Spanar på tranor

 

Tyvärr så har Vilde inte återhämtat sig mentalt efter den senaste hund attacken. Han är inte längre lika avslappnad på promenader i byn och överlag så är han vaksam. Att träna i trädgården går dåligt för Vilde vill ha fokus på allt omkring honom och då blir det inte mycket av med själva träningen. Istället för träning så har det blivit dötid i trädgården och lekande. Jag har undvikit att promenera på alla ställen runt byn var risken finns att träffa på lösa hundar så Vilde ska kunna känna sig trygg igen. Lite framsteg har det blivit men det är en bra bit kvar till hur det var tidigare. Det är helt klart tröttsamt både för Vilde och mig att det blev som det blev

Så jäkla less och trött

 På lunchpromenad en träffade vi på en annan hund med människa. Den hunden har jag uppfattat som trevlig men det var fel. Så fort den hunden kom nära Vilde gick den till attack. Jag hann rätt fort få grepp om nackskinnet på den men tappade greppet. Den hunden var lös det var inte Vilde. Jag har inte sett några bitskador på Vilde men mentalt lärt även den här upplevelsen sätta sina spår. Det är så kul att bo här var det mest är knäppa hundar eller knäppa ägare. Vilde visade inte någon aggression mot hunden utan var mer osäker så varför den attackerade vet jag inte. Nu får jag ännu en gång försöka få Vilde att förstå att alla hundar inte är otäcka och det är ju lätt när i stort sett alla hundar vi träffar på är just det.

Tillräckligt reaktionssnabb

 

Det blev en trevlig promenad i solen på ängen för en stund sedan. För att ta sig av ängen och upp på vägen finns det några olika alternativ. Ett alternativ är att gå precis mellan två gårdsplaner vilket är alternativet jag undviker. Att nästan gå precis utanför andra människors hus känns lite respektlöst. Ett annat alternativ är att snedda upp på en grusad bilväg men då måste man passera ett hus var en liten bjäbbig hund bor. Hunden är ofta lös och springer på vägen och det är irriterande att behöva parera den när man går med hund. Därför väljer jag oftast det tredje alternativet vilket är att gå en stig upp för en slänt och sedan gå en bit på en skogsstig och vika ut på vägen. Det var alternativet jag tänkte ta idag. När jag kom till första stigen uppför slänten kastade sig Vilde efter något på sidan som rörde sig. Min automatiska reaktion var att dra tillbaka honom och det var en jäkla tur. Hade jag varit segare så är jag övertygad om att han hade blivit biten. Det var nämligen en ormgrop med huggormar. Solen har redan gjort att huggormar börjar vakna och det är onödigt. Jag vet att huggormar gör stor nytta men jag gillar dem inte. Djur som kan ta död på mina husdjur värderar jag inte högt. 

Äntligen isfritt och jag har en jätte valp

 Det är så skönt att vägen genom byn i stort sett är isfri nu. Att slippa halka runt i dubbskor på promenader är härligt. 

Vilde är inte direkt sansad längre utan det är mycket känslor som fladdrar runt. Jag tycker nog nästan att han är värre nu än han var när han var unghund. När vi möter folk på vägen försöker han oftast kasta sig tvärs över vägen för att hälsa. För någon dag sedan träffade jag på en person och vi stod och pratade en stund, den personen var läskig enligt Vilde. Det finns inte direkt någon logik jag kan upptäcka bakom hans agerande. Det känns som om han har hamnat i spök/stökåldern på nytt. När han blir glad studsar han jämnfota rätt upp i höjd med mitt ansikte och jag är 1.80 cm lång... Alla hans känslor är förstärkta och jag ser det absolut som en mognadsfas. Jag ser fram emot att han kommer bli lite mer sansad igen på sikt

Stress

 

