vilde max 10 min att göra det och så var det bara att vänta och vänta. Vilde och jag blir frustrerade av att bara stå och vänta så vi tränade lite på den andra öde planen och promenerade lite på vägen. Det märks tydligt att en hel del av de andra hundarna också blir frustrerade av att bara vara. En del hundägare märker inte eller skiter i att deras hundar blir frustrerade för de sitter bara och pratar med andra hundägare vars hundar också är frustrerade. En del andra rör sig lite då och då med sina hundar. 

Efter att jag och Vilde hade väntat i 50 minuter och under den tiden båda blivit frustrerade och irriterade så skulle det då bli gruppövning. Det såg ut som om övningen ännu en gång gick ut på att alla hundar utom en skulle stå/sitta på rad och så skulle en hund i taget gå runt alla andra. Då kände jag att det räckte för min del så vi åkte hem. 

När varje kurstillfälle ska vara ca 90 minuter och minst 50 minuter enbart är väntan så är det helt värdelöst. Istället för att säga att det är en hund i hand/allmänlydnadskurs så hade det varit ärligare att kalla det för en kurs i passivitet träning som varvas med lite träning. En del deltagare har hoppat av för att det inte ger något men ändå gör inte kursledarna något för att göra kursen vettigare. Enda förklaringen jag har fått är att en del deltagare är nöjda. En enkel lösning för att göra kursen vettigare hade varit att en ledare tar hand om linförighet, förbuds övningen och det andra och att den andra kursledaren tränar resten av gruppen på andra planen. Då kommer man bort från väntetid och hundar som blir frustrerade av att bara vara stilla. 

Enda anledningen till att jag anmälde Vilde till kursen var för att få till träning med andra hundar och det har det inte blivit något av i stort sett. Jag skulle absolut kunna vara med på gruppträningen efter att Vilde byggt upp frustration i ca en timme men det skulle inte ge honom något utan bara öka frustrationen ytterligare. 

Den här kursen har inte gett mig och Vilde något utan han har mest lärt sig att när man kommer till kennelklubben så ska man sitta/stå och skälla på andra hundar som också skäller. Besviken,frustrerad och irriterad är vad som beskriver mina känslor för den här kursen.

Min målsättning på sikt är att tävla med dit kommer jag aldrig att nå utan möjlighet att träna med andra.

Foto från promenad idag.