För 8 år sedan idag så föddes Nodstagårdens J-kull, kullen som min Leo kom från. Åren har gått sedan han fick somna in men jag saknar honom än och det kommer jag nog alltid att göra. Jag saknar hans små egenheter på precis samma sätt som jag saknar Tokers glädjeyttringar. Ingen hund kommer någonsin att kunna ta någon av deras platser i mitt hjärta. Därför är det tur att hjärtat inte är en begränsad plats utan det skapas alltid mer utrymme när det behövs.
Lexus skaffade sig en plats i mitt hjärta första gången jag träffade honom och den platsen kommer han att behålla.
Att jag sen kanske inte är helt glad när han klafsar runt i skitiga diken hör inte hit.
När han för glatta livet äter hallon och bara är söt är det mesta glömt.
|
Älgspår |
Jag såg lite älg och rådjursspår idag så lite djur finns det kvar i alla fall. Det har varit väldigt tomt på både djur och spår den senaste tiden så det var glädjande att se lite spår
Alltid älskade och alltid saknade är våra tidigare vänner. Jag håller med dig att det är tur att det alltid finns plats i hjärtat. Tänk att något som egentligen är så litet kan rymma så mycket...
SvaraRadera