Bra kalla dagar

 Jag passade på och köpte lagerblads hydrolat när det var rea.

Jag tänkte att det skulle vara bra träning kalla dagar att träna in en ny doft. Nu gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vilde fick nosa på lagerblads hydrolaten två-tre gånger och fick belöning. Sedan gömde jag två behållare med lagerblad i ett rum och bad Vilde leta. Han markerade bägge utan problem så jag tänkte göra det svårare. Så jag gömde två lagerblad och två eukalyptus i ett rum för att se om han skulle markera alla fyra. Även det klarade han galant så det är upp till mig att hitta nya utmaningar. Vilde är smart.

Att Vilde inte har gjort doftprov än finns det två anledningar till och det är andra hundar och kartonger. Vilde behöver bli van att jobba med andra hundar i närheten, helt enkelt träffa på andra hundar och det är lättare sagt än gjort att få till här tyvärr. Innan det sker är tävling i någon gren överhuvudtaget inget att tänka på. Anledning nummer två kartonger är inte för att Vilde lider av någon udda rädsla för kartonger utan mer att han tror att alla kartonger innehåller något till honom så han är inte så försiktig. Hundmat och annat beställer jag hem så Vilde har av det dragit slutsatsen att alla kartonger är till honom. Att jag även beställer hem medicin till mig rätt ofta har inte fått honom att inse att alla kartonger inte är till honom. Vilde studsar rätt ofta av glädje när han ser kartonger så jag måste få honom att ta det lite mer sansat runt kartonger innan det är någon mening att anmäla till doftprov. 

En bild från en promenad för någon dag sedan. Bättre bilder dyker upp här när jag tar itu med att flytta bilder från kameran till datorn.

Regnet faller

 Och varken Vilde eller jag tycker att det är kul att vara ute. Nu hade vi fint höstväder för några dagar sedan och då blev det mer motion. 

Att den lilla studsbollen är glad när han är lös går det inte att missa. Jag har lite vettigare bilder på honom i kameran men jag har inte fått tummen ur än och flyttat bilderna till datorn. 

Av hundarna jag har ägt och bayrarna så står Vilde ut på ett sätt och det är hans sätt att använda nosen på gott och ont. Är vi ute i trädgården och tränar så kan han bli distraherad av luftvittring vilket är lite svårt att förutse. Att träna hund i att ignorera distraktioner jag kan uppleva är en sak men jag har inte Vildes luktsinne. Nu försöker jag bara vara snabb och påminna honom om vad vi gör så fort jag ser att han får upp vittring av något och det fungerar hyfsat men långt ifrån perfekt. Jag räknar med att det är ett problem som kommer lösa sig i takt med att han får bättre fokus på mig och att han lär sig att det inte lönar sig att reagera på dofter. 

Det har blivit en del kortare bilresor den senaste tiden och Vilde har inte mått illa! Han tycker absolut inte om att åka bil men om han slipper må illa kan han på sikt kanske bli lite mer positiv till bilåkande

Fortfarande skeptisk

 Det är något skumt med svampar även i år.

Även om de är skumma så har Vilde inga problem med att kolla av.

Det blev lite tyst här efter attacken på Vilde, luften gick ur mig lite och jag är fortfarande sur över det.

Här i byn är det tre hundar som vi möter ofta och att möta dem är fortfarande inget problem. En hund möter vi lite då och då vilket vi även gjorde för några dagar sedan och där märktes det skillnad. Vilde reagerade en del och blev helt klart osäker. Vi skulle behöva möta många hundar som inte bryr sig i hundmöten för att komma tillbaka till vår tidigare nivå. Skithunden med ägare åkte hem till sitt hemland någon dag efter attacken så den har vi sluppit men de ska komma tillbaka snart. Min gissning är att den hunden kommer att bita en annan hund eller människa och att människor här kommer kräva att den avlivas. Får se om jag får rätt i det.

Min plan var att jag och Vilde skulle göra tävlings debut i något i år men den planen har jag skrotat. Innan Vilde känner sig trygg bland andra hundar kommer det inte bli någon tävling för oss. 

Ja? Nej?

 Kursutbudet här lämnar precis som tidigare en hel del att önska. Enda kursen som presenterats hittills och vad jag misstänker även kommer att bli enda kursen är en kurs i vardagslydnad för 1100. Behöver Vilde en vardagslydnadskurs? Nja är svaret på det. Tror jag att vi skulle lära oss något? Väldigt tveksamt. Efter den misslyckade hund i hand kursen känner jag mig lite bränd. Hade kursen kostat 500 hade det kanske varit värt det. För mig är 1100 mycket pengar särskilt med tanke på att jag inte tror att vi kan lära oss så mycket. Jag tror absolut inte att jag är fullärd när det kommer till något inom hundträning men att slänga in Vilde på en kurs var man ska lära hunden sitt, ligg och lite annat känns inte helt rätt. Det han behöver är träning med andra hundar som helst ignorerar honom och har fokus på sina förare. Vi skulle helt enkelt behöva träna med hundar och förare som är bättre än vad vi är. 

