Första advent

 Inte ett ljus men väl en bayersk viltspårhund i solljus.

Några km i koppel och några km lös

 Solen visade sig äntligen och då är det bara att passa på och ta en längre promenad. Freyja verkade också uppskatta att slippa promenera i ett evigt gråväder. 

Lexus aska har inte än kommit hem och jag vet fortfarande inte om försäkringen kommer att gå in och ta det som är kvar att betala till Mjönäs (eller om försäkringen redan betalat). Nu har jag pengar så jag kan betala om inte försäkringen tar det men med tanke på alla tusenlappar försäkringen kostat genom åren så tycker jag allt att försäkringsbolaget ska betala det.

Att skaffa en ny hund känns fortfarande otänkbart men att aldrig mer ha hund känns också otänkbart så får se hur det blir i framtiden. Min sambo är övertygad om att jag kommer att skaffa en ny hund på sikt men att jag inte kommer ha någon mer collie. Framtiden får helt enkelt utvisa hur det blir

Freyja får tänka

 Jag har roat mig med lite meningslös träning av Freyja. Helt enkelt lite aktivering bara eftersom det är kul. Tanken med det lilla träningspasset som var längre än videon var att hon skulle komma på att belöning kom när hon satte sig. Jag har alltid sagt att bayrare är smarta och det håller jag fast vid

Jag får inte videon att synas i mobilvisning så tryck var det står webbversion om ni vill se

En längre promenad i sol

 Det var ett tag sedan som det blev någon längre promenad på grund av hur allt varit. Solen som lyste i dag lockade ut oss och det blev en trevlig promenad. Tre tjädrar skrämde vi och det var alla djur som syntes till.

Freyja

 

Att för första gången i sitt liv vara ensam hund i huset har varit en omställning för Freyja. Lexus sista vecka och möjligen några dagar innan dess så var hon rätt stressad och inte sig själv. Nu är det svårt att veta om det var på grund av att hon kände att Lexus mådde dåligt eller om det var för att hon kände att vi var stressade. Hon återvände fort till sitt normalläge som inte är att vara stressad efter att Lexus avlivats. Det som förvånat mig mest är att hon inte gjort som våra andra hundar när en hund försvunnit. Våra andra hundar har alltid letat efter hunden som är borta när man kommer hem efter promenader men Freyja har inte gjort det. Jag tror att hon saknar Lexus för hon känns lite dämpad och har ett ännu större behov av att vara nära. Nu hoppas jag att det kommer att gå över men vi flyttade om lite i vardagsrummet så att hennes korg står närmare soffan och det verkar ha gjort att hon lättare kommer till ro.

Det är alla små saker

 

Små saker som man inte tänker på när det är en del av ens vardag men som skapar ett stort tomrum när de inte längre sker. Freyja kan inte ersätta Lexus lika lite som Lexus hade kunnat ersätta Freyja. Olika raser med olika sätt att vara och olika individer med olika personligheter. Saker som en bayrare gör går det oftast att se logiken i medan med en collie är logiken inte så tydligen. Det fanns saker som Lexus gjorde för att han helt enkelt tyckte att det var roligt. I den kategorin sorterar jag in hans förkärlek för att gå och välta stövlar i hallen när han var glad och att knuffa till plåthinken vi har vid kaminen att lägga aska i. Sedan fanns det saker han reagerade starkt på, så fort jag satte något i halsen och började hosta kom han alltid rusandes och hoppade upp på mig. På promenader visade han alltid om det fanns någon ekorre i ett träd även om det var tio meter bort. Det var så många små saker som var så typiska för honom och nu saknar jag alla.

I går tog jag itu med att maila skk så nu står Lexus som avliden på hunddata/avelsdata

En given fråga

 Jag har helt logiskt funderat på om jag hade kunnat göra något annorlunda när det gäller Lexus. Svaret är ja och nej. Om det hade tagits blodprov redan i Juli när jag sökte veterinär för att han hade tappat muskler på ett bakben och gick illa så hade det antagligen uppmärksammats tidigare att något var riktigt fel. Blodprov togs inte eftersom både jag och veterinären trodde att det var något med lederna så därför röntgades han bara. Nu finns det inget som säger att det hade kunnat göras något för Lexus även om felet hade hittats tidigare. 

Jag vet att det var rätt att avliva eftersom det inte fanns något att göra och jag vet att jag hade sökt veterinär tidigare om det hade märkts på Lexus att något var fel så jag har inte dåligt samvete för det.

Precis som med mina tidigare hundar och Yana så valde jag/vi separat kremering. Jag insåg fort att jag ville ha tag på en betong/cementring att gräva ner Lexus aska i och plantera blommor över askan. Det blev en del i byn som blev involverade i den jakten. Vi fick tips om var det borde ligga en ring, nämligen bakom ett uthus men den ringen hade någon i en grannby hämtat. Då fick vi veta att vi kunde ta en ring som låg slängd nära en gammal väg. Vi tog oss dit och så var det bara att såga ner sly och röja runt ringen så det skulle gå att få upp den.

När vi hade lyckats med det ringde en i byn och sa att han kunde köra hem den till oss med sin traktor, hur vi hade gjort annars vet jag inte riktigt. Den kom på plats i trädgården och jag valde att ställa den så att den hamnar som i en trekant med äppelträdet som Yana ligger under och rosenbusken som Leo ligger under.

