Frost

 I dag fick kameran följa med på lunchpromenad och Vilde fastnade på några bilder. I dag lyssnade han lite bättre så då fick han vara lös en stund. Vi såg en hel del älgspår men inga älgar.

Hitta älgen

 Det är inte så mycket ljus på morgonen när vi tar år första promenad. Om vi är lite senare går det bra att gå på ängen eller vid ån men om vi är tidiga så är vägen enda alternativet. Nu hade jag kunnat ha pannlampa på mig och gå var jag vill men jag gillar inte att gå i bäckmörker. Promenaden imorse gick därför på vägen var vi halkade oss fram. Vilde var pigg så vi tog oss en bit utanför byn var det inte finns någon vägbelysning. Jag kände mig plötsligt iakttagen och tittade in på min högra sida var det har varit lite avverkning och där stod en älg och tittade på oss. Kameran i min mobil är inte den bästa så om någon lyckas se älgen blir jag imponerad.

Vilde såg den inte men han hörde när den flyttade sig några meter. Bilisterna som kör som idioter var nog inte medvetna om älg några meter från vägen

Isen börjar lägga sig

 Första beviset på att vintern snart är här på riktigt är att isen börjar lägga sig på älven.

Vilde envisas än med selektiv lydnad så då envisas jag med att han inte får vara lös så ofta. I morse tyckte han att kom var ett kommando som betyder gör som du vill. Då blev jag lite irriterad för han vet vad det betyder. Får se hur länge den här perioden tänker vara när han tror att han får välja själv hela tiden vad han ska göra. 

Hurtig promenad

 Iskalla vindar blåste på oss men så länge tempot är bra fungerar det. Det blev 40 minuter i sele och lina i rätt kuperad terräng. Efter det gick vi på en skogsväg och vek sedan in i skogen och där kunde Vilde få vara lös i runt 30 minuter och sedan blev det vägen hem, kopplad. Vi var ute i lite över en och en halv timme så nu verkar Vilde rätt nöjd.

Han är väldigt fascinerad av ljudet från vattnet i älven, om han var lös är risken stor att han hade sprungit ner. Därför är han aldrig lös när jag går på höjderna längs med älven

Order=önskemål

 Nu låter order lite hårt, kommandon är kanske ett lämpligare ordval men andemeningen är densamma.

Vilde tycker för tillfället att det mesta jag säger är önskemål och så är det inte. Jag får påminna honom ofta om att det matte säger gäller och är inte valfritt. Jag har tränat Vilde med extern belöning ända sedan han var liten och han har varit medveten om att man inte tar belöningen innan ett okej. Nu däremot försöker han gärna sno belöningen utan att ha gjort det jag önskar innan. Han har även börjat dra lite i koppel och är allmänt stökig. Nu tar jag det med ro för jag vet att när stök perioden är över kommer jag ha en trevlig hund så länge som jag håller fast vid reglerna som har gällt hela Vildes liv.

En biltur till ett favoritställe

 Det är vad dagen bjöd på. En av oss sprang runt som en galning i en timme och det var den med fyra tassar. Jag tror aldrig Vilde har sprungit så mycket under en promenad, i vanliga fall springer han runt ett tag och sedan brukar han vara mer sansad. Nu är jag rätt säker på att han sprang på älg eller rådjursspår så jag bröt det rätt många gånger. Jag vill inte att han springer på spår men svårt att förhindra helt när han är lös. Han fick gå i koppel ett tag för att bryta beteendet. Någon älg eller rådjur träffade vi i alla fall inte på. Medan Vilde gick i koppel skrämde vi däremot upp runt tjugo tjädrar som Vilde gärna ville jaga efter. Givetvis så släppte jag inte honom så någon möjlighet att jaga tjäder fick han inte. Det blev några bilder idag på min glada/galna hund.

Bilresan dit och hem gick bra vilket alltid är ett plus

Sjövild

 Är en beskrivning som passar bra på Vilde för tillfället. Det har varit så mycket energi i honom de senaste dagarna att det känns som om det ryker ur öronen på honom. Han flyger runt och är överallt och ingenstans så fort han är lös. Inte lyssnar han särskilt bra heller så det är lite kaos. Jag kan inte minnas att tidigare hundar hade en sån här period strax innan två år men inte omöjligt att de hade det. Inte lätt att minnas allt.

