Min tanke var att ta kvällspromenaden på en av skogsvägarna i närheten. Det är många fågelungar överallt nu så Vilde har mest fått gå i koppel. En rask koppel promenad på grusväg kändes därför som en bra plan. På väg dit blev i vanlig utskälld av en liten hund, det enda som varierar är vems den lilla hunden är. Den här satt i alla fall fast i en lina på tomten så vi slapp få en liten gapande hund för nära. Vilde gapade tillbaka någon enstaka gång men la av när jag sa att det räckte.
När vi kom till skogsvägen så såg jag att det var lite älgspår men jag tänkte inte mer på det utan knatade på. Efter några hundra meter så började Vilde vädra mycket och strax efter det dök en fin älgtjur upp på vägen ca 20 meter framför oss. Jag och Vilde stannade till medan älgen i ett lugnt tempo korsade vägen och försvann in i skogen. Jag övervägde att ta upp mobilen för att ta en bild men valde att fokusera på det viktigaste istället. Nämligen att se hur Vilde reagerar på älg och om det skulle vara nödvändigt reagera på Vildes reaktion. Vilde var helt tyst men ville gärna följa efter älgen. Jag valde att vända så att Vilde förhoppningsvis kan lära sig att vi inte följer efter älg. Han ville spana om den skulle komma tillbaka vilket han fick göra en kort stund.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar