Kaos och lite mer kaos

 Bilden togs jag för några dagar sedan när det var en dimmig morgon.

Då var det inte kaos utan bara en vanlig morgonpromenad.

Kaoset kom igår och håller i sig. Det har varit dåligt med variation när det kommer till promenader den senaste tiden. Snön gör att det inte går att åka till platser i skogen eftersom snövallar gör att det inte går att parkera. Valet blev därför en promenad i Malung vilket var ett tag sedan. Jag tänkte att det skulle vara kul för Vilde att se något annat än byn och ha nya saker att nosa på. Nu vet jag inte om Vilde uppskattade promenaden eller inte men jag uppskattade den inte. Han gick mest runt och skällde på allt vilket aldrig hänt tidigare under promenad i Malung. Nu vet jag att han blir stressad av att åka bil så kanske är det så enkelt att han blev mer stressad igår än han brukar bli. Han gillar fortfarande inte att åka bil men nu var det väldigt länge sedan som han spydde så det är bra.

Idag fortsatte kaoset med att Vilde inte alls ansåg att han behövde lyssna på kom. Och gör man inte det får man inte vara lös. Han har varit duktig på att lyda och lyssna ett bra tag nu så jag trodde att det skulle fortsätta så. Nåväl det är bara att fortsätta träna och poängtera att det inte är valfritt att lyda

Trött på hundägare

 Det var min känsla igår och den känslan hänger kvar. Idag är det grått med snö.

Igår morse gick min och Vildes morgonpromenad först till höger på byvägen och sedan när vi var på väg hem ville Vilde fortsätta förbi vår uppfart och gå till vänster på vägen. Jag hade inget emot det så det blev så. Ett hus som man passerar när man går söderut på byvägen har det varit lösa hundar vid ibland så jag har lite extra koll. Jag har flera gånger varit med om att en hund har varit på väg ut på vägen när jag och Vilde passerat. När det skett har jag tvärvänt så Personen ska ha möjlighet att få tag på hunden. Personen som bor där kan alltså inte ha missat att hundarna inte lyder perfekt. 

Igår när vi precis var i linje med ytterdörren på huset öppnades dörren och två skällande hundar rusade ut. Ena hunden gav upp försöket att ta sig upp för en snöig slänt för att ta sig upp på vägen var jag och Vilde var. Den andra tog sig upp och var helt fokuserad på att ta sig fram till mig och Vilde. Vilde tyckte att det var hemskt obehagligt och var rädd och jag tyckte också det var obehagligt. Det är en hund vi aldrig har mött på promenader och jag hade ingen aning om den var aggressiv eller inte. När hunden hade tagit sig fram till mig lyckades jag få tag i halsbandet på den och kunde hindra den från att ta sig fram till Vilde. Medan jag stod där med Vildes koppel i ena handen och ett ordentligt tag i hundens halsband med min andra hand. Sa personen att den först måste få in den andra hunden och sedan kunde hon hämta den jag höll i. Det tog en liten stund och under tiden gick Vildes rädsla över till nyfikenhet och den andra hunden lugnade ner sig så jag släppte mitt grepp om halsbandet på den. Den hunden gick en bit och nosade på vägen och Vilde började ge leksignaler sedan kom personen och kopplade äntligen upp hunden. Någon riktigt ursäkt fick jag inte fast jag poängterade att både jag och Vilde tyckte att det var en obehaglig upplevelse särskillt med tanke på att Vilde blev attackerad för ett tag sedan. Personen sa att min oro säkert påverkar Vilde, givetvis är det så men om folk skulle ha koll på sina hundar så skulle det inte vara något problem. Jag fick även veta att hunden som inte sprang till oss var personen bara hundvakt åt och den hunden litade inte personen helt på... Verkligen genidrag att släppa ut två hundar i en trädgård som bara är några meter från vägen var både bilar,timmerbilar och hundar och folk rör sig på.

 Tyvärr tror jag inte personen lärde sig något av händelsen och min misstanke är att det är en person som inte kommer lära sig innan dens hundar blir skadade. Hade Vilde varit aggressiv så hade det kunnat sluta på ett helt annat sätt. Det som jag tar med mig som positivt är att jag höll mig lugn och lyckades styra upp det på bästa möjliga sätt och att Vilde kunde släppa rädslan

Frustrerad och irriterad

 Det har inte gått och det går inte att motionera Vilde tillräckligt. Snön och bristen på skoterspår gör att det inte finns någonstans att låta Vilde springa av sig. Att ge honom nog med motion i koppel lyckas inte jag med. Igår satte jag på Vilde sele och gav mig ut och gick och gick.

