Dagens fråga. Varför?

Varför släpper man fram sina hundar när man vet att dem inte är så trevliga mot andra hanar? En del frågor finns det nog inte ett enkelt svar på. Lexus kom naturligtvis inte till skada

När timmarna rusar iväg

till jag måste ha fått in en uppgift kändes det som ett klokt beslut att gå ut i trädgården. Helt klart på tiden att jag lär mig kameran bättre och att bara sitta och stirra på ett tomt dokument gör tyvärr inte att en massa ord dyker upp i huvudet.

Bilderna börjar bli bättre men än fattas det lite innan jag blir helt nöjd. Det här gråa vädret gör inte direkt att jag får någon inspiration att fota

Blev kanske lite stor

Redan när vi började byta panel på ena sidan huset så planerade jag att bygga en kompost av lite brädor från den gamla panelen. Sen har tiden gått och brädorna har legat på gräsmattan och irriterat mig. Nu i helgen tänkte jag att det var en bra idé och bygga ihop något. Med tanke på att det blir en hel del löv varje höst så tänkte jag att det var lika bra att bygga en rätt stor kompost. Nu blev den lite större än vad jag hade tänkt mig och nu har jag ingen ursäkt längre att inte kratta upp alla löv. Brädorna som blev kvar får det nog bli planteringslådor av så fort jag har tid att fixa med det.

Jag hade velat lägga spår i helgen men det är helt kört när det är efterjakt. Idag har de jagat på tre olika platser så det går inte att lägga spår utan att riskera att vi stör jägarna eller att dem stör oss

8 månader

Tiden har gått fort och nu är Lexus 8 månader. Jag hoppades på en hund med arbetsvilja och koncentration och det är precis det som jag fick. Nu är det upp till mig att ta tillvara på alla hans bra egenskaper och förstärka dem ytterligare. Lexus är en studsig glad hund som alltid visar väldigt tydligt vad han tycker om saker och ting. Någon brist på humör lider han inte av. Jag gjorde ett tappert försök att mäta hans mankhöjd igår och kom fram till ca 56 cm. Jag antar att han kommer att bli lite högre på sikt.
Jag hade tänkt ta lite fina bilder på honom ute idag men dagen har regnat bort så det fick bli en gammal bild.

Huvudet fullt av bomull och det verkar som om jag talar ett nytt språk

Inte så mycket fart på mig med andra ord. Jag har känt mig seg ett par dagar men tänkte att det skulle gå över om jag ignorerade det. Idag var det kämpigt med lunchpromenaden, det kändes som om huvudet var fyllt med bomull och det enda jag hörde var mina egna steg som ekade i huvudet.

Det verkar som om jag helt plötsligt har börjat tala ett nytt språk som är väldigt svårt att förstå. När jag säger sitt verkar det som om det mer låter som hrtfesd för Lexus förstår inte alls vad jag menar. Detsamma verkar gälla för nästan alla ord som han förstod utmärkt för ett kort tag sedan. Underligt nog så har han inga problem med att förstå ordet varsågod. Får se hur lång tid det tar innan herrn förstår mig igen

Fördomar och fack

En kommentar/fråga som jag fick för ett par veckor sedan hänger fortfarande kvar i mitt huvud. Det var en på klubben som frågade om jag hade ställt ut Lexus. Svaret blev givetvis nej och den som frågade blev riktigt förvånad. Den som frågade är en person som jag minns från det att jag hade Leo så det handlar om ca 5 år. Och jag har aldrig ägnat mig åt utställning och har svårt att tro att jag någonsin kommer att göra det. Det gjorde att jag helt naturligt drog slutsatsen att jag fick frågan enbart för att jag nu har en långhårig collie.

Plötsligt kom jag ihåg att när jag hade Leo (sheltie) så var det förvånansvärt ofta som jag fick frågan om vi tävlade agility. Den slutsatsen känns ännu mer besynnerlig med tanke på att jag är småfet och röker. När jag började fundera över underliga fördomar som jag råkat ut för så var det en hel del. På Freyjas mh var det en figurant som frågade mig ett par gånger innan lekmomenten om det gick att kalla in Freyja. Jag tyckte att det var en besynnerlig fråga och jag tror inte att jag hade fått den om Freyja hade varit någon annan ras. (Givetvis gick det att kalla in Freyja).

