Nä inget mer hund i hand för oss

 Glad collie

Igår var det hund i hand igen men vi åkte inte dit. Det enda Vilde har lärt sig av hund i hand är att bli frustrerad och stressad av att se andra hundar. Vilket tyvärr märks även här i byn och på andra ställen vi kommer till. När vi kom till Hagfors brukshundklubb i lördags var Vilde uppe i varv direkt när han kom ut ur bilen och hunden han såg gjorde honom frustrerad. I morse mötte vi en hund som vi brukar möta och det brukar gå bra. Vilde brukade kunna ta det lugnt när jag och ägaren stannar och pratar men så är det inte längre. Stannar vi och pratar nu så skäller Vilde och är allmänt stökig. Ägaren till den hunden kommenterade också att Vilde uppvisar frustration nu som han inte visade tidigare. 

Lagom kul med en kurs för 900 som orsakar problem som tidigare inte fanns. Vilde har även kopplat ihop bilresa med att komma till någon plats med hundar och frustration. Så fort vi kommer fram till någon plats med bil och öppnar bakluckan så börjar Vilde spana efter andra hundar och är uppe i varv. Just det anklagar jag inte hund i hand kursen för utan mer mitt eget fel som inte åkt oftare till platser utan stress och frustration. Därför tog vi en kort biltur idag och promenerade på en skogsväg så Vilde kunde vara lös, minimal risk att störa vilda djur när man går på en väg. 

När det gäller frustrationen runt andra hundar så kommer Vilde få lite träning på det varje gång vi träffar hunden med ägare som vi träffade i morse. Hon erbjöd sig att ställa upp som "tränings objekt" när vi möts.

Hur jag ska lyckas hitta någon att träna med har jag inte listat ut än. Ibland önskar jag verkligen att jag hade bott på någon annan plats var möjligheter till hundträning hade varit bättre. Det Vilde behöver är att träna med andra hundar ikring sig inte att stå en timme per kurstillfälle och skälla och lyssna på andra frustrerade hundar som skäller

Kurs=kaos del 3

 Igår var det dags för tredje tillfället på hund i hand kursen och jag hade förhoppning om att det skulle vara vettigare. Mina förhoppningar grusades fort. Igår skulle vi göra samma saker som förra gången. Linförighet mellan två koner, förbudsövning, inkallning och gå över balanshinder. Givetvis skulle det göras med en hund i taget. Det tog Vilde max 10 min att göra det och så var det bara att vänta och vänta. Vilde och jag blir frustrerade av att bara stå och vänta så vi tränade lite på den andra öde planen och promenerade lite på vägen. Det märks tydligt att en hel del av de andra hundarna också blir frustrerade av att bara vara. En del hundägare märker inte eller skiter i att deras hundar blir frustrerade för de sitter bara och pratar med andra hundägare vars hundar också är frustrerade. En del andra rör sig lite då och då med sina hundar. 

Efter att jag och Vilde hade väntat i 50 minuter och under den tiden båda blivit frustrerade och irriterade så skulle det då bli gruppövning. Det såg ut som om övningen ännu en gång gick ut på att alla hundar utom en skulle stå/sitta på rad och så skulle en hund i taget gå runt alla andra. Då kände jag att det räckte för min del så vi åkte hem. 

När varje kurstillfälle ska vara ca 90 minuter och minst 50 minuter enbart är väntan så är det helt värdelöst. Istället för att säga att det är en hund i hand/allmänlydnadskurs så hade det varit ärligare att kalla det för en kurs i passivitet träning som varvas med lite träning. En del deltagare har hoppat av för att det inte ger något men ändå gör inte kursledarna något för att göra kursen vettigare. Enda förklaringen jag har fått är att en del deltagare är nöjda. En enkel lösning för att göra kursen vettigare hade varit att en ledare tar hand om linförighet, förbuds övningen och det andra och att den andra kursledaren tränar resten av gruppen på andra planen. Då kommer man bort från väntetid och hundar som blir frustrerade av att bara vara stilla. 

Enda anledningen till att jag anmälde Vilde till kursen var för att få till träning med andra hundar och det har det inte blivit något av i stort sett. Jag skulle absolut kunna vara med på gruppträningen efter att Vilde byggt upp frustration i ca en timme men det skulle inte ge honom något utan bara öka frustrationen ytterligare. 

Den här kursen har inte gett mig och Vilde något utan han har mest lärt sig att när man kommer till kennelklubben så ska man sitta/stå och skälla på andra hundar som också skäller. Besviken,frustrerad och irriterad är vad som beskriver mina känslor för den här kursen.

Min målsättning på sikt är att tävla med dit kommer jag aldrig att nå utan möjlighet att träna med andra.

Foto från promenad idag.