Det blev en promenad i Malung idag igen, bilden är dock tagen här. Vilde var stressad direkt när han kom ut ur bilen. Det bästa hade varit att vara stilla till han kom ner i varv men när det är rätt många minus så är det inte ett alternativ. Vi hann gå en bit längs älven till jag såg en annan hundägare en bit bort. Jag tänkte att det var bra så vi skulle få ett hundmöte men jag noterade även att hon gick och ryckte rätt bra i kopplet. När vi kom fram till en y korsning på promenadslingan så var även den andra hundägaren där. Hon hade rejält med plogade ytor någon meter bakom sig men ändå valde hon att sätta hunden mitt på vägen hon gick på. Att tränga oss förbi henne tänkte jag inte skulle bli bra så istället försökte jag ta ut så mycket avstånd som möjligt och göra en u sväng in på den andra armen av y korsningen. Jag och Vilde hann inte många steg innan den andra hunden gjorde nån form av  avgrundsmorrning och kastade sig efter oss. Vilde svarade upp vilket inte var så konstigt men jag fortsatte att gå några meter och Vilde lugnade sig. Kvinnan ropade inte någon ursäkt men hon tog sig vidare i alla fall. Jag blir bara trött på korkade hundägare. Om hon hade haft något i huvudet så hade hon backat när hon såg oss så hennes hund hade kunnat få mer utrymme och haft en möjlighet att uppföra sig. Jag blir less också på att det ska vara så omöjligt att ge Vilde möjlighet att möta vettiga hundar.

På vägen till bilen senare så såg jag att det var två lösa hundar och människor på isen på älven. Det gick att konstatera att lydnaden på hundarna var sisådär eftersom personerna ropade gång på gång på dem. Det gjorde mig stressad eftersom promenadslingan går precis på kanten av älven. Tyvärr litar jag inte på att människor överlag kan kontrollera sina hundar och jag litar inte heller på att hundarna är trevliga. Det kändes helt enkelt tryggare att svänga av från promenadslingan i det läget istället för att riskera att hundarna skulle komma rusandes till oss.

Bilresan dit och hem gick bra men jag måste lyfta in Vilde fortfarande och han tycker absolut inte om att åka bil. Det är bra att han inte har spytt eller dreglat på väldigt länge men om han kunde bli neutral till att åka bil skulle jag bli glad

Kaos och lite mer kaos

 Bilden togs jag för några dagar sedan när det var en dimmig morgon.

Då var det inte kaos utan bara en vanlig morgonpromenad.

Kaoset kom igår och håller i sig. Det har varit dåligt med variation när det kommer till promenader den senaste tiden. Snön gör att det inte går att åka till platser i skogen eftersom snövallar gör att det inte går att parkera. Valet blev därför en promenad i Malung vilket var ett tag sedan. Jag tänkte att det skulle vara kul för Vilde att se något annat än byn och ha nya saker att nosa på. Nu vet jag inte om Vilde uppskattade promenaden eller inte men jag uppskattade den inte. Han gick mest runt och skällde på allt vilket aldrig hänt tidigare under promenad i Malung. Nu vet jag att han blir stressad av att åka bil så kanske är det så enkelt att han blev mer stressad igår än han brukar bli. Han gillar fortfarande inte att åka bil men nu var det väldigt länge sedan som han spydde så det är bra.

Idag fortsatte kaoset med att Vilde inte alls ansåg att han behövde lyssna på kom. Och gör man inte det får man inte vara lös. Han har varit duktig på att lyda och lyssna ett bra tag nu så jag trodde att det skulle fortsätta så. Nåväl det är bara att fortsätta träna och poängtera att det inte är valfritt att lyda

Varför är de tillbaka?

 

Jag fick nyheten idag från en i byn att en i det tyska paret och deras hund är tillbaka i byn. Med tanke på att de köpte två stugor i byn så var jag på det klara med att de förr eller senare skulle återvända. Lite hoppades jag absolut på att de skulle ha avlivat sin hund men så bra är det inte. Det är alltså hunden som attackerade Vilde så jag har fog för mitt agg. Tyskan hade tydligen sagt till personen i byn som informerade mig att hon tyckte att det var hemskt att deras hund attackerade Vilde. Det ändrar dock inte min åsikt. Om man väljer att låta en så pass hundaggressiv hund leva och inte har ordentligt halsband och koppel på den så måste man ha i bakhuvudet vad som kan ske om man får ett hundmöten. Människor som inte tar ansvar har jag inga varma känslor för

Trött på hundägare

 Det var min känsla igår och den känslan hänger kvar. Idag är det grått med snö.