Jag är inte bättre på något sätt utan sorterar fort in folk och hundar i olika fack. Människor som presenterar sig med sitt namn, etnicitet,politiska inriktning och gud vet allt hamnar oundvikligen i knäppgöks facket. Skrämmande nog så finns det faktiskt minst en person som presenterar sig på det sättet. Mest intressant skulle det utan tvekan vara att få reda på om människor sorterar in mig i samma fack som jag själv skulle placera mig. Nu tror jag inte det eftersom det ändå ligger på ens eget ansvar att utåt ge andra bilden av en själv som man önskar att de ska ha.

Onsdagar=träning

Nu blev det ovanligt lite träning idag och anledningarna till det är flera. En anledning är att det av någon outgrundlig anledning har blivit så att det även är utställningsträning på onsdagar. Det är en plan som är upplyst och på halva planen är det agilityhinder och det blev inte så mycket plats över när även folket som tränade för utställning var där. En annan anledning är att jag klurar en hel del på hur jag skriva en sak till min kurs och mina tankar var rätt upptagna med det. Lexus fick leka lite med (Puckolinas) Eiko på en mörk plan och det var första gången som han lekte med en hund som det var mer fart på än han själv. Eikos kondition var avsevärt bättre än Lexus så han tyckte att det var lite jobbigt. Att hon har bra kondition kändes inte förvånande med tanke på att hennes husse brukar vara ute och springa. Det var helt klart en nyttig erfarenhet för Lexus att det finns hundar med mer fart och ork än han själv. Träningen som vi ägnade oss åt gick bra och det i kombination med trevligt folk gjorde det till en trevlig kväll

Visste att jag hade glömt något

En sak som vi gör med alla hundar när de är unga är att kolla av hur de reagerar på skott. Vi har nära till en skjutbana så det är lätt gjort. Anledningen till att vi gör det är att det är omöjligt att veta när och var folk jagar och då är det bra att veta hur hunden reagerar om det plötsligt smäller till. Lexus har hört skott när vi har varit på klubben (skjutbana i närheten) och när han har varit i trädgården men skotten har varit på ordentligt avstånd. Jag har tänkt flera gånger att vi ska ta oss till skjutbanan men något annat har alltid dykt upp.

Jag trodde att det skulle vara lugnt med skjutande ett tag nu med tanke på att det ska bli efterjakt i helgen men jag hade fel. När vi var ute och promenerade idag så smällde det plötsligt till inte allt för långt bort från oss. Det var givetvis ingen risk att vi skulle bli träffade men jag föredrar att hålla mig på avstånd när någon jagar. Lexus reagerade inte riktigt som jag hade tänkt mig. Efter första skottet kollade han av hur jag reagerade och jag fortsatte bara gå och han verkade inte bry sig. Efter andra skottet kom Lexus på att det var en bra idé att skutta iväg mot skottet. Jag höll inte riktigt med om den metoden så efter det fick herrn gå i koppel en bit. En hund som skuttar mot skott lever lite farligt

Till och med för omoraliskt för mig

Då är det illa för ja man kan nog inte påstå att min moral är så mycket att hurra för. Jag roar mig med att leta lite jobb och nej det går inte bra.

snö i luften

När jag insåg att jag inte ens uppfyller kraven som de ställer på diskare här fick jag mest lust att skratta. Uppriktigt sagt har jag svårt att tänka mig att det är ett svårt jobb. Efter att ha tittat på lediga jobb i kommunen och grannkommuner så började jag titta på jobb oberoende av bostadsort. Det mesta var bara kvalificerade jobb men ett par fanns det som inte var det. Jag kunde glädjande nog konstatera att jag uppfyllde kraven som ställdes för att söka jobb som medium per telefon, det var inga krav. Nu är jag övertygad om att jag skulle kunna svamla en bra stund med stackare som betalar för det men där går min gräns. Inte ens min moral skulle tillåta mig att jobba med något sånt. Vet någon om ett jobb som inte är ett vårdyrke eller ett jobb med barn så tar jag tacksamt emot tips.

