fredag 7 december 2012

Tur att vi hade kvar ett slitet halsband

När det blev dags att ta en promenad med hundarna kunde jag konstatera att Yanas halsband och koppel inte hängde på sin plats. Efter att ha letat en stund gav jag upp, gissar att sambon fick med sig dem. I det ögonblicket blev jag glad över att vi inte har slängt ett par slitna halsband. Det blev till att rota fram ett och sedan gav vi oss ut i snön.


Snön föll på oss och dämpade alla ljud. Det enda som hördes var lite fåglar som kvittrade.
Hundarna tog sig fram lite fortare än mig så det blev till att påminna bägge lite då och då att man måste vänta in mig. Att komma ihåg sånt är inte alltid lätt när det är så roligt att springa.

Jag hyser en förhoppning om att Lexus kommer att bygga på sig en del muskler och bli mer färdig i kroppen under vintern. Det skulle vara skönt att kunna röntga honom redan när han blir 1 år i slutet av februari. Lite nojig är jag att han kan ha något tok med höger höft efter olyckan han råkade ut för som valp. Därför vill jag ha röntgen avklarat så fort som möjligt men jag gör på samma sätt som vi har gjort med alla hundar. När det är dags för 1 års vaccinationen så brukar vi fråga veterinären om han tycker att det är lämpligt att röntga eller vänta några månader.
Det känns inte riktigt som om jag promenerade så rakt här.
Lite synd att jag inte riktigt lyckades fånga på någon bild hur det snöade.

Lexus och Yana verkar båda vara nöjda nu och jag hoppas att det varar ett tag så jag hinner plugga så fort jag har fått i mig lite kaffe

2 kommentarer:

  1. Härliga vinterbilder men gissar att det är rätt tungt att pulsa runt där :)

    SvaraRadera