Jag höll högsta möjliga tempo och Vilde drog stundtals. När han inte gjorde det studsade han jämfota för att fånga snöflingor och kolla av älgspår. När vi hade några minuter hem passerade vi ett hus där en person med hund var på väg in. Den hunden skällde på Vilde och Vilde svarade upp. I det läget var jag skittrött efter att ha knatat i snömodd i min maxhastighet i närmare två timmar och jag blev irriterad. Istället för att lugnt säga åt Vilde att lägga av och bara fortsätta gå så gapade jag på honom och tog tag i selen. Det är inte rätt sätt när det gäller Vilde och det vet jag. En del hundar tar åt sig när ägaren ryter till det gör inte Vilde. Mitt sätt att hantera honom gjorde inte att han lugnade sig utan istället tror jag mer att han tänkte att matte beter sig knäppt. 

Det är frustrerande att Vilde oftast inte uppför sig som jag önskar vid hundmöten. Jag ser det däremot inte som konstigt med tanke på att Vilde inte möter hundar så ofta och hundarna vi oftast möter uppför sig illa. Bristen på vettiga hundar eller vettiga kurser här spelar så klart in. Jag gör mitt bästa men miljön här om man vill vara aktiv med hund har verkligen blivit sämre de senaste tio åren

Glad collie

 Under promenad beslutade jag mig för att pulsa in på en skogsväg så Vilde skulle kunna få vara lös. Jag höll tummarna för att det skulle finnas skoterspår efter några hundra meter. Det brukar nämligen vara några som kör över myrar där och då kör de även en bit på skogsvägen. Nu hade jag tyvärr inte så mycket tur för det fanns inga skoterspår alls utan bara älgspår kors och tvärs. Jag pulsade på en bit och Vilde flög runt. Nu kom vi inte så långt för det var så jäkla jobbigt. Ett par dm med snö är jobbigt att pulsa i. Vilde kunde i alla fall skutta av sig en stund och sedan fortsatte vi promenera på bilvägen.

Vilde sjönk inte ner lika mycket som jag gjorde men det syntes att även han tyckte det var jobbigt

Lite varmare

 Temperaturen var bara minus 14 för någon timme sedan så Vilde kunde få en vettig promenad. Min tanke var att bara gå på vägen eftersom lössnö gör att Vilde fort får tasskramp. När vi hade kommit en bit utanför byn visade Vilde att han ville gå in i skogen på ett ställe var vi brukar gå in. Jag gjorde honom till viljes och han fick vara lös. I ca en halvtimme sprang han som en galning. Han behövde verkligen få bränna av lite energi.

Jag uppskattade också att få gå på någon annan plats än bara vägen genom byn

Nytt år

 Och det började med snö.

Snö brukar vara trevligt men inte nu. Den senaste veckan har det varit hemskt att promenera för det är ett tjockt lager is precis överallt. När det nu har kommit runt en dm snö så är det inte roligt. Jag har dubbskor men det hjälper inte utan fötterna glider runt åt alla håll. Efter mitt senaste blogginlägg så kom Vildes mh resultat in på skk och det ser rätt trevligt ut.

Det är lite tråkigt att det ser ut som om han inte har någon leklust eftersom han har det. Nu går det att leka Om leken och om Vilde hade lekt med någon annan någon gång innan mh hade det kanske gått annorlunda. Och om resan till klubben för mh hade gått bättre hade Vilde haft bättre förutsättningar. Att spy på vägen dit och stress pga vägarbete var inte med i beräkningarna. Men att leka om leken ändrar inget och jag är nöjd med min hund

Bra kalla dagar

 Jag passade på och köpte lagerblads hydrolat när det var rea.

Jag tänkte att det skulle vara bra träning kalla dagar att träna in en ny doft. Nu gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vilde fick nosa på lagerblads hydrolaten två-tre gånger och fick belöning. Sedan gömde jag två behållare med lagerblad i ett rum och bad Vilde leta. Han markerade bägge utan problem så jag tänkte göra det svårare. Så jag gömde två lagerblad och två eukalyptus i ett rum för att se om han skulle markera alla fyra. Även det klarade han galant så det är upp till mig att hitta nya utmaningar. Vilde är smart.