Eftersom jag inte har fått hem Lexus aska än så skar jag ur botten på en plasthink och satte ner den i ringen så att jag kunde plantera vårlök i ringen. När askan kommer hem så är det bara att sätta ner kartongen med aska och ha på jord och dra upp hinken. Det kommer att bli perenner i ringen senare för det ska vara mycket färg för att hylla en färglad hund

Trodde att det var en faktura

 Igår låg det ett kuvert från Mjönäs djurklinik i brevlådan. Jag tänkte att det var en konstig storlek på ett kuvert för att vara en faktura. Så kanske var det ett besked om att Lexus aska nu fanns för avhämtning. Det kändes inte heller helt logiskt eftersom det har gått så kort tid. Båda mina gissningar var fel, det var ett kort med den här texten.

Väldigt rart måste jag säga att det är att de skickar ut kort.

Det är väldigt tomt utan Lexus och jag tänker fortfarande att han ska ligga i hallen eller någon av sofforna när jag kommer in men det gör han inte. Att vara ute och gå utan ett koppel i handen eller en hund att hålla koll på känns väldigt fel, sambon har Freyjas koppel i handen. Väldigt mycket helt enkelt som känns fel

Det gick inte som jag hade hoppats

 Lexus blev bara sämre och sämre och påminde mest om ett skelett med päls. I går kände jag att det var nödvändigt att åka till veterinär så det blev en akuttid på Mjönäs djurklinik. När vi kom dit vägde jag Lexus för att se hur mycket han hade gått ner sedan i tisdags. I tisdags vägde jag honom på veterinärkliniken jag blev mindre nöjd med. Om vågarna visade rätt så hade Lexus gått ner strax över 2kg på fyra dagar. På Mjönäs djurklinik togs det blodprov och resultatet var inte roligt. Lexus njurar fungerade inte som de skulle och det var stora skador på dem. Nu hade jag på känn redan när vi åkte att jag skulle bli tvingad att fatta beslut om avlivning och så blev det tyvärr. Avlivningen sköttes bra och jag har bara gott att säga om personalen på Mjönäs djurklinik. 

Jag kommer att minnas Lexus för den han var innan han blev sjuk. En glad och inte alltid helt vettig kompis. Det finns inga foton på honom från de senaste dagarna för det är inget som jag vill minnas.

Puckolinas Falkor "Lexus" 20/2 2012 - 7/11 2020

Veterinärbesök även i dag

 

I dag blev det ett besök till vår vanliga veterinär och det gick lite bättre än i går. Efter att veterinären tittat Lexus i munnen och känt igenom hans huvud ordentligt framförde han sin teori. Den teorin är att Lexus bett ser annorlunda ut på grund av att Lexus har tappat merparten av sina muskler på huvudet. Käkmusklerna och de andra musklerna har minskat drastiskt vilket gör att han har svårt att äta. Lexus har tappat muskler över hela kroppen och anledningen till det misstänker veterinären är att Lexus har någon form av sjukdom som förstör musklerna. Det låter tyvärr rätt troligt med tanke på att han i somras plötsligt blev av med musklerna på ena bakbenet, en del muskler har kommit tillbaka men han är inte som han var tidigare. Lexus är nu satt på en låg dos kortison och det ska förhoppningsvis hjälpa. Om det inte gör det går vi vidare med blodprov

Att försöka dumförklara mig

 går oftast mindre bra och veterinären i dag lyckades inte med det. I går upptäckte jag att det var något skumt med Lexus underkäke. Det är inget som syns när han har munnen stängd eller när han gapar. Enda sättet att se det är att göra en koll på tänderna när han har munnen stängd. Det som är skumt är att det verkar som om underkäken har blivit mindre både på längden och bredden. Kindtänderna möts inte längre för tänderna i underkäken ligger innanför tänderna i överkäken. Det här är något som måste ha inträffat under de senaste veckorna för jag vet att jag kollade hans mun några dagar innan jag åkte till Uppsala. Han har inte varit med om någon olycka så det är något som hänt spontant. Så fort jag upptäckte det var det givet att det måste bli ett besök till veterinär.

I morse hade det förvärrats ytterligare för nu hade Lexus svårt att äta. Vår vanliga veterinär hade inte öppet i dag så jag valde att chansa på en annan veterinär i närheten. Nu var jag lite osäker på den kliniken för Leo och Yana blev behandlade där någon gång och jag blev inte imponerad då. Eftersom det gått många år så tänkte jag ge dem en ny chans.

Veterinären imponerade inte på mig på något sätt. Hon började med att försöka intala mig att hans bett inte ändrat sig utan varit så här en lång tid. Då blev jag helt naturligt irriterad och förklarade att så inte är fallet. Sedan hävdade hon att det inte var något konstigt med hans bett, jag sa att det visst var det och fick medhåll av djursjukvårdaren som också såg att det var något konstigt. När jag åter påpekade att han har svårt att äta och jag inte vill att han på sikt svälter ihjäl frågade veterinären om jag ville få hans käke röntgad. Mitt svar blev självklart ja och då kröp det fram att de inte har röntgen på den kliniken utan att jag måste åka till deras andra klinik(inte i dalarna). I det läget sa jag nej och förklarade att jag i så fall åker till Mjönäs istället. Hade jag vetat från start att de inte har röntgen hade jag aldrig bokat tid dit. Så kul är det inte att bränna över 600kr på att en veterinär klämmer lite på Lexus och tittar i hans mun. Hade jag uppfattat veterinären som kompetent hade det varit en annan sak.

Jag är självfallet oroad över hur det står till med hans käke men det blir inga fler veterinärbesök i dag om det inte förvärras så vi behöver åka in akut. Om vår vanliga veterinär som lyssnar på vad jag säger inte har öppet i morgon blir det en resa till Mjönäs Djurklinik i Värmland igen