Här i byn har Vilde haft en liten hundkompis, de har fått stöka med varandra i koppel och båda har blivit glada när de träffats. Att de inte fått vara lösa ihop kommer sig av att den hunden nog vägde en tiondel av Vilde och var 16(?) år. För någon dag sedan så fick jag veta att den hunden hade gått bort. Väldigt sorgligt för hennes ägare för hon var en väldigt pigg liten hund för sin ålder

Vilda djur

 I helgen gick jag och Vilde in i skogen en bit bort och efter att ha gått en bit kopplade jag loss honom. Efter det dröjde det inte många sekunder innan jag hörde någon älg som rörde sig nära oss. Det hörde givetvis Vilde också och han drog iväg åt det hållet. Jag ropade men han dök inte upp och jag räknade med att leta collie. Jag hann ropa några gånger till och då dök Vilde upp, han var max borta 30 sekunder men ibland går tiden långsamt. När han kom tillbaka till mig kopplade jag upp honom och vi fortsatte promenaden. När vi hade gått ca 20 meter tittade jag upp på en liten höjd och där stod 3-4 älgar och spanade på oss. Jag lät lite grann för att få dem att flytta sig och efter en liten stund travade de iväg i ett långsamt tempo. Jag tror inte att Vilde var fram till älgarna för då borde de inte ha stått stilla när vi kom. Efter det blev det träning av Vilde i koppel att inte försöka rusa efter älgarna. 

I dag tog jag en promenad med Vilde vid ån och han fick vara lös. När vi kom ut på en kalhygge var jag en bit framför Vilde och plötsligt flög ett rådjur iväg som jag inte hade sett. Nu var jag mellan rådjuret och Vilde så jag fick lätt stopp på honom när han tänkte springa efter. Efter det fick han fortsätta att vara lös och han lyssnade när jag sa nej till att springa efter. 

Överlag så ger jag Vilde och mig själv godkänt när det kommer till inkallningsträningen. Det är inte perfekt och lite bättre vill jag att vi blir men ibland får man känna sig nöjd för tillfället. 

Några bilder på vilda djur har det inte blivit utan bara på den halvtama collien.

Borde göra mer

 Jag har lite dåligt samvete för att jag inte har varit upp på öppen träning på många månader nu. En anledning är att jag helt enkelt är väldigt trött på kvällen, inte alltid lätt att vara sjuk. En annan anledning är att det blir ett så stort projekt, det är några mil till hundklubbarna och Vilde tycker inte om att åka bil. Om jag hade varit säker på att andra skulle vara på öppen träning hade det varit en sak men flera gånger när vi var upp var det bara den som var ansvarig för öppen träning som var där. När man då har åkt några mil och försökt hitta energi och resultatet blir att jag tränar själv på en plan känns det rätt meningslöst. Jag skulle verkligen önska att det fanns någon hund aktivitet på dagtid i närheten för det skulle passa mig väldigt mycket bättre. 

En promenad i Malung tog vi för någon dag sedan. Lite variation för Vilde och mycket att nosa på. Några andra hundar såg vi däremot inte till. Bilresan dit och hem gick bra vilket alltid är trevligt

Sista dagen i skogen på ett tag

 

På söndag(?) drar älgjaktsveckan igång och då går inte jag i skogen. I kväll och i morgon lär de tillresta jägarna börja dyka upp och så kommer de drälla runt i skogen i morgon och kolla sina älgpass. En del har med sig hundar, både jakthundar och mer sällskapshundar och en del är av åsikten att på landet har man sina hundar lösa. Att alla hundar inte har en fungerande inkallning är givetvis inget hinder... Jag är kanske inte så road av älgjaktsveckan men det är bara att stå ut och räkna ner dagarna.

Jag var lite nyfiken i veckan på hur mycket Vilde väger så jag ställde honom på vågen. Min gissning var en bit över 20kg men jag hade lite fel. Han vägde in på 19,2kg. Jag tycker inte att han ser så tanig ut men Toker var helt klart grövre. Jag hoppas att han växer på sig lite runt om för lite grövre önskar jag allt att han blir även om han är perfekt som han är.

