Bra kalla dagar

 Jag passade på och köpte lagerblads hydrolat när det var rea.

Jag tänkte att det skulle vara bra träning kalla dagar att träna in en ny doft. Nu gick det inte riktigt som jag hade tänkt mig. Vilde fick nosa på lagerblads hydrolaten två-tre gånger och fick belöning. Sedan gömde jag två behållare med lagerblad i ett rum och bad Vilde leta. Han markerade bägge utan problem så jag tänkte göra det svårare. Så jag gömde två lagerblad och två eukalyptus i ett rum för att se om han skulle markera alla fyra. Även det klarade han galant så det är upp till mig att hitta nya utmaningar. Vilde är smart.

Att Vilde inte har gjort doftprov än finns det två anledningar till och det är andra hundar och kartonger. Vilde behöver bli van att jobba med andra hundar i närheten, helt enkelt träffa på andra hundar och det är lättare sagt än gjort att få till här tyvärr. Innan det sker är tävling i någon gren överhuvudtaget inget att tänka på. Anledning nummer två kartonger är inte för att Vilde lider av någon udda rädsla för kartonger utan mer att han tror att alla kartonger innehåller något till honom så han är inte så försiktig. Hundmat och annat beställer jag hem så Vilde har av det dragit slutsatsen att alla kartonger är till honom. Att jag även beställer hem medicin till mig rätt ofta har inte fått honom att inse att alla kartonger inte är till honom. Vilde studsar rätt ofta av glädje när han ser kartonger så jag måste få honom att ta det lite mer sansat runt kartonger innan det är någon mening att anmäla till doftprov. 

En bild från en promenad för någon dag sedan. Bättre bilder dyker upp här när jag tar itu med att flytta bilder från kameran till datorn.

Bättre sent än aldrig

 Det har äntligen blivit en start på Vildes spårträning. Min tanke var att bara träna personspår med honom men nu blev det viltspår ändå. Min förhoppning var och är till viss del att spårträning ska bidra till att Vilde får bättre koncentrationsförmåga och fokus i arbete överlag.

Själva spårningen går lite så där. Det har inte blivit många spår och bara korta så svårt att säga så mycket om det. För våra andra hundar så har spårning i sig varit självbelönande men jag tror inte det är det för Vilde. Precis som i all träning tappar han lätt fokus och det går ju inte så bra att spåra då. Det ska bli intressant att se hur han utvecklas i spårning för han verkar ändå tycka att det är kul.

Jag måste nog börja googla efter tips på hur man förbättrar hundars fokus och koncentration. Det är som beskrivaren sa på Vildes mh nämligen att han bränner energi på att inte fokusera på det han ska fokusera på. Det var jag medveten om innan så ingen överraskning för mig

Kurs=kaos

 Det enda kursen den här terminen på någon av de två klubbarna i närheten var en hund i hand kurs. Inte riktigt mitt förstahandsval när det gäller kurs, allmän lydnad känner jag att jag inte behöver så mycket tips för att få till. Efter mycket velande så anmälde jag Vilde ändå eftersom han behöver träna med andra hundar i närheten. Igår var det då dags för första tillfället, jag var trött och stressad och hoppades mest att det skulle bli inställt på grund av åska. Att träna hund när jag är trött och stressad blir aldrig bra. 

Väl på plats visade det sig vara rätt många hundar. Några mindre som skällde mycket och några större som också lät. Det slutade med att jag större delen av tiden tränade Vilde på planen bredvid för jag tyckte det var för mycket stök. Pengarna för kursen känns lite bortkastade men jag hoppas att det blir bättre. Lite nyttigt för Vilde var det att ändå se så pass många hundar och han uppförde sig rätt bra ändå fast han också skällde en del. Bilresan dit och hem gick också bra så det tar jag med mig. Hade det funnits lämpliga hundar i närheten att promenera och träna med så hade jag dock aldrig betalat 900 kr för fem tillfällen på hund i hand.

Foto från idag

När inget passar

 För några veckor sedan kom jag på att jag kunde slänga på Vilde en sele och se om han skulle tycka att det var kul att gå och dra lite på promenaden. Jag plockade fram Freyjas gamla sele som satt bra på Vilde någon månad tidigare bara för att inse att bandet runt magen/bröstkorgen(?) inte längre räckte runt. Inga problem tänkte jag och tog fram Lexus gamla sele och satte på Vilde den. Den passade runt bröstkorgen men var så stor i fronten att den hängde ner på hans framben. Det blev en promenad i halsband och koppel istället. Efter en tid började jag leta efter en sele på nätet till lagom pris,den ska användas till spårning och lite hobbydrag. En vanlig sele som sitter okej duger i min värld om man inte dragtränar ofta och seriöst. En del selar föll bort på priset och andra tyckte jag låg för tätt bakom frambenen. Valet föll på en Hunter Maldon sele för under 300 kr. Idag blev det premiär för den på en promenad.

Den är lite för stor i fronten men jag tror att han snart växer i den. Någon större lust att dra hade han inte men det kanske kommer. Tyvärr så börjar det igen bli olidligt med mygg, så som det är nu går det inte att vara i skogen och spåra. Jag hade sett fram emot att komma igång med spårning men när det känns som man blir uppäten av mygg så är det inte roligt

Elak matte

 Jag har oftast med mig någon leksak i fickan när vi är ute på promenad. I dag var inget undantag och när vi hamnade på ett ställe var Vilde kan vara lös tänkte jag att han skulle få leta efter leksaken. Första gången lade jag ut den och gång nummer två kastade jag den. Jag lyckades pricka ett träd men tänkte att Vilde skulle lösa det ändå. Bara nyttigt att han lär sig att saker kan finnas lite högre upp, jag kommer att lyckas pricka träd fler gånger.

Det var kul att se hur han jobbade och när han fick vittring på leksaken gick svansen fortare. Han lyckades hitta den och lyckades även få ner den.

Han är allt rätt fin min lilla stök.

När det gäller träning så tycker jag att det går framåt men det skulle gå ännu bättre om jag tänkte till lite mer. Igår när jag tränade Vilde i trädgården kändes han ofokuserad och lite seg så jag lade ner träningen rätt fort när han var mer intresserad av en sädesärla än att träna. En stund senare kom jag på att den enda belöningen jag hade var hans vanliga torrfoder och ja det brukar han inte anstränga sig så mycket för. Fotgående och mer precisions övningar kan jag inte ha leksaker till för då blir han för slarvig.

Budget är i vanlig ordning mitt sätt

 Efter den inofficiella nosework tävlingen var jag lite fundersam. Det borde helt enkelt inte ha gått så dåligt som det gjorde. Jag hade tidigare läst att en del hundar kan ha problem med att identifiera olika märken på hydrolat för att det tydligen kan skilja sig något åt när det gäller doften. När jag läste det tänkte jag bullshit och något som använts som ursäkt när det går åt helvete på tävling. För att testa hur det är beställde jag hydrolat från olika tillverkare.

Flaskan längst till vänster är den jag redan hade. Min tanke var även att skapa något för att träna markeringar så jag köpte även en bunt små plaströr.

När jag hade fått hem sakerna var det dags att leta efter något att göra en urvalsbana av. Mitt val föll på en kartong som en laptop kom i för x antal år sedan. Så här blev slutresultatet.

Eftersom mitt minne är som en såll så skrev jag nummer. Finns i alla fall en möjlighet att jag minns då. Urvalsbanan har fungerat bra och smidig att bara ställa undan. Om jag ska återgå till den ursprungliga frågan om Vilde gör någon skillnad på hydrolat från olika tillverkare så blir svaret ett tveksamt ja. Han verkar ha svårare att hitta rätt behållare med en tillverkare. Nu tror jag att vi kan arbeta bort det problemet vilket gör att det inte är någon ursäkt jag kan använda i framtiden

8 månader

 Att få någon bra bild eller en vettig mätning av hans mankhöjd var lite lätt omöjligt idag. Tumstocken hade förvandlats till ett tortyrredskap som gör att man måste sjunka ihop. Jag gissar att han är runt 57 cm hög nu. 

Han har även fått höra helt okända ord bland annat sitt. Hjärnan fladdrar lätt iväg och då är det ingen mening att försöka träna. Att leta leksak i trädgården går däremot bra så det blir mer sådan träning. Glädjande nog så påverkade inte händelsen på Malungs kennelklubb hans lust att ägna sig åt nosework. Nu trodde jag inte heller att det skulle göra det men man vet aldrig. Jag hoppas att hans hjärna hoppar på plats snart igen. Av erfarenhet så vet jag att det brukar ske men det kan ta lite tid

Maximal otur

Nu börjar det bli mörkt och dimmigt på morgonen och då är det bra med reflexer.

Igår kväll var det öppen träning igen på kennelklubben och vi var där. Den här gången var det något mer folk och hundar. Stundtals var Vilde inte kontaktbar men det gick även bra då och då. Jag och Vilde höll oss på lite avstånd från de andra hundarna och ägarna så att han skulle kunna ha lite fokus på mig. 

Den ansvariga för träningen hade lagt ut några nosework gömmor så jag tänkte att Vilde skulle få prova. Det gick bra med första men sedan var oturen framme. Det fanns en gömma i en liten bod var träning/tävlings utrustning förvaras. När Vilde sökte därinne lyckades han trassla in sig på något sätt i ett litet bord. När han skulle ta sig loss så ramlade allt från bordet ner och han blev rädd och kastade sig bakåt. Bordet hamnade då upp och ner och han fastnade med halsbandet i ett av bordsbenen och fick totalpanik. Jag försökte få loss honom och han högg runt sig av paniken. Han tog sig loss efter en liten stund och senare upptäckte jag att han hade ett sår bredvid ögat. Jag kunde inte så någon skada på ögat och hoppades att det inte var värre. Jag har inte sett någon skada på ögat idag heller och Vilde uppvisar inga tecken på att ha ont så jag har inte kontaktat någon veterinär. Jag håller tummarna för att det inte kommer att ändras.

Det återstår att se om han kommer att vilja gå in i den boden någon mer gång. Jag hoppas att han inte kopplar ihop händelsen med nosework men det tror jag inte

Höst

 

Idag fick Vilde klättra upp på lite olika stubbar under lunchpromenaden. Det märktes att det var bra träning för det var lite klurigt för Vilde och få alla tassarna på en del stubbar. Jag noterade idag ännu en sak jag missat att träna och det är stadga utanför trädgården. Vilde ville nämligen inte alls sitta kvar så jag kunde ta en bild på lite avstånd. Så fort det blir lite mindre mygg och älgflugor kommer det att bli lättare att träna under promenader. 

Kroppskontroll

 

Ibland känns Vilde vuxen och klok och andra gånger är han en riktig unghund. Jag har insett att han mest har vetskap om att han har tassar när det är dags för kloklippning. Jag måste med andra ord bli lite bättre på att öva kroppskontroll med honom. Med andra hundar har det kommit mer på köpet när man har gått i skogen och de har fått hoppa upp på stubbar och gå på nedfallna träd. Vilde har på grund av de extrema mängderna mygg inte varit mycket i skogen. Att jag har lite dålig fantasi och att Vildes hjärna fungerar sådär just nu gör det inte lättare. Idag började jag träna att han skulle placera framtassarna på en smal bräda. Det gick inte lysande men ska kämpa vidare. Jag tänkte även dra nytta av det i träningen av fjärrdirigering. 

Dagarna går

 Vi tränar lite allt möjligt väldigt ostrukturerat och ibland går det bra och andra gånger mindre bra. Det blir lite träning med bruks/lydnadshindret på låg höjd men han satsar hårt.

Skålen som hänger på ena stödet använder jag till extern belöning och eftersom jag är virrig ibland så r det praktiskt att ha den där.

Igår var vi med på en aktivitets promenad som Malungs kennelklubb fixade. Väldigt nyttig träning för Vilde att ha andra hundar runt sig och få lite nya utmaningar. Lite gapig var han men skötte sig ändå bra. Det var tre nosework stationer och med tanke på att vi bara har tränat lite så gick det bättre än jag hade räknat med. Lite balansövningar som han inte riktigt briljerade på och lite vardagslydnad övningar. Det var kul att träffa på några medlemmar som jag inte träffat på många år.

I skogen så har älgflugorna vaknat till liv och det var väntat men inte önskat. Här en suddig bild på två som landade på Vilde.

7 månader

 

Dagen startade med ordentlig dimma så Vilde fick gå i koppel. Ska han vara lös så vill jag se omgivningen. Vi har även tittat på hästar idag, hästar är lite läskiga men spännande enligt Vilde.

I vanlig ordning så har jag försökt att mäta honom och mankhöjden nu är 54-55 cm. Under den senaste månaden så har sista valp tanden trillat ut vilket jag är glad för. Har för mig att han tappade den på en torsdag och jag hade tänkt ringa veterinär veckan efter om han inte hade tappat den. Båda kulorna är på plats och har varit det ett tag. Öronen står rätt upp och han har fortfarande överbett men jag tror att det har minskat. Så svårt att avgöra om det minskat eller inte när det handlar om mm.

Förra veckan beställde jag eukalyptus hydrolat och behållare för att testa lite nosework. Med tanke på mygg och regn så är det bra att hitta saker att göra inomhus. Vilde verkar tycka att det är kul. Jag har använt tomma blomkrukor som jag sätter upp och ner för att få honom att markera krukan som lukten finns i och så har jag provat lite att gömma behållare på olika platser inomhus. Han verkar tycka att det är kul så det kommer vi fortsätta med.

Ren lydnadsträning går det så där med just nu. Hjärnan är inte på plats hela tiden och då är det ingen mening att försöka ens. Bättre att leta leksak i trädgården då och leka

5 månader

 

Roade mig med att mäta herrn och min inte helt perfekta mätning visade 51 cm i mankhöjd. Någon vägning har jag inte gjort för det är lite bökigare. Jag funderade lite över vilket kommando som har varit bäst att lära honom och det lutar åt hämta leksaken. Det har varit och är väldigt praktiskt när han blir för vild och börjar bitas. Det har inte förhindrat att jag har fått lufthål i en del kläder och bitsår på händer men det hade kunnat vara värre.

Den här veckan hade jag äntligen tänkt ta itu med att bli medlem i Malungs kennelklubb igen så att vi skulle kunna åka på fria träningen. När jag kollade på deras hemsida var det bara att konstatera att jag var lite sent ute. Den fria träningen har sommaruppehåll. Det är så synd för jag känner att Vilde verkligen behöver få möta vettiga hundar och ägare. Så surt att det först var stök med hans öga och nu med mitt. Allt blir helt enkelt enklare om man har fler hundar. Tidigare valpar som har flyttat hit har flyttat till minst en annan hund och då får man mycket gratis har jag insett. I morse fick vi ialla fall möte med en av de få vettiga hundarna i byn och det var inga problem.

Trött på att hitta mat i trädgården

 Valp som han är så äter Vilde det mesta och när man varje dag kan hitta mat i trädgården blir det mer än lovligt tråkigt. I dag hittade jag en halv korv, något mindre än en falukorv men större än en vanlig grillkorv. Nu hittade Vilde den före mig för den var under staketet mot våra grannar. Han hann ta en två tuggor av en möglig korv, inte riktigt vad jag önskar att han äter. Ett alternativ är givetvis att han aldrig får vara lös i trädgården men det har ingen av oss lust med. Ett annat alternativ är att identifiera idioterna som bara slänger ut mat och få dem att sluta med det och det känns inte så lätt.

Under veckan har vi studerat resultatet av vårflod som gör att stigar försvinner under vatten.

Vi har lekt.

Och gjort annat. Vilde har hälsat på rätt många som bor här. Jag varnar alltid i förväg att han är studsig men jag tror inte människor inser hur studsig han är i förväg

Allt flyter på

 Vädret har varit omväxlande och det är inte så kul att gå ut ofta när snön faller.

I dag har solen däremot visat sig och då är det roligare att vara ute.

Idag har vi roat oss med att lukta på alla granar vid ån, det tog lite tid. På kalhygget fanns det inte så många granar så då gick det att springa.

Nu är jag givetvis partisk men jag tycker att Vilde är riktigt fin.

Lite mindre stilig när han vilar men söt.

Allt går bra och bättre och bättre går det att promenera på vägen. Han tycker att det är lite läskigt med bilar men om han får sitta när de kommer och får något att tugga på så går det nästan perfekt. Det är möjligt att jag har förträngt hur det var med tidigare valpar men jag tycker att Vilde är extrem när det gäller att tugga på allt ute. Nu hoppas jag att det kommer att minska av sig självt på sikt.

Han har hälsat/hoppat på lite folk i byn som har velat hälsa på honom. Något hundmöte har vi inte fått än i byn men det kommer ske. Lite träning blir det varje dag, en del träning kommer av sig självt eftersom valpar måste lära sig saker. Annan träning är mer onödig men rolig.

Freyja får tänka

 Jag har roat mig med lite meningslös träning av Freyja. Helt enkelt lite aktivering bara eftersom det är kul. Tanken med det lilla träningspasset som var längre än videon var att hon skulle komma på att belöning kom när hon satte sig. Jag har alltid sagt att bayrare är smarta och det håller jag fast vid

Jag får inte videon att synas i mobilvisning så tryck var det står webbversion om ni vill se

Ett test

I går fick jag för mig att jag skulle testa om det är så att Freyja snabbare förstår vad jag önskar att hon ska göra än Lexus.
Jag hade beslutat mig för två olika rörelser/moment som jag ville att de skulle utföra och jag tänkte göra tio repetitioner X 4 och växla hund efter tio repetitioner. Jag började med Lexus och fick ge hjälper under alla tio försök och samma resultat blev det med Freyja.
När det var Lexus tur igen hade han ingen aning om vad jag önskade så jag fick visa lika mycket igen. Freyja hade lite koll på vad jag önskade så jag kunde i stort sett halvera mitt kroppspråk.
Sen var det Lexus tur igen och han försökte med allt annat än vad vi hade tränat så jag fick backa igen och visa på nytt vad jag önskade. För Freyjas del räckte det att jag satte mig på golvet så fattade hon vad jag önskade och hon gjort tio repetitioner utan några hjälper alls.
Åh så var det Lexus igen och han kunde utföra momentet jag önskade så länge som jag tog ett steg mot honom. När jag stod stilla hade han ingen aning om vad jag önskade. Freyjas sista tio repetitioner utfördes ännu en gång helt utan hjälper.

I dag på morgonen tänkte jag se hur mycket de kom ihåg från igår och det gick i stort sett som jag hade anat att det skulle.
Freyja utförde momentet utan hjälper och snabbt tio gånger på raken. Lexus utförde rätt moment två gånger och sedan försökte han med allt annat så jag fick vara tydligare igen med vad jag önskade.

Lexus är en bra, trevlig och rolig hund men han är utan tvekan inte lätt att träna. Jag vet inte vad det är som gör att han har så svårt att förstå och komma ihåg olika moment. Han tycker att det är kul så fort jag hittar på något med honom så det beror inte på det och han försöker göra rätt. Det här är ett problem som funnits sedan han var valp så jag har tyvärr inte lärt mig med åren att jobba runt det. En skickligare hundtränare hade kanske löst problemet men jag gav upp för ett bra tag sedan. Träning är bara på skoj och då gör det inget om han aldrig lär sig så länge som han tycker att det är kul.

I dag föll det lite snö på oss under promenaden.