Jag ska vela ett tag till och fundera på om jag vill slänga ut 1100 i hopp om att kursen kan vara nyttigare för oss än vad jag tror. Under tiden ska jag roa mig med att plocka älgflugor ur håret

Paus

 

Det är paus från den mesta träningen för tillfället. Vildes hjärna är inte med i lydnadsträning och bägge bilarna är det problem med så spår träningen är också på paus. Min tanke var att vi skulle ha kommit långt i spår träningen nu men så är det verkligen inte. Nu har jag möjlighet att lägga spår i närområdet men mängden mygg gör att jag inte kan ta med mig Vilde och binda upp honom medan jag lägger spår. Jag är även för trött för att orka gå ut själv, lägga spår, gå hem och hämta Vilde och gå ut i skogen. Träningen får helt enkelt vara på paus.

Vardagslydnad och promenader blir det givetvis varje dag

Bättre sent än aldrig

 Det har äntligen blivit en start på Vildes spårträning. Min tanke var att bara träna personspår med honom men nu blev det viltspår ändå. Min förhoppning var och är till viss del att spårträning ska bidra till att Vilde får bättre koncentrationsförmåga och fokus i arbete överlag.

Själva spårningen går lite så där. Det har inte blivit många spår och bara korta så svårt att säga så mycket om det. För våra andra hundar så har spårning i sig varit självbelönande men jag tror inte det är det för Vilde. Precis som i all träning tappar han lätt fokus och det går ju inte så bra att spåra då. Det ska bli intressant att se hur han utvecklas i spårning för han verkar ändå tycka att det är kul.

Jag måste nog börja googla efter tips på hur man förbättrar hundars fokus och koncentration. Det är som beskrivaren sa på Vildes mh nämligen att han bränner energi på att inte fokusera på det han ska fokusera på. Det var jag medveten om innan så ingen överraskning för mig

Några bra och några som det brukar bli

 Det blev en biltur idag till ett trevligt ställe att promenera på. I dag var det äntligen lite svalare så att det var möjligt att ta en ordentlig promenad. Bilresan dit gick inte bra utan slutade med en spya. Riktigt trist med ännu ett bakslag men han spyr inte varje bilresa längre i alla fall så det gäller att tänka att det ändå blivit framsteg. Vilde blev glad när vi kommit fram och han kunde få röra på sig. Jag hade i vanlig ordning förhoppning om någon fin bild på honom och idag blev det så. Givetvis blev det fler bilder i den här stilen. Glad/galen collie.

Och här kommer bilderna jag blev nöjd med. Min lilla stök collie som inte är så liten är bra fin i mina ögon.

De senaste dagarna har vi tragglat snabba lägganden och sättanden och jag tycker att det har blivit lite snabbare men inte snabbt nog. Jag vet att jag med Leo lekte fram snabbare lägganden men det fungerar inte med Vilde. Han jagar leksaken när jag drar den framför honom men jag lyckas inte få honom att förstå att jag vill att han lägger sig. Med godis går det bättre men då får jag inte till önskad intensitet. Bara att fortsätta försöka med andra ord och hitta lösningar

Så korkad ibland

 Rubriken syftar inte på Vilde utan mig. Ibland funderar jag på hur mycket av min hundträning som är träning och hur mycket som mest är förvirrande för en hund. 

Några exempel är att jag först tänkte ha inkallning på vänster sida och tragglade med det men Vilde satte sig ofta snett så då tänkte jag att jag byter till höger och att han rundar mig. Så då tränade jag det men han satte sig oftast snett ändå så då bör jag tillbaka. Resultatet av den förvirrade träning är nu att Vilde varierar vilken sida han kommer in på.... Så nu lägger jag tid på att befästa att det är vänster som gäller.

Så har vi fjärren där jag först tänkte ha frysta framben och tränade det en period till jag insåg att Vilde inte såg bekväm ut i skiftet stå-ligg. Då kändes det vettigt att byta till frysta bakben så resultatet nu är att jag behöver lägga en hel del tid på att få det vettigt. 