Att Vilde inte har gjort doftprov än finns det två anledningar till och det är andra hundar och kartonger. Vilde behöver bli van att jobba med andra hundar i närheten, helt enkelt träffa på andra hundar och det är lättare sagt än gjort att få till här tyvärr. Innan det sker är tävling i någon gren överhuvudtaget inget att tänka på. Anledning nummer två kartonger är inte för att Vilde lider av någon udda rädsla för kartonger utan mer att han tror att alla kartonger innehåller något till honom så han är inte så försiktig. Hundmat och annat beställer jag hem så Vilde har av det dragit slutsatsen att alla kartonger är till honom. Att jag även beställer hem medicin till mig rätt ofta har inte fått honom att inse att alla kartonger inte är till honom. Vilde studsar rätt ofta av glädje när han ser kartonger så jag måste få honom att ta det lite mer sansat runt kartonger innan det är någon mening att anmäla till doftprov. 

En bild från en promenad för någon dag sedan. Bättre bilder dyker upp här när jag tar itu med att flytta bilder från kameran till datorn.

Tasskramp

 Kylan kom och med den fick Vilde problem igen med tasskramp. Så länge som han inte går i lössnö så går det bra men han vill inte bara gå i bilspår på vägen. Har han täcke på sig när det är runt minus 10 så går det bättre. Idag var det runt minus 12 mitt på dagen och efter en promenad på vägen ville Vilde gå vid ån så då gjorde vi det. 

Jag tycker att det är mindre problem hittills den här vintern när det gäller tasskramp/,köldkramp men ett problem är det. Jag tycker inte att Vildes trampdynor/tassar ser annorlunda ut än tidigare hundar men han är helt klart känsligare. Funderar på att köpa någon olja att ha på hans mat som ska vara bra för tassar och se om det hjälper

Isen börjar lägga sig

 Första beviset på att vintern snart är här på riktigt är att isen börjar lägga sig på älven.

Vilde envisas än med selektiv lydnad så då envisas jag med att han inte får vara lös så ofta. I morse tyckte han att kom var ett kommando som betyder gör som du vill. Då blev jag lite irriterad för han vet vad det betyder. Får se hur länge den här perioden tänker vara när han tror att han får välja själv hela tiden vad han ska göra. 

Hurtig promenad

 Iskalla vindar blåste på oss men så länge tempot är bra fungerar det. Det blev 40 minuter i sele och lina i rätt kuperad terräng. Efter det gick vi på en skogsväg och vek sedan in i skogen och där kunde Vilde få vara lös i runt 30 minuter och sedan blev det vägen hem, kopplad. Vi var ute i lite över en och en halv timme så nu verkar Vilde rätt nöjd.

Han är väldigt fascinerad av ljudet från vattnet i älven, om han var lös är risken stor att han hade sprungit ner. Därför är han aldrig lös när jag går på höjderna längs med älven

Order=önskemål

 Nu låter order lite hårt, kommandon är kanske ett lämpligare ordval men andemeningen är densamma.

Vilde tycker för tillfället att det mesta jag säger är önskemål och så är det inte. Jag får påminna honom ofta om att det matte säger gäller och är inte valfritt. Jag har tränat Vilde med extern belöning ända sedan han var liten och han har varit medveten om att man inte tar belöningen innan ett okej. Nu däremot försöker han gärna sno belöningen utan att ha gjort det jag önskar innan. Han har även börjat dra lite i koppel och är allmänt stökig. Nu tar jag det med ro för jag vet att när stök perioden är över kommer jag ha en trevlig hund så länge som jag håller fast vid reglerna som har gällt hela Vildes liv.

En biltur till ett favoritställe

 Det är vad dagen bjöd på. En av oss sprang runt som en galning i en timme och det var den med fyra tassar. Jag tror aldrig Vilde har sprungit så mycket under en promenad, i vanliga fall springer han runt ett tag och sedan brukar han vara mer sansad. Nu är jag rätt säker på att han sprang på älg eller rådjursspår så jag bröt det rätt många gånger. Jag vill inte att han springer på spår men svårt att förhindra helt när han är lös. Han fick gå i koppel ett tag för att bryta beteendet. Någon älg eller rådjur träffade vi i alla fall inte på. Medan Vilde gick i koppel skrämde vi däremot upp runt tjugo tjädrar som Vilde gärna ville jaga efter. Givetvis så släppte jag inte honom så någon möjlighet att jaga tjäder fick han inte. Det blev några bilder idag på min glada/galna hund.