Igår morse gick min och Vildes morgonpromenad först till höger på byvägen och sedan när vi var på väg hem ville Vilde fortsätta förbi vår uppfart och gå till vänster på vägen. Jag hade inget emot det så det blev så. Ett hus som man passerar när man går söderut på byvägen har det varit lösa hundar vid ibland så jag har lite extra koll. Jag har flera gånger varit med om att en hund har varit på väg ut på vägen när jag och Vilde passerat. När det skett har jag tvärvänt så Personen ska ha möjlighet att få tag på hunden. Personen som bor där kan alltså inte ha missat att hundarna inte lyder perfekt. 

Igår när vi precis var i linje med ytterdörren på huset öppnades dörren och två skällande hundar rusade ut. Ena hunden gav upp försöket att ta sig upp för en snöig slänt för att ta sig upp på vägen var jag och Vilde var. Den andra tog sig upp och var helt fokuserad på att ta sig fram till mig och Vilde. Vilde tyckte att det var hemskt obehagligt och var rädd och jag tyckte också det var obehagligt. Det är en hund vi aldrig har mött på promenader och jag hade ingen aning om den var aggressiv eller inte. När hunden hade tagit sig fram till mig lyckades jag få tag i halsbandet på den och kunde hindra den från att ta sig fram till Vilde. Medan jag stod där med Vildes koppel i ena handen och ett ordentligt tag i hundens halsband med min andra hand. Sa personen att den först måste få in den andra hunden och sedan kunde hon hämta den jag höll i. Det tog en liten stund och under tiden gick Vildes rädsla över till nyfikenhet och den andra hunden lugnade ner sig så jag släppte mitt grepp om halsbandet på den. Den hunden gick en bit och nosade på vägen och Vilde började ge leksignaler sedan kom personen och kopplade äntligen upp hunden. Någon riktigt ursäkt fick jag inte fast jag poängterade att både jag och Vilde tyckte att det var en obehaglig upplevelse särskillt med tanke på att Vilde blev attackerad för ett tag sedan. Personen sa att min oro säkert påverkar Vilde, givetvis är det så men om folk skulle ha koll på sina hundar så skulle det inte vara något problem. Jag fick även veta att hunden som inte sprang till oss var personen bara hundvakt åt och den hunden litade inte personen helt på... Verkligen genidrag att släppa ut två hundar i en trädgård som bara är några meter från vägen var både bilar,timmerbilar och hundar och folk rör sig på.

 Tyvärr tror jag inte personen lärde sig något av händelsen och min misstanke är att det är en person som inte kommer lära sig innan dens hundar blir skadade. Hade Vilde varit aggressiv så hade det kunnat sluta på ett helt annat sätt. Det som jag tar med mig som positivt är att jag höll mig lugn och lyckades styra upp det på bästa möjliga sätt och att Vilde kunde släppa rädslan

Funderade på att ta med mig kameran ut

 Dumt nog gjorde jag inte det så det blev bara mobilbilder. Idag var det perfekt vinterväder och det njöt jag och Vilde av genom att promenera i skoterspår.

Nästa gång det är så här fint väder ska jag se till att ha med mig kameran. Så skönt att kunna låta Vilde vara lös igen så han kan göra av med lite energi

2 år!

 Det firar vi med att i vanlig ordning halka runt på den isiga vägen genom byn.

Gissar att Vilde vädrar efter älg eller rådjur på bilden. I dag blir Vilde och hans kullsyskon hela två år. Jag skulle inte klassa Vilde som vuxen än utan mer en jätte valp som ibland är lite mer sansad. Fin är han och rolig är han. Om han sansar sig lite med tiden gör det inget men fortsätter han vara en Vilde så går det också bra

Frustrerad och irriterad

 Det har inte gått och det går inte att motionera Vilde tillräckligt. Snön och bristen på skoterspår gör att det inte finns någonstans att låta Vilde springa av sig. Att ge honom nog med motion i koppel lyckas inte jag med. Igår satte jag på Vilde sele och gav mig ut och gick och gick.

