Envis som jag är har jag beslutat mig för att få en fin bild på en järpe. Nu har det visat sig vara lite svårare än vad jag hade tänkt mig. De är små och snabba och jag är varken liten eller smidig. Att sitta still och vänta har jag inte heller tålamod för. Så fort jag får syn på en så springer den bakom ett träd/buske, jag flyttar mig för att få fri sikt och den springer till nästa buske/träd. Och så fortsätter det till jag tröttnar och går hem. Jäkla fåglar som vägrar samarbeta.
Lexus hjärna börjar fungera bättre, stundtals i alla fall och då blir det träning. Att få till stadga i stående är svårast om man jämför med sittande och liggande så det tragglar vi lite med. Apportering tränar vi vidare på och nu börjar han förstå att han ska komma in i fotposition och sätta sig. Så rakt eller snyggt blir det inte men han börjar förstå. Trädgården är jäkligt isig så jag är inte så pigg på att träna något som kräver att han tar i. Lexus är utan tvekan hunden som jag hittills har varit mest försiktig med. Men han ska hålla i många år och då är det onödigt att utmana ödet.
Han är även duktig på att slänga upp leksaker själv så han kan fånga dem. Så här såg det ut för någon vecka sedan.
Min kamera har nu åkt på service och den lär jag inte få tillbaka på ca 3v. Lösningen på det har varit att kidnappa min gamla kamera som sambon övertog. Det finns en lösning på alla problem=)
Muta de illvilliga fåglarna!
SvaraRaderaTa lite fågelfrön med dig.
Funderade på det men jag vill inte att fåglarna lär sig att människor är något positivt. Vill inte underlätta för jägarna
RaderaDu får muta, fota och sedan skrämma. Stackars fåglar...
RaderaDet låter för jobbigt. Kan jag inte träna Lexus att försiktigt apportera en fågel?=)
RaderaHinner du fota då när du bett Lexus spotta ut den?
RaderaDet kan nog bli svårt. Jag tänkte inte så långt
Radera