Vildes mh har så klart inte kommit in på avelsdata/hunddata än, får väl se om brukshundklubben någon gång får ordning på sitt nya system. Jag tycker det är kul att kunna se hundens mh spindel men det är bara att fortsätta vänta

Motiv som jag har velat fota

 Det finns en del saker som jag har sagt att jag skulle vilja få en bild på. Idag kom möjligheten för en av dem. Jag börjar med lite höstbilder på Vilde som är tagna den senaste tiden.

Idag gick en del av promenaden längs med älven eller kanske 10 meter från älven så det går att skymta den när det är glesare med träd. När vi gick där tyckte jag mig höra något konstigt ljud och så såg jag vad jag först tolkade som trädstammar som flöt i älven. Jag tänkte att jag måste titta så att det inte var älgar så jag lämnade Vildes koppel till min sambo och smög fram till älvkanten. Simmande älgar är nämligen ett motiv som jag vill fånga på bild. Jovisst var det älgar och jag misstänkte att de tänkte ta sig upp ur älven en bit framför oss. Vinkeln var inte det bästa att fota ur men jag ville inte stressa dem så det blev som det blev. Resultatet blev två-tre okej bilder och det är jag nöjd med.

Älgarna gjorde som jag hade gissat och tog sig upp ur älven en bit framför oss och travade iväg i ett snabbt tempo. Älgtjuren hann jag ta en bild på.

Inte helt otippat så ville Vilde väldigt gärna hänga på älgarna.

Skor

 Skor har oftast en förmåga att bli utslitna rätt ofta när jag har hund. Inte för att hundarna gnager på mina skor utan för att jag rör mig mer när jag har hund. Eftersom jag inte har obegränsat med pengar är 1000 kr max vad jag kan lägga på ett par vattentåliga/täta kängor. Jag har behövt nya kängor rätt länge och när jag fick pengar började jag leta efter några vettiga skor. Valet föll på Helly hansen roamfree hiking boots som var på 50% rea vilket gjorde att de kostade 1050.

Nu håller jag tummarna för att de kommer att hålla ett tag. Jag får givetvis inte betalt för att skriva om kängorna även om det hade varit trevligt. Än så har jag bara haft kängorna på två promenader så någon åsikt om kvaliten har jag inte än. Greppet är helt okej på blöta trädrötter och grenar och jag blev inte blöt om fötterna under en promenad i blött halvhögt gräs. Jag får göra en uppdatering om en månad eller något

Regnet faller

 Och varken Vilde eller jag tycker att det är kul att vara ute. Nu hade vi fint höstväder för några dagar sedan och då blev det mer motion. 

Att den lilla studsbollen är glad när han är lös går det inte att missa. Jag har lite vettigare bilder på honom i kameran men jag har inte fått tummen ur än och flyttat bilderna till datorn. 

Av hundarna jag har ägt och bayrarna så står Vilde ut på ett sätt och det är hans sätt att använda nosen på gott och ont. Är vi ute i trädgården och tränar så kan han bli distraherad av luftvittring vilket är lite svårt att förutse. Att träna hund i att ignorera distraktioner jag kan uppleva är en sak men jag har inte Vildes luktsinne. Nu försöker jag bara vara snabb och påminna honom om vad vi gör så fort jag ser att han får upp vittring av något och det fungerar hyfsat men långt ifrån perfekt. Jag räknar med att det är ett problem som kommer lösa sig i takt med att han får bättre fokus på mig och att han lär sig att det inte lönar sig att reagera på dofter. 

Det har blivit en del kortare bilresor den senaste tiden och Vilde har inte mått illa! Han tycker absolut inte om att åka bil men om han slipper må illa kan han på sikt kanske bli lite mer positiv till bilåkande

Bara en bild

 

Missnöjd

 I år skulle jag hinna med så mycket. Våren och sommaren skulle jag träna Vilde i trädgården, skulle gå någon rolig kurs och komma igång med spår. Inte har det blivit mycket med något alls tyvärr. Förra året satte vädret och mygg stopp för normal träning på promenaderna som jag gjort med tidigare hundar. Har alltid övat platsliggning och sitta kvar när man ändå är ute på promenad. Den träningen skulle jag ta igen i år och så blev det samma skitväder som förra året och möjligtvis ännu mer mygg. I år har det varit många många dagar som det inte ens har gått att vara i trädgården på grund av alla mygg. Att ta ta sig ut i skogen för spår då har varit omöjligt. Kurserna den här terminen på de två hundklubbarna är valpkurs och en vardagslydnadskurs. Inget för mig med andra ord. Att åka upp på öppen träning har känts meningslöst. Fullt med mygg och väldigt dåligt med folk och hundar. Att åka ett par mil för det har jag tappat lusten för. Bara skit med andra ord och hösten är nog här.

