De senaste dagarna

Först var det kallt och våra små gäster tryckte i sig mat.

Sedan blev det varmt och snön sjönk ihop. Och så blev det kallt igen och vägen förvandlades till en isbana

Rådjuren verkade inte bry sig utan höll sig i skogen och övervakade oss när vi promenerade förbi.

Under de här dagarna fick Lexus problem med magen igen så det var bara att sluta med den nya medicinen. Någon förändring i hans rörelsemönster har jag inte sett och han är som vanligt. Nu gissar jag att det även har att göra med att det blir mindre motion när det är halt på vägen och för mycket snö i skogen. Jag ska kontakta veterinären igen så får vi se hur det blir. Igår kväll började det snöa på nytt och när jag klev ut genom dörren i morse var det några cm snö.
På morgonpromenaden träffade vi på Lexus favorithund i byn.

Lexus och Siri har alltid mycket att prata om, vad de säger har jag däremot ingen aning om. Freyja är inte road av någon hund överhuvudtaget utan verkar mest tycka att Lexus och Siri låter onödigt mycket. Väl hemma igen fick Lexus och Freyja skutta runt när vi tog itu med att skotta lite.

Jag irriterar mig på att jag inte lyckas få till vitbalansen riktigt med kameran jag skaffade för en bunt månader sedan men förr eller senare kommer det bli bättre

Helgen

Det får bli en kort sammanfattning av helgen.
Vi har nyttjat traktorspår att vandra i.

 Lexus står inte med benet vikt för att han har ont utan för att han spanar. Ibland tror han nog att han är en stående fågelhund.
Vi har spanat på ekorrar.

Och nu på morgonen njöt vi att ljuset som sakta spred sig över byn.

Jag hoppas att ägarna till husen inte tar illa upp för att jag publicerar den här bilden. I vanliga fall brukar jag inte fota bebodda hus men det var så fint ljus och det är på långt avvstånd

Några ytor utan is

På baksidan av huset är det i stort sett snö och isfritt så där kan hundarna skutta runt lite. Bortsett från det så är det tyvärr is nästan överallt så det blir mest att hundarna får gå i koppel.

Utanför trädgården ser det ut så här.

Sötaste valpen i byn

Nu tror jag i och för sig att det bara finns en valp i byn för tillfället men den här är ändå lite extra söt.

Jag kommer inte ihåg vad det är för raser i henne men minns jag rätt så är hon runt 4mån nu.

Tror inte att det hjälper men skadar inte

För någon dag sedan när vi var ute på promenad så såg vi att en man höll på att sätta upp hastighetsskyltar i byn. De visade sig att vem/vilka det nu är som beslutar om skyltar hade kommit på att det kunde vara bra med skyltar mitt i byn som påminner om den lagliga hastigheten.

En annan lösning hade kunnat vara att dela ut fotanglar till folket här i byn. Givetvis inte till alla då eftersom en del som bor här kör som idioter. Personligen så tror jag att fotanglar hade varit mer effektivt och så hade det gynnat verkstaden i byn. Någon svårighet att hinna kasta ut dem ser jag inte i alla fall inte på raksträckorna. På morgonpromenaden idag gick det inte att se någon effekt av skyltarna och tyvärr tror jag inte heller att det kommer att bli det. I början av byn satte de upp en skylt med en anka på på grund av att några som bor vid vägen har en drös djur och de vandrar runt på vägen ibland. Jag hade tyckt att det skulle ha varit bättre med en sådan här skylt som täcker in allt i byn men ingen jäkel frågade mig=).

På spaning efter räv

Det var en räv som valde att visa upp sig fint igår morse och jag hoppades att den skulle visa sig även idag så jag tog med mig kameran. Någon räv såg vi inte till idag men man kan inte ha tur jämt. Det blev en bild på en ekorre istället.

Nu är det älgjakt här så lite begränsad känner jag att jag är när det gäller var man kan promenera. Jag är inte direkt rädd för att någon ska skjuta mig även om det finns folk i jaktlaget som inte verkar kunna se skillnad på älgko och älgtjur. De borde ändå kunna se skillnad på älg och människa. Jag håller mig undan områdena som de jagar i mest för att jag inte ser någon anledning att störa jakten och sedan har jag inte heller någon lust att träffa på någon jakthund.