Varför tror försäkringsbolagen att säljargumentet att de betalar ut mitt livvärde om jag dör ska få mig att teckna en olycksfallförsäkring? Uppriktigt sagt så är jag mer intresserad av vad man har för nytta av en försäkring medan man lever. Nu har jag redan en olycksfallförsäkring så de lyckades inte få mig att teckna en ny.

Korthår och långhår

Brukshund?

Prydnadshund?

Herregud så mycket dravel man kan läsa om korthårs collie kontra långhårs collie överallt. Ska man tro på allt man läser så är korthåren utmärkta till lydnad och bruks medan långhåren är livrädda för allt och kan duga till sällskap. På något sätt hade det känts mer okej om det inte var collie ägare som spädde på fördomarna. Jag förstår inte alls varför så många känner behov av att prata ner långhåren. Jag förnekar inte på något sätt att långhåren har en sämre mh spindel än korthåren men så mycket skiljer det inte. Att jag blev ägare till ett långhår beror inte på att jag ville ha en slöare hund än vad Toker var. Jag blev ägare till ett långhår för att jag verkligen gillar Yuffie (Lexus mor) hennes arbetslust och koncentration hade imponerat på mig under ett par år. Om jag hade velat ha en slöare hund så hade inte en valp från Puckolinas kennel varit ett begåvat val.

För mig är det som så att om man gillar collie så gillar man båda varianterna för hur de är. Det finns roliga hundar i båda hårlagen som passar bra till tävling och träning. Och det finns hundar som är rädda för allt och inte har vettiga liv men det kan man inte se genom att bara titta på längden på pälsen.

Riktigt duktig

Det är bara att konstatera att Lexus ofta förvånar mig med att uppföra sig bättre än vad jag räknat med. Varje söndag så är det en hundpromenad i Malung, tidigare söndagar så har vi alltid varit uppbokade på något annat men idag hade vi tid att vara med. Vi var fyra personer och tio hundar och det blev en promenad på ca en timme. Jag trodde att Lexus skulle ha svårt att gå fint i koppel med tanke på så många hundar och allt nytt. Lite stökig var han i början men nästan hela rundan gick han fint fast det var en hel del störningar. Det var mycket nytt som han fick uppleva och det var inget som han reagerade på direkt. Människor i rullstol var en av sakerna som han aldrig sett tidigare. Yana uppförde sig i vanlig ordning bra, Freyja var däremot lite stökig.

Hundpromenaderna är ett utmärkt initiativ och vi kommer att vara med fler gånger

Hundar som vill in i köket

Sambon håller på att dela upp älgköttet i lagom bitar och det är tre hundar som gärna vill hjälpa till. Nu tror jag att deras sätt att hjälpa till mest innebär att kött hamnar i deras magar så de får hålla sig ute från köket.
Jag börjar glädjande nog få bättre koll på kameran.

Lexus studsar efter fåglar

Freyja med leksak

En del av utsikten från ett köksfönster

Löv

Yana

Det är nog helt enkelt så att k 5 skiljer sig en del från k 10 så jag måste få en känsla för den för att få bättre bilder. Att fota mer är den enkla lösningen

Och ute faller snön

Jag är inte så road av det men Lexus däremot är glad.

Jag och kameran är fortfarande inte vänner. Skärpan hamnar fel hela tiden och nu börjar jag luta åt att det är något tok med kameran. Jag hade hoppats att en uppdatering av mjukvaran skulle lösa problemet men jag får tyvärr konstatera att det inte har gjort det. Det skulle kunna vara att jag gör något fel men det känns inte helt troligt. Jag får sämre bilder med den här kameran än vad jag fick med min gamla och den här ska ha snabbare autofokus. Det är helt klart surt att få så många misslyckade bilder. Jag satsar på att fota lite i helgen och blir det inte bättre så kommer kameran att skickas in så får någon kunnig titta på den

Sista dagen på älgjakten

Fantastiskt skönt att älgjakten snart är över. För att min hjärna ska fungera behöver den 8 timmars sömn per natt och den här veckan har det inte blivit en enda natt med så mycket sömn. Att gå och lägga sig klockan nio går inte. Tyvärr så lär det bli efterjakt i all evighet. Älgjakten har visat det jag redan visste nämligen att det är väldigt dåligt med älg. Det är inte ens en tredjedel av älgarna som skulle skjutas som har blivit skjutna. I början av veckan så var varg synlig när de jagade och att det finns varg var inte någon nyhet.