Bilresan dit och hem gick bra vilket alltid är ett plus

Sjövild

 Är en beskrivning som passar bra på Vilde för tillfället. Det har varit så mycket energi i honom de senaste dagarna att det känns som om det ryker ur öronen på honom. Han flyger runt och är överallt och ingenstans så fort han är lös. Inte lyssnar han särskilt bra heller så det är lite kaos. Jag kan inte minnas att tidigare hundar hade en sån här period strax innan två år men inte omöjligt att de hade det. Inte lätt att minnas allt.

Här i byn har Vilde haft en liten hundkompis, de har fått stöka med varandra i koppel och båda har blivit glada när de träffats. Att de inte fått vara lösa ihop kommer sig av att den hunden nog vägde en tiondel av Vilde och var 16(?) år. För någon dag sedan så fick jag veta att den hunden hade gått bort. Väldigt sorgligt för hennes ägare för hon var en väldigt pigg liten hund för sin ålder

Vilda djur

 I helgen gick jag och Vilde in i skogen en bit bort och efter att ha gått en bit kopplade jag loss honom. Efter det dröjde det inte många sekunder innan jag hörde någon älg som rörde sig nära oss. Det hörde givetvis Vilde också och han drog iväg åt det hållet. Jag ropade men han dök inte upp och jag räknade med att leta collie. Jag hann ropa några gånger till och då dök Vilde upp, han var max borta 30 sekunder men ibland går tiden långsamt. När han kom tillbaka till mig kopplade jag upp honom och vi fortsatte promenaden. När vi hade gått ca 20 meter tittade jag upp på en liten höjd och där stod 3-4 älgar och spanade på oss. Jag lät lite grann för att få dem att flytta sig och efter en liten stund travade de iväg i ett långsamt tempo. Jag tror inte att Vilde var fram till älgarna för då borde de inte ha stått stilla när vi kom. Efter det blev det träning av Vilde i koppel att inte försöka rusa efter älgarna. 

I dag tog jag en promenad med Vilde vid ån och han fick vara lös. När vi kom ut på en kalhygge var jag en bit framför Vilde och plötsligt flög ett rådjur iväg som jag inte hade sett. Nu var jag mellan rådjuret och Vilde så jag fick lätt stopp på honom när han tänkte springa efter. Efter det fick han fortsätta att vara lös och han lyssnade när jag sa nej till att springa efter. 

Överlag så ger jag Vilde och mig själv godkänt när det kommer till inkallningsträningen. Det är inte perfekt och lite bättre vill jag att vi blir men ibland får man känna sig nöjd för tillfället. 

Några bilder på vilda djur har det inte blivit utan bara på den halvtama collien.

Borde göra mer

 Jag har lite dåligt samvete för att jag inte har varit upp på öppen träning på många månader nu. En anledning är att jag helt enkelt är väldigt trött på kvällen, inte alltid lätt att vara sjuk. En annan anledning är att det blir ett så stort projekt, det är några mil till hundklubbarna och Vilde tycker inte om att åka bil. Om jag hade varit säker på att andra skulle vara på öppen träning hade det varit en sak men flera gånger när vi var upp var det bara den som var ansvarig för öppen träning som var där. När man då har åkt några mil och försökt hitta energi och resultatet blir att jag tränar själv på en plan känns det rätt meningslöst. Jag skulle verkligen önska att det fanns någon hund aktivitet på dagtid i närheten för det skulle passa mig väldigt mycket bättre. 

En promenad i Malung tog vi för någon dag sedan. Lite variation för Vilde och mycket att nosa på. Några andra hundar såg vi däremot inte till. Bilresan dit och hem gick bra vilket alltid är trevligt

Sista dagen i skogen på ett tag

 

På söndag(?) drar älgjaktsveckan igång och då går inte jag i skogen. I kväll och i morgon lär de tillresta jägarna börja dyka upp och så kommer de drälla runt i skogen i morgon och kolla sina älgpass. En del har med sig hundar, både jakthundar och mer sällskapshundar och en del är av åsikten att på landet har man sina hundar lösa. Att alla hundar inte har en fungerande inkallning är givetvis inget hinder... Jag är kanske inte så road av älgjaktsveckan men det är bara att stå ut och räkna ner dagarna.

Jag var lite nyfiken i veckan på hur mycket Vilde väger så jag ställde honom på vågen. Min gissning var en bit över 20kg men jag hade lite fel. Han vägde in på 19,2kg. Jag tycker inte att han ser så tanig ut men Toker var helt klart grövre. Jag hoppas att han växer på sig lite runt om för lite grövre önskar jag allt att han blir även om han är perfekt som han är.