Ett blått koppel i ett träd

Anledningen till att kopplet hänger i ett träd är att jag hittade kopplet för några dagar sedan. Min tanke då var att ägaren till det lättare skulle se kopplet om det hängde i ett träd. Idag promenerade jag där igen och kopplet hänger kvar. Nu hade jag givetvis kunnat aktivera mitt facebook konto och skrivit i byns grupp men det finns grader i helvetet. Det kommer alltså icke att ske. Hade det handlat om något mer dyrbart som någon tappat hade jag tagit med mig det hem och försökt hitta ägaren till det. Ett retriverkoppel som verkar vara en gåva från agria kvalar inte in i den kategorin så jag tänker inte anstränga mig för att hitta ägaren. Om ägaren läser här så är det bara att gå in på stigen/vägen mitt emot  Mick och gå till stigen/vägen delar sig och där finns trädet.

Det kan vara bra att tänka ibland

Det missade jag helt att göra i morse. En bit utanför byn läggs det ny beläggning på vägen. Det kan jag inte klaga på för det behövs med tanke på hur vägen ser ut. I morse när jag lullade runt i min egen lilla värld tänkte jag att det gick bra att gå där, tänkte bara att hundarna kunde gå på sidan om vägen. Det gick inte så bra vilket alla som inte är helt korkade skulle kunna räkna ut. Än så länge har jag skrubbat golven en gång med medel som man tar bort tjärfläckar på bilar med. Det fungerade bra men det är inget medel som jag vill ha på hundarna så därför är det en massa svarta fläckar på nytt på golven.

Tidigare blev det dock hela tassavtryck av hundarna så mängden skit på tassarna har minskat. Med lite tur kommer jag lyckas komma ihåg det här och promenera på andra ställen

Det finns inga ursäkter

Igår fick jag veta att en hund här i byn har blivit ihjälbiten av en annan hund. Blir jag så förvånad? Nej är svaret på det för jag har som sagt tidigare inte varit alltför imponerad över hur det har blivit med hundar här. Jag har inte koll på alla detaljer runt händelsen och i det här fallet anser jag inte att det är nödvändigt att veta allt. Det jag vet är att hunden som blev ihjälbiten var på vift och hade tagit sig till huset var den andra hunden bor. För att hundarna skulle ha kunnat komma i kontakt så måste hunden på vift antingen tagit sig in till den andra hunden eller så har den andra hunden tagit sig ut. Om det skedde i hundgården/rastgården eller på gårdsplanen kvittar i min värld. Har man en hund som tidigare haft ihjäl en katt så ställer det krav på ägarna och de kraven är att hunden på inga villkor ska kunna ta sig ut och angripa fler djur. Har man då som ägare en hundgård/rastgård som andra djur kan ta sig in i har man i mitt tycke inte tagit sitt ansvar.
Som djurägare har man ett stort ansvar och om man vet med sig att det egna djuret kan ha ihjäl andra djur måste man besluta sig för om man orkar ha koll på djuret dygnet runt så det inte sker fler olyckor eller inte. Och om man inte orkar ha den kollen är det dags att göra sig av med djuret.

Mina sympatier är enbart med hundägaren som fick sin hund ihjälbiten och jag hoppas verkligen att ägarna till den andra hunden tar sitt ansvar nu. Det här är en liten by och tidigare var det aldrig problem med hundar här men nu går det fort utför.

Det finns en gräns för hur länge man kan skjuta på saker

Inte helt otippat eller ovanligt så började dagen med promenad med hundarna. På promenaden träffade vi på en annan hundägare i byn och den hunden är en av Lexus favoriter. Det räcke med att han ser henne för att han ska bli glad. Nu är det inte så konstigt för det är en trevlig och söt hund. När jag inte hade kameran uppe stod de så fint bredvid varandra men så fort jag tog upp kameran var det slut med det.

På lunchen ville sambon plocka hjortron så det gjorde han, Freyja gick runt och åt hjortron och jag och Lexus gjorde inget vettigt alls.