Kurs=kaos del 2

 I torsdags var det dags för andra tillfället på hund i hand kursen. Det var mycket gapande även den här gången vilket inte är så konstigt när hundarna mest bara får vänta. Under de första 45 minuterna var det ca 40 min av enbart väntan för Vilde och mig och sedan fick vi gå in på plan. Väl på plan skulle man gå ett varv mellan två koner med hunden i koppel och den skulle inte dra i koppel och sedan fick man göra en inkallning. Det tar en stund när det är +10 hundar så dötiden blev lång för alla. Att bara stå/sitta stilla hela tiden bidrog till att Vilde gapade en del vilket även många av de andra hundarna gjorde. Jag föreslog att vi som bara väntade kunde gå till planen längre bort och träna men det var det ingen som hakade på så jag och Vilde tränade själva där istället för att bara vänta. Lite surt känns det när det jag och Vilde behöver öva på är att ha andra hundar runt oss och så blir det mest att hundar bara sitter och gapar. Sista halvtimmen var det en förbudsövning, gå över balansgrej, uppbindning med andra hundar,vi var med på det men jag valde att avstå från sista övningen för då hade Vildes hjärna börjat smälta. Sista övningen var att en hund i taget med ägare fick passera alla andra hundar som var stilla.

Jag förstår att det inte är helt lätt för personerna som håller i kursen för det är en jäkla blandning av hundar och olika mål för deltagarna. En del verkar mest vara där för lite social samvaro med andra människor och har mindre koll på egna hunden och verkar inte ha problem med att hunden gapar och stökar. Andra är där för träning och vill träna. 

Det är givet att det blir konstig blandning när det bara finns en kurs under en termin men jag är ändå lite besviken. Jag hade räknat med mer träning och att jag och Vilde skulle göra framsteg. Nu är det tre gånger kvar och jag hoppas verkligen på riktigt träning.

Vilde idag

Det börjar bli riktigt olidligt med mygg här igen och att gå vid ån var inte ett bra beslut. Tråkigt nog så blir det nog mest att gå på vägen igen för det är iallafall lite mindre mygg där

Kurs=kaos

 Det enda kursen den här terminen på någon av de två klubbarna i närheten var en hund i hand kurs. Inte riktigt mitt förstahandsval när det gäller kurs, allmän lydnad känner jag att jag inte behöver så mycket tips för att få till. Efter mycket velande så anmälde jag Vilde ändå eftersom han behöver träna med andra hundar i närheten. Igår var det då dags för första tillfället, jag var trött och stressad och hoppades mest att det skulle bli inställt på grund av åska. Att träna hund när jag är trött och stressad blir aldrig bra. 

Väl på plats visade det sig vara rätt många hundar. Några mindre som skällde mycket och några större som också lät. Det slutade med att jag större delen av tiden tränade Vilde på planen bredvid för jag tyckte det var för mycket stök. Pengarna för kursen känns lite bortkastade men jag hoppas att det blir bättre. Lite nyttigt för Vilde var det att ändå se så pass många hundar och han uppförde sig rätt bra ändå fast han också skällde en del. Bilresan dit och hem gick också bra så det tar jag med mig. Hade det funnits lämpliga hundar i närheten att promenera och träna med så hade jag dock aldrig betalat 900 kr för fem tillfällen på hund i hand.

Foto från idag

Olika händelser

 I onsdags startade kennelklubbens öppna träning för säsongen och vi var där. Det som var positivt var att bilresan dit och hem gick bra och att det var många hundar. Vildes koncentration och fokus var långt ifrån på topp så det blev mer titta på allt istället för träning men det är nyttigt det också.

Hunden som inte ens vill bli blöt om en tass tyckte plötsligt att det var roligt att skutta lite i ån som svämmar över. 

Vi har även spanat på älven som har vuxit rejält av vårfloden och Vilde har slitit i träd.

Idag var det dags för en ögonlysare att komma till Malung vilket brukar ske någon gång per år. Jag bokade tid till Vilde så fort jag fick vetskap om det. För någon timme sedan blev han ögonlyst och resultatet var samma som när han var valp nämligen UA. Han har tydligen väldigt fin synnerv vilket inte säger mig något men ögonlysaren sa att Vilde har fina ögon. Det innebär nu att Vilde är klar med nödvändiga hälsoundersökningar och allt har varit bra vilket glädjer mig

Hjärnan har tagit paus

 Träningen har inte gått så bra ett tag nu så vi har tagit en paus. Istället blir det mer att skutta runt och att försöka uppföra sig med varierat resultat. Kul är det att se hur glad han ser ut när han får springa runt.

Lite snö har kommit och det har varit iskalla vindar så det har inte varit så roligt att vara ute. Har man hund är det bara att ta det för vad det är och ändå ge sig ut. Idag var vi på Malungs kennelklubb för lite samvaro som inkluderade tipspromenad, korvgrillning och en inofficiell noseworktävling. Jag hade inte anmält oss till tävlingen för jag anade hur det skulle gå. Väl på plats blev jag övertalad att ändå vara med och det gick som jag hade anat. Total katastrof men det gör inget. Vilde gjorde en halvdan markering på fem minuter. Alla som deltog fick rosett så Vilde har fått sin första rosett. Innan vi kommer att tävla på riktigt i någon gren kommer det att dröja men jag satsar på fler rosetter och bättre prestationer.