Jag höll högsta möjliga tempo och Vilde drog stundtals. När han inte gjorde det studsade han jämfota för att fånga snöflingor och kolla av älgspår. När vi hade några minuter hem passerade vi ett hus där en person med hund var på väg in. Den hunden skällde på Vilde och Vilde svarade upp. I det läget var jag skittrött efter att ha knatat i snömodd i min maxhastighet i närmare två timmar och jag blev irriterad. Istället för att lugnt säga åt Vilde att lägga av och bara fortsätta gå så gapade jag på honom och tog tag i selen. Det är inte rätt sätt när det gäller Vilde och det vet jag. En del hundar tar åt sig när ägaren ryter till det gör inte Vilde. Mitt sätt att hantera honom gjorde inte att han lugnade sig utan istället tror jag mer att han tänkte att matte beter sig knäppt. 

Det är frustrerande att Vilde oftast inte uppför sig som jag önskar vid hundmöten. Jag ser det däremot inte som konstigt med tanke på att Vilde inte möter hundar så ofta och hundarna vi oftast möter uppför sig illa. Bristen på vettiga hundar eller vettiga kurser här spelar så klart in. Jag gör mitt bästa men miljön här om man vill vara aktiv med hund har verkligen blivit sämre de senaste tio åren

Glad collie

 Under promenad beslutade jag mig för att pulsa in på en skogsväg så Vilde skulle kunna få vara lös. Jag höll tummarna för att det skulle finnas skoterspår efter några hundra meter. Det brukar nämligen vara några som kör över myrar där och då kör de även en bit på skogsvägen. Nu hade jag tyvärr inte så mycket tur för det fanns inga skoterspår alls utan bara älgspår kors och tvärs. Jag pulsade på en bit och Vilde flög runt. Nu kom vi inte så långt för det var så jäkla jobbigt. Ett par dm med snö är jobbigt att pulsa i. Vilde kunde i alla fall skutta av sig en stund och sedan fortsatte vi promenera på bilvägen.

Vilde sjönk inte ner lika mycket som jag gjorde men det syntes att även han tyckte det var jobbigt

Det blev vinter

 Och en massa snö kom under två dygn. Nu har det slutat snöa och det är jag glad över. Att skotta några timmar varje dag tar på krafterna men det är vackert ute.

Jag och Vilde ska ta någon vända i skogen så snart jag har lite mer energi. Att pulsa i snö till knäna är jobbigt så bättre att göra det när energin finns. Till det sker får han nöja sig med promenader på vägen

Lite varmare

 Temperaturen var bara minus 14 för någon timme sedan så Vilde kunde få en vettig promenad. Min tanke var att bara gå på vägen eftersom lössnö gör att Vilde fort får tasskramp. När vi hade kommit en bit utanför byn visade Vilde att han ville gå in i skogen på ett ställe var vi brukar gå in. Jag gjorde honom till viljes och han fick vara lös. I ca en halvtimme sprang han som en galning. Han behövde verkligen få bränna av lite energi.

Jag uppskattade också att få gå på någon annan plats än bara vägen genom byn

Nytt år

 Och det började med snö.

Snö brukar vara trevligt men inte nu. Den senaste veckan har det varit hemskt att promenera för det är ett tjockt lager is precis överallt. När det nu har kommit runt en dm snö så är det inte roligt. Jag har dubbskor men det hjälper inte utan fötterna glider runt åt alla håll. Efter mitt senaste blogginlägg så kom Vildes mh resultat in på skk och det ser rätt trevligt ut.