Sedan hittade Lexus ett dyhål eller något liknade...

Jag insåg att det inte gick att skjuta på tvätt av Lexus längre utan det var bara att ta itu med det när jag kom hem. Lite renare blev han allt. Det hade behövts ytterligare en schamponering men det får duga.

Jag är den första att erkänna att han borde tvättas oftare men är han lös på promenad så plaskar han alltid runt i vatten/dy eller vad han nu hittar så att hålla honom ren ser jag som en omöjlighet. Det finns säkert någon som orkar tvätta sin hund några gånger per vecka under vår/sommar/höst men jag orkar då inte

Peka finger åt bilister

Det händer inte så ofta att jag gör det men ibland kan jag inte motstå den impulsen. Den här morgonen blev det så. Sambon är borta så jag promenerar själv med hundarna. I morse gick vi på vägen genom byn och eftersom jag inte tillhör kategorin dumfolk så går jag varken mitt i vägen eller låter hundarna sväva runt hur som helst. När jag märker att det kommer en bil kortar jag alltid ner hundarnas koppel och de går på min vänstra sida. Vi tar alltså inte upp någon stor bit av vägen och när det är fri sikt och inga andra bilar i sikte förväntar jag mig att bilister håller ut. Så resonerade tydligen inte idiotföraren i morse, den körde fort och passerade oss på max en meter. När sådant sker åker mitt finger upp rätt automatiskt. Egentligen borde jag väl ta och montera någon form av bälte runt min midja med en metallpinne som sticker ut en meter på min högra sida. Passerar man då för nära mig får man fina märken längs sidan på bilen

Har ni skaffat ny hund eller är det samma?

Det får nog bli den mest frågade frågan jag och sambon har fått under den här veckan. Ganska många i byn som har undrat och det är inte så konstigt. Lexus i lång päls och i kort päls skiljer sig lite åt.

I mina ögon så är han fin oavsett om pälsen är lång eller kort.

Följer väl min tradition

I det här fallet handlar det om att länka till hus/fastigheter i byn som är till salu. Nu är det en stuga till salu i Sillerö. I det här fallet avvek jag lite från min tradition och knäppte ett kort på stugan i morse när vi promenerade förbi. Korten är taget från vägen som går genom byn.

Mer information hittar man i annonsen och den finns här.

I trädgården så har en blåklint börjat blomma. Jag har inte sått några blåklint i år utan den är självsådd från förra året.

Ögonen på marken

De här har nämligen börjat visa sig.

Här i byn brukar de i stort sett dyka upp på samma plats varje år. Det hindrar dock inte att de kan dyka upp på andra platser också. I diket en bit efter bron på vänstra sida sett från var vi bor har jag sett huggormar varje år.

Död åt alla katter i byn

Så var det dags att gnälla igen hade också passat bra som rubrik. Hatet mot katter beror nu på att kattjäveln/kattjävlarna förstör mina aklejor. Rabatten framför huset har börjat tina och tre aklejor började vakna till liv för någon dag sedan. Sen var en kattjävel i rabatten och sket och grävde runt och så var det bara två aklejplantor kvar. För att skydda dem satte jag grillpinnar i marken runt plantorna. Hade kattjäveln fått en pinne i häcken hade det icke bekommit mig det minsta. Tyvärr var det inte så bra utan under kvällen hade kattjäveln varit i rabatten igen och så var det bara en aklejplanta kvar. Nu har jag ett par olika lösningar på problemet:

• Låna ett gevär och skjuta alla katter som sätter en tass i vår trädgård. Bra lösning i min värld men det kan nog påverka stämningen i byn.
• Skaffa ett ordentligt vattengevär och ladda den med något som luktar vidrigt. Lagom straff känner jag att det blir för kattägaren och behöva tvätta djuret.
• Rigga upp något ovanför rabatten som gör att kattjäveln får en hink med vatten över sig.
• Lägga ett nät över rabatten så kattägaren får komma och hämta sitt djur och sedan givetvis hosta upp pengar för mina plantor.
• Sätta upp ett elstaket

Jag kan vara kreativ när det behövs... Hade jag haft råd hade det utan tvekan blivit ett högt nätstaket med piggar högst upp men sådana summor har jag inte.
I stort sett alla blommor/plantor i trädgården har jag drivit upp från frön och det är inget som görs på en kvart. Jag har lagt ner tid,energi och pengar på att få fram fina blommor och det är inte roligt att få det förstört av kattjävlar. Jag undrar hur många kattägare som skulle tycka att det var roligt om jag varje promenad skulle låta våra hundar skita och gräva i deras rabatter.