Vildes mh har så klart inte kommit in på avelsdata/hunddata än, får väl se om brukshundklubben någon gång får ordning på sitt nya system. Jag tycker det är kul att kunna se hundens mh spindel men det är bara att fortsätta vänta

Regnet faller

 Och varken Vilde eller jag tycker att det är kul att vara ute. Nu hade vi fint höstväder för några dagar sedan och då blev det mer motion. 

Att den lilla studsbollen är glad när han är lös går det inte att missa. Jag har lite vettigare bilder på honom i kameran men jag har inte fått tummen ur än och flyttat bilderna till datorn. 

Av hundarna jag har ägt och bayrarna så står Vilde ut på ett sätt och det är hans sätt att använda nosen på gott och ont. Är vi ute i trädgården och tränar så kan han bli distraherad av luftvittring vilket är lite svårt att förutse. Att träna hund i att ignorera distraktioner jag kan uppleva är en sak men jag har inte Vildes luktsinne. Nu försöker jag bara vara snabb och påminna honom om vad vi gör så fort jag ser att han får upp vittring av något och det fungerar hyfsat men långt ifrån perfekt. Jag räknar med att det är ett problem som kommer lösa sig i takt med att han får bättre fokus på mig och att han lär sig att det inte lönar sig att reagera på dofter. 

Det har blivit en del kortare bilresor den senaste tiden och Vilde har inte mått illa! Han tycker absolut inte om att åka bil men om han slipper må illa kan han på sikt kanske bli lite mer positiv till bilåkande

Fortfarande skeptisk

 Det är något skumt med svampar även i år.

Även om de är skumma så har Vilde inga problem med att kolla av.

Det blev lite tyst här efter attacken på Vilde, luften gick ur mig lite och jag är fortfarande sur över det.

Här i byn är det tre hundar som vi möter ofta och att möta dem är fortfarande inget problem. En hund möter vi lite då och då vilket vi även gjorde för några dagar sedan och där märktes det skillnad. Vilde reagerade en del och blev helt klart osäker. Vi skulle behöva möta många hundar som inte bryr sig i hundmöten för att komma tillbaka till vår tidigare nivå. Skithunden med ägare åkte hem till sitt hemland någon dag efter attacken så den har vi sluppit men de ska komma tillbaka snart. Min gissning är att den hunden kommer att bita en annan hund eller människa och att människor här kommer kräva att den avlivas. Får se om jag får rätt i det.

Min plan var att jag och Vilde skulle göra tävlings debut i något i år men den planen har jag skrotat. Innan Vilde känner sig trygg bland andra hundar kommer det inte bli någon tävling för oss. 

18 månader

 Idag blir Vilde och hans kullsyskon 18 månader. Så då får det bli två bilder på herrn.

Om någon funderar på varför gräsmattan är så vildvuxen så är anledningen trasig gräsklippare. 

Träningsmässigt så är vi inne i en svacka som kommer sig av väldigt dåligt fokus och koncentration. Istället för att traggla och bli frustrerad när Vilde är vimsig så tar vi en paus i träning av tävlingsmoment. Träningen nu består istället av att bara göra extremt simpla saker och att Vilde ska vara lite mer uppmärksam på mig istället för allt annat. Jag hoppas att det här är en tillfällig svacka och det tror jag eftersom vi har haft sådana här perioder tidigare 

Gratis hundmat och en massa vatten

 Såg för några dagar sedan att man kunde beställa 5 eller 10 kg torrfoder och bara betala för frakten. Det gjorde jag, valde 5kg för det hade varit bökigt att slänga 10kg om Vilde inte hade velat ha det. Jag hade läst på nätet att en del hade fått fodersäckar som inte hade lång tid kvar till bäst före datum. Säcken jag fick hem är bäst före september så det var lite kort tid men jag ska inte gnälla eftersom jag betalade 79kr för frakten.

Eftersom Vilde inte har känslig mage så tänker jag blanda in maten i hans vanliga foder som lite variation. Han har fått smaka några bitar och maten var godkänd.

På lunchen tänkte jag mig en promenad vid ån. Jag var lite osäker på om det skulle vara möjligt med tanke på allt regnande. Det var inte möjligt

Plankorna som ses flyta brukar i vanliga fall agera spång över ett litet vattendrag. Så här mycket vatten brukar det bara vara vid vårfloden. Vilde har visat lite för mycket intresse för rådjur och fåglar så därför har han fått gå med en lina. Lite längre än hans vanliga koppel men inte väldigt långt. Vi försökte inte ta oss över utan vände och gick på ett annat ställe.