Jag borde ha lärt mig

att när jag tror att en hund bara ligger och gnager på ett märgben så ska jag kolla vad det är den gör. När Toker var yngre trodde jag att det var ett märgben som han gnagde på men det visade sig vara en trälist i vardagsrummet. Igår trodde jag att Freyja låg och gnagde på ett märgben i hallen. Det dröjde en bra stund innan jag gick och tittade vad det var som hon gjorde. När jag väl gick och tittade till henne kunde jag inte se något märgben utan jag såg ett litet hål i mattan i hallen. Den lilla ängeln hade roat sig med att krafsa och gnaga på golvet och lyckats göra ett litet hål. Nu gäller det att hålla ett öga på henne så att hålet inte blir större.

Hoppa i dike

Jag beslutade mig för en promenad till sjön idag med Toker och Yana. Det finns två sätt att ta sig till sjön, antingen så går man rakt genom skogen eller så går man på vägen. Att gå genom skogen är trevligare men nackdelen är att det alltid är väldigt blött en bit och då gäller det att balansera på stenar. Tanken på att balansera på stenar med Toker och Yana i koppel kändes inte så lockande så det fick bli vägen. Vi hade inte kommit så långt när jag hörde en timmerbil. Fördelen med timmerbilar är att de låter så pass mycket att man har tid på sig att flytta sig ur vägen.

Efter att timmerbilen hade passerat oss hann vi inte mer än 100m innan två bilar från skogsbolaget dök upp. Vägen är inte så bred så när jag går med flera hundar brukar jag kliva ner i diket. Efter att bilarna från skogsbolaget hade passerat trodde jag att vi skulle slippa fler bilar. Så blev det inte. Jag tror aldrig att jag tidigare har träffat på så många bilar på den vägen. Vacker natur är det på sidorna av vägen så det hann vi njuta av.

Vid sjön strövade hundarna runt en stund och sen gav vi oss hem igen och på vägen hem träffade vi bara på en bil och en moppe.

Trevlig söndag inte lika trevlig måndag

Igår blev det en dag med hundträning och en hel del pratande. Vi mötte Åsa och Kent på malungs bk och vi och en av deras valpköpare fick se momenten i lydnaden i appellen. Jag hade inte så stor koll på hur momenten ser ut så det var nyttigt och kul att se Kent och Yuffie. Sen tränade vi ett tag och dagen avslutades hemma hos oss. Det är skönt att kunna resonera och prata igenom saker med vettiga människor.
Freyja och Rumba fick leka en stund och Freyjas känslor för Rumba är lite dubbla. Hon tycker att Rumba är rolig men även lite läskig. Att Freyja tycker att Rumba är lite läskig beror nog på att Rumba är lika vild som Freyja och det är hon inte van vid.

Den här dagen började inte så muntert. Jag släppte ut Toker och Freyja i trädgården en stund, Yana ser ingen mening med att kliva upp innan hon får frukost. När jag och hundarna hade tagit oss in igen så satte jag på kaffe och plockade fram frukost. När jag och sambon hade satt oss vid bordet så slocknade lampan och radion dog. Tur i oturen var att kaffebryggaren hade hunnit brygga så mycket kaffe att det räckte till varsin kopp. En morgon utan ett par koppar kaffe blir inte en bra morgon för mig. För en stund sedan kom strömmen tillbaka och nu hoppas jag att det inte blir några fler avbrott på länge.

Hm

Det känns lite illa när köket plötsligt känns mycket ljusare bara för att fönsterna har blivit tvättade.

Grinig Toker= något fel

Toker har varit grinig ett tag och jag började misstänka att han hade ont i ryggen. För att kolla upp det så bokade jag en tid på Haglunds hundcenter. Igår var det dags för Toker att bli kollad. Efter en grundlig undersökning visade det sig att Toker har ont på ena sidan. Med största sannolikhet så har Toker åkt på en smäll någon gång och för att undvika smärtan så har han belastat mer på andra sidan. Så på ena sidan ryggen har han tappat en del muskler. Efter undersökningen så blev Toker behandlad med akupunktur och jag kan erkänna att jag är skeptiskt till sånt. Nu på morgonpromenaden så kändes det nästan som om Toker var en annan hund. Han var mycket mer avslappnad och hade mer fokus på mig. Så jag får lov att erkänna att akupunktur gör nytta.

Nosa krafsa rulla

Förbereder mig mentalt

Minst en kopp kaffe och en cigg kommer det att bli innan jag tar itu med projektet jag hatar. Det är att tvätta Toker. Steg ett när jag väl tar itu med det är att se till att alla flyktvägar är stängda, ytterdörren och dörren ner till källaren. Steg två är att bära in handdukar i badrummet. När det är gjort så gäller det att leta upp Toker. När han ser att jag bär in handdukar så flyr han alltid. Sen gäller det då att antingen bära in Toker i badrummet eller sätta på honom ett koppel. Att placera en motsträvig Toker i badkaret brukar vara lite av en utmaning men jag lyckas alltid. Medan han blir tvättad så gäller det att alltid ha en hand på honom för annars passar han på att hoppa ur badkaret. Varje gång som han är helt intvålad så skakar han sig så på så sätt blir taket och väggarna i badrummet tvättade på en gång och det är positivt.

Jag skulle önska att Toker var en hund som det gick att muta men när Toker inte vill göra något så är det omöjligt att muta honom att samarbeta. Det gäller även i träningen och även om det är jobbigt ibland så skulle han inte vara Toker om han var på något annat sätt