Så vandrar de runt

och skriker igen. Tranorna har återvänt

Pulsa i snö

Det kom lite snö under natten så det blev till att promenera i det vita igen.

Hammare, dressyrspö eller försvarsspray

Jag längtar mer och mer tillbaka till tiden jag hade Leo. Och anledningen till det är att man då kunde promenera runt hur man ville i och runt byn utan att behöva fundera på var man gick. Det känns inte som om det är så längre tyvärr. Igår blev Lexus attackerad igen av en hund... Jag börjar nu bli jävligt less på hundägare som inte inser att det bor flera hundar här i byn och man måste ta hänsyn. Bägge attackerna som Lexus blivit utsatt för hade lätt kunnat undvikas. I första fallet hade det räckt om ägaren hade insett att den inte klarade av att hantera sin hund med fysiskt styrka och hade använt nosgrimma/dressyrlänk så att den i alla fall hade haft en chans att hålla i sin hund. Och igår hade det räckt om ägaren inte haft sin hund lös på stället de var på. Att ha en hund som inte gillar andra hundar och inte har en bra inkallning lös på en plats med dålig sikt är inte att tänka ett steg längre. Efter incidenten igår ringde ägarna i alla fall hem till oss för att höra om vi hittat några bitmärken på Lexus så de tar i alla fall ansvar för det som hände. Nu ändrar det tyvärr inte på något. (Han klarade sig från bitmärken)

Lexus är en glad, positiv och lite puckad hund och så vill jag att det ska få fortsätta vara men risken är att han inte kommer fortsätta vara så om han blir attackerad lite då och då. Jag tvivlar inte för ett ögonblick på att han en dag kommer att komma till insikten att det är lika bra att vara den första som attackerar när en hund kommer fram till honom. Han har varit kopplad bägge gångerna som han blivit attackerad och tacksamt nog så har jag och sambon varit ute tillsammans bägge gångerna. Hade det varit en av oss som varit ute med bägge hundarna hade det inte varit roligt.

Nu överväger jag faktiskt att se till att alltid ha med mig något som skyddar hundarna och det är inte vettigt när man bor i en liten by men när man inte kan lita på att andra hundägare har koll på sina hundar så finns det inte så många alternativ. Hundarna är våra ägodelar och sina ägodelar har man rätt och försvara och så kommer att ske i större utsträckning.

Rådjur eller bybo????

När jag för ca sjuttionde gången under promenaden pedagogiskt försökte förklara för Freyja att jag inte riktigt uppskattar att hon försöker äta/rulla sig i konstiga saker hörde jag ett ljud. Jag kunde inte på direkt identifiera vad det var för något men efter en liten stund trillade polletten ner. Ljudet kom av att någon gick/sprang i ån. Inte så ofta jag hör det ljudet så det var nog därför hjärnan tog tid på sig. Ska jag tänka logiskt så var det nog rådjur som inte ville träffa på oss. Helt säker på det kan jag inte vara för det skulle även kunna vara någon bybo som flydde över ån i ett desperat försök att undvika oss. Måste erkänna att det hade varit mer underhållande med en bybo än ett rådjur.

Kloka fåglar

Igår var det fågelhundsfolk här och tränade vilket då inte är ovanligt. Två rapphöns hade dock ingen lust att agera träningsobjekt så de tyckte att en bra ställe att hålla till på var vid våra komposter.

Kanske lite svårt att se fågel nummer två men om man tittar mot stolpen i mitten och lite till vänster om den så sitter en i det höga gröna gräset. Fågel nummer ett gissar jag att alla ser