Fortfarande skeptisk

 Det är något skumt med svampar även i år.

Även om de är skumma så har Vilde inga problem med att kolla av.

Det blev lite tyst här efter attacken på Vilde, luften gick ur mig lite och jag är fortfarande sur över det.

Här i byn är det tre hundar som vi möter ofta och att möta dem är fortfarande inget problem. En hund möter vi lite då och då vilket vi även gjorde för några dagar sedan och där märktes det skillnad. Vilde reagerade en del och blev helt klart osäker. Vi skulle behöva möta många hundar som inte bryr sig i hundmöten för att komma tillbaka till vår tidigare nivå. Skithunden med ägare åkte hem till sitt hemland någon dag efter attacken så den har vi sluppit men de ska komma tillbaka snart. Min gissning är att den hunden kommer att bita en annan hund eller människa och att människor här kommer kräva att den avlivas. Får se om jag får rätt i det.

Min plan var att jag och Vilde skulle göra tävlings debut i något i år men den planen har jag skrotat. Innan Vilde känner sig trygg bland andra hundar kommer det inte bli någon tävling för oss. 

Avliva fanskapet

 Det har varit rätt lugnt i byn en tid när det kommer till knepiga hundar. Det lugnet tog slut när ett tyskt par köpte en stuga här. Med sig hade de en hund som inte alls verkar trevlig så jag har undvikit att promenera förbi deras hus och när jag har sett dem ute har jag hållit avstånd. Idag kom mannen gående med hunden kopplad på vägen genom byn och jag kom från en sidoväg. Avståndet var så pass stort så jag stannade och tänkte att de kunde passera. Så fort hunden såg Vilde började den morra och kasta sig. Vilde svarade upp så jag hade fokus på honom och så såg jag i ögonvrån hur hundfan var på väg mot oss. Jag snurrade runt och försökte hålla Vilde skyddad men tillslut kom Vilde lös och han svarade upp mot hunden. Hunden gick då till attack och försökte få ner Vilde. Vilde gav upp och drog från platsen. Hunden insåg efter en bit att det inte var lönt att försöka komma ikapp. Ägaren fick tag på fanskapet och bad om ursäkt och jag gav mig efter i riktningen Vilde hade sprungit. Efter en stund av ropande dök Vilde upp. Tacksamt nog så har jag inte hittat några fysiska skador på Vilde men mentalt återstår att se. Han har känts mer på helspänn efter händelsen och hundmöten blir det till att börja från noll med igen.

Jag har noll förståelse för människor som väljer att hålla aggressiva hundar vid liv utan att se till att hundarna inte har någon möjlighet att skada andra hundar

Ja? Nej?

 Kursutbudet här lämnar precis som tidigare en hel del att önska. Enda kursen som presenterats hittills och vad jag misstänker även kommer att bli enda kursen är en kurs i vardagslydnad för 1100. Behöver Vilde en vardagslydnadskurs? Nja är svaret på det. Tror jag att vi skulle lära oss något? Väldigt tveksamt. Efter den misslyckade hund i hand kursen känner jag mig lite bränd. Hade kursen kostat 500 hade det kanske varit värt det. För mig är 1100 mycket pengar särskilt med tanke på att jag inte tror att vi kan lära oss så mycket. Jag tror absolut inte att jag är fullärd när det kommer till något inom hundträning men att slänga in Vilde på en kurs var man ska lära hunden sitt, ligg och lite annat känns inte helt rätt. Det han behöver är träning med andra hundar som helst ignorerar honom och har fokus på sina förare. Vi skulle helt enkelt behöva träna med hundar och förare som är bättre än vad vi är. 

Jag ska vela ett tag till och fundera på om jag vill slänga ut 1100 i hopp om att kursen kan vara nyttigare för oss än vad jag tror. Under tiden ska jag roa mig med att plocka älgflugor ur håret

Paus

 

Det är paus från den mesta träningen för tillfället. Vildes hjärna är inte med i lydnadsträning och bägge bilarna är det problem med så spår träningen är också på paus. Min tanke var att vi skulle ha kommit långt i spår träningen nu men så är det verkligen inte. Nu har jag möjlighet att lägga spår i närområdet men mängden mygg gör att jag inte kan ta med mig Vilde och binda upp honom medan jag lägger spår. Jag är även för trött för att orka gå ut själv, lägga spår, gå hem och hämta Vilde och gå ut i skogen. Träningen får helt enkelt vara på paus.

