Spanar på grågäss och undviker vatten

 

Det är många fåglar som har återvänt och de hörs. I skogen finns det vatten och att gå i vattenpölar är otänkbart om man heter Vilde.

Vi har börjat komma igång med träning ute i trädgården igen nu när snön i stort sett är borta. Det märks väldigt tydligt att jag bara har tränat Vilde utan någon störning i många månader. På vintern går det i stort sett bara att träna inomhus och där är det inte mycket som stör. Att träna i trädgården innebär att gäss, tranor,storspov och lite annat hörs. Någon bil som kör förbi, ibland någon människa och lite annat. Vildes tappar lätt fokus när det är annat ikring och det är inte ett dugg förvånande. Jag hade varit mer förvånad om han hade haft fullt fokus. Med tiden är jag övertygad om att det kommer att lösa sig. Så fort det blir lite drägligare väder så kommer vi vara ute mer och ha mer möjlighet till träning

Bilåkning

 Att få Vilde att bli okej med att åka bil är ett pågående projekt. Nu har det blivit så pass varmt att det faktiskt går att åka någonstans och ta en promenad. En del snö finns det kvar på skuggiga platser men det är oftast plusgrader på dagen i alla fall. Igår blev det en biltur till Malung och en promenad där som omväxling. Några hundar såg vi inte till men Vilde hade mycket att titta på och nosa på så det var bra ändå. Han varken spydde eller dreglade ner sig så det var en bra resa dit och hem. Idag blev det en kort biltur till en skogsväg, så pass kort tur att jag normalt går dit men det är svårt att promenera så att det blir bilträning. Vilde fick springa av sig en stund och det var han glad för. Bilresan dit och hem gick bra och det känns som en seger varje gång han slipper må illa.

Hade jag lyckats sätta fokus på bilden när han hoppar så hade jag blivit lycklig men så blev det inte. Jag tycker att det är svårt att fota när jag har glasögon och att fota Vilde som flyger runt kors och tvärs är en utmaning. Någon dag ska jag lyckas få en bild på honom som jag är riktigt nöjd med.

För ett år sedan

 så köpte jag den här. 

Då var han liten och söt och nu är han stor söt och lite speciell. Det är otroligt skönt att han har vuxit ifrån att äta allt för det var otroligt jobbigt förra året. Han åt verkligen allt, gick vi på ängen så letade han konstant skit från kanadagäss och grågäss, när han var i trädgården så var han konstant på jakt efter något ätbart så det gällde att hela tiden ha ögonen på honom. Skulle han hitta något fantastiskt nu så skulle han antagligen äta upp det men han letar inte hela tiden efter saker att äta så det är stor skillnad. Vilde utvecklas hela tiden och allt blir bara bättre och bättre. Han tycker att det är roligt att träna och målet är att göra tävlings debut i år, gärna i flera grenar men det får framtiden utvisa

Översvämmat

 Nu är det som det brukar vara nämligen inte så lätt att gå längs med ån. Det är ett rätt trevligt tecken eftersom det innebär att snön är på väg bort. Vilde tyckte däremot inte att det var okej att vi inte kan gå varvid brukar, han vill inte bli blöt.

Idag kom det ett paket med saker till Vilde, nya leksaker och en ny apportbock. Apportbockarna jag har är lite klumpiga och rätt söndertuggade så en ny kändes vettigt att köpa. En smidig leksak att ha i fickan kändes också vettigt.

Jag har de senaste dagarna googlat lite efter filmer på collie både kh och lh som tränar/tävlar lydnad för att få lite inspiration. Det var inte många filmer jag hittade och det var ännu värre när det gäller fint fotgående/linförighet. I stort sett alla filmer med collie i linförighet/fotgående så håller inte hunden positionen, utstrålar noll koncentration, sätter sig galet snett och är ofta en halvmeter eller mer från föraren. Det gav mig inte så mycket inspiration utan fick mig mer att fundera på varför det ser ut så. Det måste finnas hundar som utför momentet mycket bättre men de lägger kanske inte upp filmer. Det verkar ologiskt om fotgående ska vara omöjligt att få till snyggt med collie.

Djävla vägbeläggning

 När vi var ute på promenad tyckte jag plötsligt att Vilde rörde sig ojämnt. Första tanken var att något hade fastnat på en tass. Jag hade rätt i att något hade fastnat och det var väg beläggning på alla fyra tassar. Inte den bästa bilden men den syns lite klet och grus som fastnat i kletet.

Vägen fixade de i höstas och nu är den kletig igen. Jag undrar verkligen vad det är för jäkla skit de använder, inte håller skiten heller. Det är partier här och där på vägen var det är hål på någon cm. 

Skiten går mer eller mindre inte heller att få bort från hund tassar. Olja hjälper lite men bra blir det inte och något starkt medel går det givetvis inte att använda på djur. Frågan är bara var sjutton jag ska promenera så länge vägen är kletig. Snösmältningen har kommit igång vilket gör att det snart inte går att gå längs ån, svämmar över. På ängen är det kanadagäss, tranor,skogsduvor,gräsänder,grågäss och lite annat. Jag vill helst inte störa dem plus att det är många partier som ligger under vatten

Våren är nog på väg

 I helgen ägnade sig Vilde åt att välkomna tranor genom att skälla.

Snöfritt är det inte här än och det lär dröja innan vi får uppleva en värld utan snö men varje tecken på vår är så välkommet. Ett vårtecken är joggare, joggare är lite av en rödlistad art här så man ser dem inte så ofta. Vilde är väldigt nyfiken på dem och ser det som möjliga jaktbyten vilket är något vi övar på. Att inte jaga joggare alltså. Överlag så är det ganska mycket som Vilde vill jaga så att se saker som rör sig och inte jaga efter är ett projekt. Jag ser honom inte som en riktig jaktidiot för det var Toker och i jämförelse med honom har Vilde normal jaktlust. På sikt tror jag att han kommer lära sig lite mer självbehärskning så att första tanken inte är att springa efter när något rör sig. Vilde är en lätt hund, vi har bara lite saker att öva mer på