5 månader

 

Roade mig med att mäta herrn och min inte helt perfekta mätning visade 51 cm i mankhöjd. Någon vägning har jag inte gjort för det är lite bökigare. Jag funderade lite över vilket kommando som har varit bäst att lära honom och det lutar åt hämta leksaken. Det har varit och är väldigt praktiskt när han blir för vild och börjar bitas. Det har inte förhindrat att jag har fått lufthål i en del kläder och bitsår på händer men det hade kunnat vara värre.

Den här veckan hade jag äntligen tänkt ta itu med att bli medlem i Malungs kennelklubb igen så att vi skulle kunna åka på fria träningen. När jag kollade på deras hemsida var det bara att konstatera att jag var lite sent ute. Den fria träningen har sommaruppehåll. Det är så synd för jag känner att Vilde verkligen behöver få möta vettiga hundar och ägare. Så surt att det först var stök med hans öga och nu med mitt. Allt blir helt enkelt enklare om man har fler hundar. Tidigare valpar som har flyttat hit har flyttat till minst en annan hund och då får man mycket gratis har jag insett. I morse fick vi ialla fall möte med en av de få vettiga hundarna i byn och det var inga problem.

Hemskt

 Nu handlar det inte om Vilde utan mängden mygg, knott och bromsar. En del dagar har det knappt gått att vara ute och idag är det hemskt igen. Jag blir konstant biten och det blir Vilde också, efter en stund ute blir vi båda galna. Vi är ute när det går och gömmer oss inne när det blir för jobbigt. Vilde har hjälpt till med att dra upp ett dött äppelträd, sorkjäklarna hade ätit upp rötterna totalt. Medan han drog och slet i trädet tappade han en huggtand. Jag är glad för alla tänder som trillar.

Vilde är inte lika galen i snörbollar som Lexus var men han tycker om alla leksaker. Igår hade jag möjligheten att fota min favoritfjäril, makaonfjäril. Borstnejlikor är populära för alla insekter.

Överbett och en kula nere

 På besiktningen vid 7-8 veckor och vid 11 veckor så var båda kulorna nere. När vi var till veterinär för hans ögonproblem var bara en kula på plats. Jag tycker att det är svårt att känna men tror att det fortfarande bara är en kula på rätt plats.

Vildes bett har varit korrekt hela tiden fram till för ca en vecka sedan. Då hade han plötsligt överbett och det har han även idag. Nu håller jag tummarna för att bettet rättar till sig i takt med att underkäken växer ikapp överkäken och att valptänderna har trillat. 

Det skulle i ärlighetens namn vara lite typiskt om det slutar med att jag har en krypt hund med bettfel. Vilde skulle inte vara mindre älskad för det men givetvis vill man ha en hund där allt är som det ska.

Nu ville han inte alls bli fotad så det blir en bild från i söndags.

Vid älven

 Det är lite svårt att komma på ställen som det bara tar några minuter att åka till. Målet är att bilresan ska vara så kort att Vilde inte hinner spy. I dag gick färden till älven några minuter bort. Vilde klarade resan utan att spy men dreglade ordentligt. Toker och Lexus spydde också och mådde illa i bil som valpar så jag räknar med att det kommer att växa bort på Vilde också.

Att skutta vid älven tyckte han var kul. Att frivilligt simma har han inte haft några planer på än, får se om han kommer göra det i framtiden.

Tråkiga bilresor och tråkiga dagar

 

Och det är bara mitt fel. Jag fick problem med ett öga förra veckan. Naivt nog trodde jag att det var något enkelt som vårdcentralen kunde lösa. Så bra var det inte utan det blev remiss till ögonkliniken/avdelning i Falun. 13 mil enkel väg med valp som spyr ner sig... Nu räckte det inte heller med ett besök utan vi har varit till Falun även idag. Mitt öga är fortfarande inte bra men bättre i alla fall. Tråkiga dagar kommer sig av att jag har varit extremt ljuskänslig, inte roligt att vara utomhus då. På kvällarna har det varit galet med mygg så att vara ute så har inte heller fungerat. 

Jag har dåligt samvete för att Vilde inte har fått vara ute så mycket och inte heller fått så mycket aktivering/lek som jag hade önskat. Det gäller bara att komma ihåg att någon/några veckor med mindre av allt kommer hända fler gånger och det finns inget att göra åt det

Återbesök

 Vi var till veterinären för återbesök förra veckan och ögat var okej igen. Jag påtalade att jag tycker att det fortfarande rinner lite ur ögat så veterinären tyckte att jag skulle behandla ytterligare några dagar. Det gjorde jag givetvis men jag tycker fortfarande att ögat rinner för mycket. Det kan ju vara så att han har trånga tårkanaler eller något annat. Så länge som det inte stör honom och det inte verkar irriterat i ögat så avvaktar jag och ser om det ordnar till sig. Efter veterinärbesöket behövde vi handla lite (veterinären är på ena sidan Malung och vi bor på andra sidan, värmlandsveterinären har en filial i Malung två dagar veckan) medan sambon var inne i butik så passade jag och Vilde på att promenera runt i Malung. Han fick se lite folk och blev utskälld och morrad på av en liten hund. 

Glädjande nog så har två tänder trillat och jag hoppas att resten också trillar snart. Han vinner absolut pris för bitigast valp av hundarna jag har haft men han är även väldigt lätt. 

Öronen har hjälp av fästmassa för att tippa. Hur länge jag tänker bry mig om det återstår att se, min tanke är att ha det i medan han tappar tänderna och sedan gissar jag att jag låter det vara.