Mitt senaste försök att förvirra Vilde insåg jag först igår. Jag har inte varit och är inte nöjd med hans tempo i sitt, ligg och liknande. Det har orsakat mig lite huvudbry varför han gör det så långsamt. Igår insåg jag den självklara anledningen. Jag har inte tränat snabba sittande och liggande och ändå förväntar jag mig det av Vilde. Säger jag sitt så sätter han sig (oftast) precis som han ska. Så han gör det jag ber honom om så jag har inget att vara missnöjd över. Vill jag ha tempo så måste jag självklart träna på det precis som jag gjort med tidigare hundar.

Vilde har det inte lätt med mig🙂 men ser glad ut ändå.

Elak matte

 Jag har oftast med mig någon leksak i fickan när vi är ute på promenad. I dag var inget undantag och när vi hamnade på ett ställe var Vilde kan vara lös tänkte jag att han skulle få leta efter leksaken. Första gången lade jag ut den och gång nummer två kastade jag den. Jag lyckades pricka ett träd men tänkte att Vilde skulle lösa det ändå. Bara nyttigt att han lär sig att saker kan finnas lite högre upp, jag kommer att lyckas pricka träd fler gånger.

Det var kul att se hur han jobbade och när han fick vittring på leksaken gick svansen fortare. Han lyckades hitta den och lyckades även få ner den.

Han är allt rätt fin min lilla stök.

När det gäller träning så tycker jag att det går framåt men det skulle gå ännu bättre om jag tänkte till lite mer. Igår när jag tränade Vilde i trädgården kändes han ofokuserad och lite seg så jag lade ner träningen rätt fort när han var mer intresserad av en sädesärla än att träna. En stund senare kom jag på att den enda belöningen jag hade var hans vanliga torrfoder och ja det brukar han inte anstränga sig så mycket för. Fotgående och mer precisions övningar kan jag inte ha leksaker till för då blir han för slarvig.

Översvämmat

 Nu är det som det brukar vara nämligen inte så lätt att gå längs med ån. Det är ett rätt trevligt tecken eftersom det innebär att snön är på väg bort. Vilde tyckte däremot inte att det var okej att vi inte kan gå varvid brukar, han vill inte bli blöt.

Idag kom det ett paket med saker till Vilde, nya leksaker och en ny apportbock. Apportbockarna jag har är lite klumpiga och rätt söndertuggade så en ny kändes vettigt att köpa. En smidig leksak att ha i fickan kändes också vettigt.

Jag har de senaste dagarna googlat lite efter filmer på collie både kh och lh som tränar/tävlar lydnad för att få lite inspiration. Det var inte många filmer jag hittade och det var ännu värre när det gäller fint fotgående/linförighet. I stort sett alla filmer med collie i linförighet/fotgående så håller inte hunden positionen, utstrålar noll koncentration, sätter sig galet snett och är ofta en halvmeter eller mer från föraren. Det gav mig inte så mycket inspiration utan fick mig mer att fundera på varför det ser ut så. Det måste finnas hundar som utför momentet mycket bättre men de lägger kanske inte upp filmer. Det verkar ologiskt om fotgående ska vara omöjligt att få till snyggt med collie.

Min logik är som den är

 Det har varit avverkning någon km bort längs en skogsväg så jag tänkte att det skulle vara ett bra ställe att promenera. Det är fortfarande så mycket snö att det inte går att promenera om det inte finns spår att gå i. Vi promenerade till skogsvägen och där fick Vilde vara lös. Det visade sig att skogsmaskinerna bara hade åkt ett par hundra meter på skogsvägen men jag tänkte att det ju bara var att pulsa lite så Vilde skulle få en okej promenad. Det tog inte en lång stund innan jag gav upp. Snön gick till knäna på mig och mina skor blev fyllda med snö. Vilde fick vara lös en stund i allafall och det får vara bra så.

Den senaste tiden har jag tragglat lite med fjärrdirigering. Jag och Vilde är fortfarande på nybörjarnivå men framstegen kommer. Min tanke från början var att träna in med låsta framben vilket vi även tränade med ett tag. Sedan insåg jag att låsta bakben passar honom bättre för skiftet sitt till ligg med låsta framben gör att Vildes rygg hamnar i ett konstigt läge/vinkel. 

Så då började vi träna med låsta bakben istället och genast kom ett problem. Nämligen att Vilde hade extremt svårt för skiftet ligg till sitt. Det fungerade så länge som jag höll en godis ovanför honom men annars var det kört. Under träningen satt jag på golvet framför Vilde för att försöka få exakta rörelser och ha möjlighet att belöna fort. Eftersom det var helt omöjligt att få Vilde att sätta sig upp utan att förflytta sig så var lösningen att prova något annat. Jag provade att träna Vilde med mig ståendes istället och plötsligt hade inte Vilde några problem alls. Det är långt ifrån ett färdigt moment men det är så kul med framsteg. Stadga och träning på avstånd behövs innan jag kan säga att Vilde kan momentet.