Vardagslydnad och promenader blir det givetvis varje dag

18 månader

 Idag blir Vilde och hans kullsyskon 18 månader. Så då får det bli två bilder på herrn.

Om någon funderar på varför gräsmattan är så vildvuxen så är anledningen trasig gräsklippare. 

Träningsmässigt så är vi inne i en svacka som kommer sig av väldigt dåligt fokus och koncentration. Istället för att traggla och bli frustrerad när Vilde är vimsig så tar vi en paus i träning av tävlingsmoment. Träningen nu består istället av att bara göra extremt simpla saker och att Vilde ska vara lite mer uppmärksam på mig istället för allt annat. Jag hoppas att det här är en tillfällig svacka och det tror jag eftersom vi har haft sådana här perioder tidigare 

Gratis hundmat och en massa vatten

 Såg för några dagar sedan att man kunde beställa 5 eller 10 kg torrfoder och bara betala för frakten. Det gjorde jag, valde 5kg för det hade varit bökigt att slänga 10kg om Vilde inte hade velat ha det. Jag hade läst på nätet att en del hade fått fodersäckar som inte hade lång tid kvar till bäst före datum. Säcken jag fick hem är bäst före september så det var lite kort tid men jag ska inte gnälla eftersom jag betalade 79kr för frakten.

Eftersom Vilde inte har känslig mage så tänker jag blanda in maten i hans vanliga foder som lite variation. Han har fått smaka några bitar och maten var godkänd.

På lunchen tänkte jag mig en promenad vid ån. Jag var lite osäker på om det skulle vara möjligt med tanke på allt regnande. Det var inte möjligt

Plankorna som ses flyta brukar i vanliga fall agera spång över ett litet vattendrag. Så här mycket vatten brukar det bara vara vid vårfloden. Vilde har visat lite för mycket intresse för rådjur och fåglar så därför har han fått gå med en lina. Lite längre än hans vanliga koppel men inte väldigt långt. Vi försökte inte ta oss över utan vände och gick på ett annat ställe.

Morgon

 Eftersom det ska bli varmt även idag fick det bli en hurtig promenad direkt på morgonen. Vilde tackar inte nej till promenader i raskt tempo och han fick vara lös några gånger under promenaden var jag räknade med att risken att stöta på djur var minimal.

Vi stannade till en liten stund vid åckensjön. Någon badhund har han inte blivit än men det kanske kommer.

Glad glad glad

 Tror inte att det är möjligt att ta en bild på Vilde där han ser ledsen ut när han springer. Väldigt typiskt för en collie att bli glad av att springa. Idag regnar det bara så Vilde blir inte lika glad över koppelpromenader när regnet öser ner

Han gör det han ska

 Jag har ju nämnt tidigare att jag har vimsat till fjärren helt för Vilde så idag spelade jag in hur det ser ut. Det som är positivt är att han lyder kommandona även om jag någon gång fick upprepa mig. Att han sedan växlar mellan låsta framben och bakben är helt mitt fel eftersom jag tränat båda. Nu måste jag besluta hur det ska se ut och bara träna ena varianten.

Bättre sent än aldrig

 Det har äntligen blivit en start på Vildes spårträning. Min tanke var att bara träna personspår med honom men nu blev det viltspår ändå. Min förhoppning var och är till viss del att spårträning ska bidra till att Vilde får bättre koncentrationsförmåga och fokus i arbete överlag.

Själva spårningen går lite så där. Det har inte blivit många spår och bara korta så svårt att säga så mycket om det. För våra andra hundar så har spårning i sig varit självbelönande men jag tror inte det är det för Vilde. Precis som i all träning tappar han lätt fokus och det går ju inte så bra att spåra då. Det ska bli intressant att se hur han utvecklas i spårning för han verkar ändå tycka att det är kul.