Det är lite tråkigt att det ser ut som om han inte har någon leklust eftersom han har det. Nu går det att leka Om leken och om Vilde hade lekt med någon annan någon gång innan mh hade det kanske gått annorlunda. Och om resan till klubben för mh hade gått bättre hade Vilde haft bättre förutsättningar. Att spy på vägen dit och stress pga vägarbete var inte med i beräkningarna. Men att leka om leken ändrar inget och jag är nöjd med min hund

Bra kalla dagar

 Jag passade på och köpte lagerblads hydrolat när det var rea.

Jag tänkte att det skulle vara bra träning kalla dagar att träna in en ny doft. Nu gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vilde fick nosa på lagerblads hydrolaten två-tre gånger och fick belöning. Sedan gömde jag två behållare med lagerblad i ett rum och bad Vilde leta. Han markerade bägge utan problem så jag tänkte göra det svårare. Så jag gömde två lagerblad och två eukalyptus i ett rum för att se om han skulle markera alla fyra. Även det klarade han galant så det är upp till mig att hitta nya utmaningar. Vilde är smart.

Att Vilde inte har gjort doftprov än finns det två anledningar till och det är andra hundar och kartonger. Vilde behöver bli van att jobba med andra hundar i närheten, helt enkelt träffa på andra hundar och det är lättare sagt än gjort att få till här tyvärr. Innan det sker är tävling i någon gren överhuvudtaget inget att tänka på. Anledning nummer två kartonger är inte för att Vilde lider av någon udda rädsla för kartonger utan mer att han tror att alla kartonger innehåller något till honom så han är inte så försiktig. Hundmat och annat beställer jag hem så Vilde har av det dragit slutsatsen att alla kartonger är till honom. Att jag även beställer hem medicin till mig rätt ofta har inte fått honom att inse att alla kartonger inte är till honom. Vilde studsar rätt ofta av glädje när han ser kartonger så jag måste få honom att ta det lite mer sansat runt kartonger innan det är någon mening att anmäla till doftprov. 

En bild från en promenad för någon dag sedan. Bättre bilder dyker upp här när jag tar itu med att flytta bilder från kameran till datorn.

Tasskramp

 Kylan kom och med den fick Vilde problem igen med tasskramp. Så länge som han inte går i lössnö så går det bra men han vill inte bara gå i bilspår på vägen. Har han täcke på sig när det är runt minus 10 så går det bättre. Idag var det runt minus 12 mitt på dagen och efter en promenad på vägen ville Vilde gå vid ån så då gjorde vi det. 

Jag tycker att det är mindre problem hittills den här vintern när det gäller tasskramp/,köldkramp men ett problem är det. Jag tycker inte att Vildes trampdynor/tassar ser annorlunda ut än tidigare hundar men han är helt klart känsligare. Funderar på att köpa någon olja att ha på hans mat som ska vara bra för tassar och se om det hjälper

Frost

 I dag fick kameran följa med på lunchpromenad och Vilde fastnade på några bilder. I dag lyssnade han lite bättre så då fick han vara lös en stund. Vi såg en hel del älgspår men inga älgar.

Isen börjar lägga sig

 Första beviset på att vintern snart är här på riktigt är att isen börjar lägga sig på älven.

Vilde envisas än med selektiv lydnad så då envisas jag med att han inte får vara lös så ofta. I morse tyckte han att kom var ett kommando som betyder gör som du vill. Då blev jag lite irriterad för han vet vad det betyder. Får se hur länge den här perioden tänker vara när han tror att han får välja själv hela tiden vad han ska göra. 

Hurtig promenad

 Iskalla vindar blåste på oss men så länge tempot är bra fungerar det. Det blev 40 minuter i sele och lina i rätt kuperad terräng. Efter det gick vi på en skogsväg och vek sedan in i skogen och där kunde Vilde få vara lös i runt 30 minuter och sedan blev det vägen hem, kopplad. Vi var ute i lite över en och en halv timme så nu verkar Vilde rätt nöjd.

Han är väldigt fascinerad av ljudet från vattnet i älven, om han var lös är risken stor att han hade sprungit ner. Därför är han aldrig lös när jag går på höjderna längs med älven