Nu är det inte många dagar kvar till Yuffie borde valpa. Det är nog nu först som jag verkligen börjar se fram emot en hund igen. Att vara utan hund så här pass lång tid har mig att förstå att för mig så är att ha hund en del av meningen med livet. Hade jag inte haft Yana och Freyja att klappa på och träna lite så hade jag nog blivit galen.
Ja, jag vet då inte vad jag skulle göra utan en hel flock med hundar. Jag skulle inte stå ut med att förlora en hund och i samma sekund förlora alla rutiner som vi haft tillsammans. Nu måste livet med hundarna rulla vidare vilket är väldigt skönt.
SvaraRadera