Jag måste nog börja googla efter tips på hur man förbättrar hundars fokus och koncentration. Det är som beskrivaren sa på Vildes mh nämligen att han bränner energi på att inte fokusera på det han ska fokusera på. Det var jag medveten om innan så ingen överraskning för mig

Spanar efter älg

 Min tanke var att ta kvällspromenaden på en av skogsvägarna i närheten. Det är många fågelungar överallt nu så Vilde har mest fått gå i koppel. En rask koppel promenad på grusväg kändes därför som en bra plan. På väg dit blev i vanlig utskälld av en liten hund, det enda som varierar är vems den lilla hunden är. Den här satt i alla fall fast i en lina på tomten så vi slapp få en liten gapande hund för nära. Vilde gapade tillbaka någon enstaka gång men la av när jag sa att det räckte. 

När vi kom till skogsvägen så såg jag att det var lite älgspår men jag tänkte inte mer på det utan knatade på. Efter några hundra meter så började Vilde vädra mycket och strax efter det dök en fin älgtjur upp på vägen ca 20 meter framför oss. Jag och Vilde stannade till medan älgen i ett lugnt tempo korsade vägen och försvann in i skogen. Jag övervägde att ta upp mobilen för att ta en bild men valde att fokusera på det viktigaste istället. Nämligen att se hur Vilde reagerar på älg och om det skulle vara nödvändigt reagera på Vildes reaktion. Vilde var helt tyst men ville gärna följa efter älgen. Jag valde att vända så att Vilde förhoppningsvis kan lära sig att vi inte följer efter älg. Han ville spana om den skulle komma tillbaka vilket han fick göra en kort stund.

Några bra och några som det brukar bli

 Det blev en biltur idag till ett trevligt ställe att promenera på. I dag var det äntligen lite svalare så att det var möjligt att ta en ordentlig promenad. Bilresan dit gick inte bra utan slutade med en spya. Riktigt trist med ännu ett bakslag men han spyr inte varje bilresa längre i alla fall så det gäller att tänka att det ändå blivit framsteg. Vilde blev glad när vi kommit fram och han kunde få röra på sig. Jag hade i vanlig ordning förhoppning om någon fin bild på honom och idag blev det så. Givetvis blev det fler bilder i den här stilen. Glad/galen collie.

Och här kommer bilderna jag blev nöjd med. Min lilla stök collie som inte är så liten är bra fin i mina ögon.

De senaste dagarna har vi tragglat snabba lägganden och sättanden och jag tycker att det har blivit lite snabbare men inte snabbt nog. Jag vet att jag med Leo lekte fram snabbare lägganden men det fungerar inte med Vilde. Han jagar leksaken när jag drar den framför honom men jag lyckas inte få honom att förstå att jag vill att han lägger sig. Med godis går det bättre men då får jag inte till önskad intensitet. Bara att fortsätta försöka med andra ord och hitta lösningar

Så korkad ibland

 Rubriken syftar inte på Vilde utan mig. Ibland funderar jag på hur mycket av min hundträning som är träning och hur mycket som mest är förvirrande för en hund. 

Några exempel är att jag först tänkte ha inkallning på vänster sida och tragglade med det men Vilde satte sig ofta snett så då tänkte jag att jag byter till höger och att han rundar mig. Så då tränade jag det men han satte sig oftast snett ändå så då bör jag tillbaka. Resultatet av den förvirrade träning är nu att Vilde varierar vilken sida han kommer in på.... Så nu lägger jag tid på att befästa att det är vänster som gäller.

Så har vi fjärren där jag först tänkte ha frysta framben och tränade det en period till jag insåg att Vilde inte såg bekväm ut i skiftet stå-ligg. Då kändes det vettigt att byta till frysta bakben så resultatet nu är att jag behöver lägga en hel del tid på att få det vettigt. 

Mitt senaste försök att förvirra Vilde insåg jag först igår. Jag har inte varit och är inte nöjd med hans tempo i sitt, ligg och liknande. Det har orsakat mig lite huvudbry varför han gör det så långsamt. Igår insåg jag den självklara anledningen. Jag har inte tränat snabba sittande och liggande och ändå förväntar jag mig det av Vilde. Säger jag sitt så sätter han sig (oftast) precis som han ska. Så han gör det jag ber honom om så jag har inget att vara missnöjd över. Vill jag ha tempo så måste jag självklart träna på det precis som jag gjort med tidigare hundar.

Vilde har det inte lätt med mig🙂 men ser glad ut ändå.