Igår var det onsdag

 Så därför var vi på kennelklubben för öppenträning. Om man tänker lydnadsmässigt så var träningen en katastrof men om man tänker socialisering så var det perfekt. Personen som var ansvarig hade med sig sina två Welsh springer spaniels och hon undrade om jag ville släppa Vilde med dem. Personen i fråga var även aktiv på klubben när jag hade tidigare hundar och hennes hundar har alltid varit trevliga. Vilde tyckte att det var lite läskigt först men sedan blev han modigare och lekte lite med hundarna. Efter en stund kom det fler till träningen och jag hade tänkt träna lite lydnad men Vildes hjärna var på total overload så det var bara att ge upp. Han fick istället hälsa på två sheltie valpar vilket gick bra men de tyckte att han var lite läskig. Full förståelse för det med tanke på att de i stort sett var lika stora som hans huvud. Det var så trevligt att se Vilde leka och hälsa på hundar. Så synd att det inte finns några trevliga hundar i lagom ålder här i byn. Lite bilder från de senaste dagarna.

Maximal otur

Nu börjar det bli mörkt och dimmigt på morgonen och då är det bra med reflexer.

Igår kväll var det öppen träning igen på kennelklubben och vi var där. Den här gången var det något mer folk och hundar. Stundtals var Vilde inte kontaktbar men det gick även bra då och då. Jag och Vilde höll oss på lite avstånd från de andra hundarna och ägarna så att han skulle kunna ha lite fokus på mig. 

Den ansvariga för träningen hade lagt ut några nosework gömmor så jag tänkte att Vilde skulle få prova. Det gick bra med första men sedan var oturen framme. Det fanns en gömma i en liten bod var träning/tävlings utrustning förvaras. När Vilde sökte därinne lyckades han trassla in sig på något sätt i ett litet bord. När han skulle ta sig loss så ramlade allt från bordet ner och han blev rädd och kastade sig bakåt. Bordet hamnade då upp och ner och han fastnade med halsbandet i ett av bordsbenen och fick totalpanik. Jag försökte få loss honom och han högg runt sig av paniken. Han tog sig loss efter en liten stund och senare upptäckte jag att han hade ett sår bredvid ögat. Jag kunde inte så någon skada på ögat och hoppades att det inte var värre. Jag har inte sett någon skada på ögat idag heller och Vilde uppvisar inga tecken på att ha ont så jag har inte kontaktat någon veterinär. Jag håller tummarna för att det inte kommer att ändras.

Det återstår att se om han kommer att vilja gå in i den boden någon mer gång. Jag hoppas att han inte kopplar ihop händelsen med nosework men det tror jag inte

Det finns inga hundar

 Bortsett från några mindre trevliga exemplar i byn som jag inte känner något behov av att träffa på. Vilde behöver mycket socialträning med andra hundar och jag gör mitt bästa för att få till det men det är svårt. Igår åkte vi upp till kennelklubben för öppenträning men där var det väldigt öde. Den enda som var där var den som var ansvarig för öppenträningen. Vilde fick vara i närheten av deras ena väldigt tålmodiga hund och det är jag tacksam för men det hade varit bra med lite fler hundar. Några planerade kurser i närområdet finns det inte heller. I morse träffade jag på en av de trevliga hundägarna i byn som har en trevlig hund så Vilde fick lite träning i att bara ta det lugnt medan vi pratade. Jag är tacksam för alla träningsmöjligheter men Vilde behöver verkligen få träffa och vara i närheten av trevliga hundar. Det börjar bli lite frustrerande att jag inte lyckas få det att hända. Annars så har han njutit av att skutta runt och vara hund.

Jag är givetvis partisk men jag tycker att han är väldigt fin

Dagarna går

 Vi tränar lite allt möjligt väldigt ostrukturerat och ibland går det bra och andra gånger mindre bra. Det blir lite träning med bruks/lydnadshindret på låg höjd men han satsar hårt.

Skålen som hänger på ena stödet använder jag till extern belöning och eftersom jag är virrig ibland så r det praktiskt att ha den där.

Igår var vi med på en aktivitets promenad som Malungs kennelklubb fixade. Väldigt nyttig träning för Vilde att ha andra hundar runt sig och få lite nya utmaningar. Lite gapig var han men skötte sig ändå bra. Det var tre nosework stationer och med tanke på att vi bara har tränat lite så gick det bättre än jag hade räknat med. Lite balansövningar som han inte riktigt briljerade på och lite vardagslydnad övningar. Det var kul att träffa på några medlemmar som jag inte träffat på många år.

I skogen så har älgflugorna vaknat till liv och det var väntat men inte önskat. Här en suddig bild på två som landade på Vilde.