På fm ägnade jag och Lexus oss åt träning i frittfölj och ställande. Värmen gjorde att vi inte tränade så länge men bättre med lite träning än ingen alls. När jag märkte att han inte riktigt orkade koncentrera sig längre bröt jag. Det har tagit sin tid men nu tycker jag att jag har lärt mig att lägga ner träningen i tid. Förut körde jag bara på och det slutade oftast med att jag blev irriterad. Och ett träningstillfälle som slutar så ser jag som ett misslyckande.
På em kändes det som en bra idé att ta sig till sjön så hundarna kunde svalka sig lite. Inte helt otippat så simmade Freyja i vanlig ordning runt.
Yana och Lexus gjorde även de som de brukar. Lite plaskande och skuttande i vatten. Ovanligt nog så promenerade Lexus ut längre än vad han brukar. Han hittade en sten under ytan att ställa sig på en bit ut. Sen kom problemet. Hur skulle han ta sig in igen?
Hundarna i det här huset tror att lösningen på saker är att skälla. Nu fungerar inte den lösningen så jättebra och jag hade inga planer på att promenera ut i vattnet till honom. Lexus fick fundera en stund.
Det tog en liten stund och sen insåg han att han kunde hoppa från stenen ner i vattnet och sedan promenera in. Efter det fortsatte han att gå ovanligt långt ut så jag blir inte förvånad om han inom en snar framtid kommer att börja simma
Hahahahaha! Vilken idé att skälla för att något inte går hans väg, hur roligt och charmigt som helst! <3
SvaraRaderaHan är lite speciell=)
Radera