I stort sett varje kväll blir det någon form av träning och det märks att Vilde tycker att det är kul. Fotgående har vi tagit en paus i för det finns inte någon plats att öva

Tillbaka till grunden

 

Bilden är från imorse och då var det minus 13 och jag hoppades att skaren skulle hålla för mig. Det gick rätt bra men älgar hade knatat runt väldigt mycket så det var en utmaning att inte sjunka ner i deras spår.

Rubriken syftar på att jag har backat tillbaka så långt det går när det gäller fotgående. Vi har helt enkelt tragglat att bara sitta i rätt position och ha fokus på mig. Det har vi gjort i några dagar nu och det har blivit små framsteg. I början var det en stor utmaning för Vilde att bara sitta och ha fokus. Det är givetvis något jag borde ha lagt mer energi på från början, att vara efterklok är som sagt lätt.

Ett stort fel jag alltid gör i hundträning nu när jag ser tillbaka är att jag slarvat med grunden. Jag vill att det ska bli perfekt utan att ge hundarna de bästa förutsättningarna. Och det är klart att det inte blir perfekt när jag slarvat.

Vilde har kommit in i en period nu när det går bra att träna och han verkar tycka att det mesta är kul. Koncentrationen är inte alltid på topp men när det inte fungerar tar vi en paus

Kaka,han blir nog vettig,det går över

 

Det är mina mantran på promenader nuförtiden. Kaka förutsätter att det finns kaka hemma för då är det mantrat bra. Att veta att jag får kaka efter promenad är bra motivation. Vilde är inte längre så rolig att promenera med. Att få kontakt med honom under flertalet promenader är en omöjlighet. Om vi får hundmöten resulterar det i att Vilde studsar och skäller. Givetvis så drar han även en del i koppel. Att försöka träna något är bara att glömma för hjärnan är inte alls på plats. Jag vet att det här är en period som kommer att gå över men just nu är det jobbigt

Vad gör jag för fel?

 Jag lyckas verkligen inte få till något vettigt fotgående på Vilde. Det är på den nivån att han inte kan hålla position eller fokus ens i några steg. Det mest frustrerande med det är att jag tycker att det var bättre för ca 4 månader sedan. Jag förstår inte vad jag gör för fel med honom. Tidigare hundar hade inte ett perfekt fotgående men helt okej så jag har ju kunnat lära ut det till flera hundar. Jag har tänkt mer på belönings placering och att belöna mer men det verkar inte hjälpa alls. Så frustrerande att inte hitta någon lösning. Funderar på att lägga ner träningen helt ett tag när det gäller fotgående men det lär inte heller lösa det. Jag får fortsätta fundera på en lösning.

Vi hade iallafall en trevlig promenad nyss där vi skrämde upp skogsfågel och Vilde såg rådjur eller älg som han tänkte dra efter. Duktig som han är avbröt han sin rusch efter vad det nu var när jag ropade. Att det var älg eller rådjur vet jag tack vare spåren jag såg.

Det hade kunnat vara vilken dag

 somhelst den senaste veckan. Vädret har bjudit på regn och grått i olika nyanser. Bilden är från idag.

Jag gjorde ett nytt försök att träna lite fotgående idag men gav upp väldigt fort. Kommandot fot innebar idag att Vilde gick in på min vänstra sida, gick bakom ryggen på mig och kom fram på högra sidan och ställde sig framför mig. Det var inte riktigt så jag hade tänkt mig det. En stund började jag tvivla på min förmåga att träna hund och blev även fundersam på om jag bara inbillat mig att han vet vad fot innebär. Efter att ha tvivlat på allt en stund kom jag fram till att det inte kan vara så illa. Jag kan än minnas en tid när han kunde en hel del kommandon. Kanske lyckades jag aldrig få Vilde att förstå kommandona så bra som jag trodde. 

En fantastisk hundtränare har jag aldrig varit men jag klassar mig absolut som duglig. Att det mesta i lydnadsträningsväg inte fungerar nu kan jag inte göra mycket åt bortsett från att backa i allt och ta det med ro

Dagens collie

 Vi gick på ängen idag och Vilde valde att följa traktor/bilspår en bit. Han plattade alltså inte till något som inte redan var platt.

Idag har jag även för första gången tittat på en film på youtube om momenten i startklass i lydnad. Tidigare hade jag noll koll på vilka moment som ingick. Känslan jag fick efter att ha sett videon var att det inte ska bli några problem. Startklass känns helt klart mycket lättare än gamla lydnadsklass 1. Nu är Vilde absolut inte startklar för någon tävling oavsett gren men det känns bra att få lite koll på vad jag borde träna. Och trevligt att inse att det var lättare moment än jag trodde