Snörbollen är fortfarande en favorit

I dag har jag och Lexus roat oss med lite träning/aktivering. Det har varit dåligt med det den senaste tiden. En anledning är att jag är nojig för att överbelasta hans armbågar och en annan anledning är att jag inte riktigt har haft ork. Träning/aktivering innebär för Lexus del att han satsar för fullt och då blir det svårt att få honom att ta det lite lugnare. I fotgående kan jag självfallet styra men i allt annat klarar jag det inte. Att belöna lite lugnt går också åt helvete för även om jag slänger i väg snörbollen försiktigt så hjälper det inte när han själv kastar i väg den och satsar för fullt för att ta den. Det finns så mycket glädje och fart i honom. På bilden här nedan så har han slängt bollen själv, tekniken är rätt speciell. Han går upp på bakbenen och kastar iväg den.

 Jag hoppas verkligen att han kommer att hänga med länge till men ta det lugnt kommer han nog aldrig att göra. Det är nog bara för mig att acceptera att det är bättre med en något kortare liv fyllt med saker han älskar än ett längre liv där han bara får ta det lugnt

Första doppet för året

En väg en liten bort från byn har tinat fram nu så vi passade på att gå där så att hundarna kunde vara lösa. Det är inte så ofta vilda djur blir störda om man håller sig på vägen och någon meter in på sidorna om vägen. Eftersom det är rätt varmt i dag kunde inte hundarna motstå ett vattenfyllt dike.

Det blev lite aktivering genom att de fick leta efter en pinne som jag hade hållit i handen i några sekunder. Att hitta rätt pinne bland en många andra kräver att nosen slås på. 

Nu hade de inga problem med att hitta rätt pinne och det trodde jag inte heller. Det här klassas in som slöaktivering, hade jag planerat så hade jag istället haft med mig leksaker. All aktivering är bra så att det oftast inte är så planerat spelar mindre roll. Hade jag haft tävlingsambitioner så skulle jag vara mer strukturerad. 

Lexus passade naturligtvis även på att skutta runt och han följde även ett älgspår en kort bit till jag sa att det räckte.

Det lutar åt att Lexus kommer att bli korthårig även den här sommaren men än har jag inte tagit itu med det projektet.

Ibland är han billig eller rentav gratis

I dag har det varit en sådan dag. Odrägligheten beror till stor del på för lite motion de senaste dagarna. Antingen så har det varit för kallt för riktiga promenader eller så har energin inte funnits hos mig för ordentliga promenader efter att ha skottat i några timmar. När energin inte finns hos mig för att pulsa i snö så blir det bara tråkiga promenader på vägen och då kan han inte vara lös. Odrägligheten yttrar sig i gnällande/skällande och att Lexus helt glömmer hur man går i koppel. Det i kombination med att han reagerar mer på bilar gör inte direkt promenader till ett nöje.

Efter lunchpromenaden som bara gick på vägen kände jag att det var dags att göra något åt odrägligheten så det blev lite träning inne. Han blir alltid lite glad när jag hittar på något med honom så det är kul. Lexus är utan tvekan den mest svårtränade hund som jag någonsin har försökt lära något och det säger rätt mycket med tanke på Toker. Lexus har samarbetsviljan och arbetslusten men det är väldigt svårt att få honom att lagra kommandon i huvudet. Vilket yttrar sig som så att vi kan ha tränat in något moment/kommando och han utför det rätt tjugo gånger på raken och sedan när jag försöker med samma kommando/moment på samma plats efter en dag/några timmar så har Lexus ingen aning om vad jag ber om utan han chansar på allt möjligt. Nu ägnade vi oss inte någon vettig träning i dag så han behöver inte komma ihåg något utan det handlade bara om att vi skulle ha kul ihop. Efter träningen tog vi en kort promenad och då fick han pulsa i snö i 30 min. Det var för mycket djurspår för att jag skulle vilja ha honom lös men lite energi gjorde han av med genom att pulsa. Nu är han inte längre odräglig utan verkar lite mer nöjd så nu är chansen att fynda en collie över för den här gången