Externbelöning-en utmaning

Igår blev det en vilodag, Lexus hade säkert orkat göra något men med mig var det värre. 3-4 timmars sömn gör inte att jag har så mycket energi. Igår och idag så är jägarna rätt nära byn så att hitta på något i skogen kändes uteslutet. Jag har börjat lite smått att träna in läggande,ställande och sittande under gång. Jag har än så länge Lexus framför mig så jag ser ordentligt, han har lite för mycket fokus på mig och att ta sig framåt så resultatet blir därefter. Lösningen kändes självklar nämligen en externbelöning. Jag placerade en skål med en matbit i och en leksak på gräsmattan och sen tänkte jag att vi skulle fortsätta träna. Det visade sig vara en stor utmaning för Lexus, han blev så pass fokuserad på externbelöningarna att han inte klarade av att göra något. Det var bara att backa ordentligt i träningen.

Att sitta mellan mig och belöningarna blev en tillräckligt svår utmaning. Lite klantigt känns det att jag inte har tränat mer med externbelöningar. Oftast när jag har använt externbelöningar så har det blivit så att jag har använt dem i rätt riktning som han ändå ska åt, t.ex. inkallningsträning när belöningen finns en bit bakom mig.

Belöningar gillar han oavsett vad det är men leksaker är nog ändå favoriten

Som det ska vara

Igår fick en ovanligt blank brevlåda och en hastighetsskylt en ordentligt utskällning. Bra tecken på att Lexus var sig själv med andra ord. I natt valde han även att sova i sovrummet så nu verkar det som om allt är som det ska vara igen

Mycket obehagligt

I vanliga fall så brukar vi behandla hundarna mot noskvalster innan älgjakten för att vara säkra på att de ska fungera på eftersök. Vi har alltid använt oss av Interceptor. Nu visade det sig att det är väldigt svårt att få tag på Interceptor, problem med tillverkningen. Istället så blev det behandling med stronghold, spot on preparat. Jag läste bipacksedeln innan användning och stronghold skulle vara ordentligt testad på collie utan att några biverkningar rapporterats. Strax innan vi skulle gå och lägga oss behandlade vi hundarna så att det skulle hinna torka in innan de skulle stöka. Yana och Freyja behandlade vi först och sen gick de och lade sig. Sen var det Lexus tur och när han hade blivit behandlad gick jag och lade mig. Han följde i vanlig ordning med in i sovrummet och lade sig. Sen tog det inte någon lång stund innan han började gå runt vilket han inte brukar göra. Jag funderade på om det kunde bero på Stronghold men tänkte att det lika gärna kunde vara så att han behövde gå ut så jag tog ut honom. När vi kom in igen ville han först inte följa med in i sovrummet men efter ett tag följde han med men satt bara bredvid min säng och stirrade på mig och såg orolig ut. Han tittade bakom sig på väggen och uppförde sig som om han var stressad och rädd/orolig för något bakom sig. Jag klev upp för att se om han skulle uppföra sig vettigare men han fortsatte uppföra sig underligt och vankade av och an. Vid det här laget var jag rätt säkert på att det berodde på Stronghold så Lexus blev placerad i badkaret och jag schamponerade bort medlet. När det var gjort och han var torkad så gott det gick med handdukar så var det första han gjorde att hämta en leksak.
Då tittade jag på nytt i bipacksedeln och upptäckte meningen " Liksom för andra makrocykliska laktoner har reversibla neurologiska symtom undantagsvis observerats efter användning av denna produkt." Eller som man kan säga på svenska djuret kan bli lite koko i huvudet när man använder preparatet men det är inte ett bestående tillstånd.

Nu förknippar Lexus tyvärr stress/oro/rädsla med sovrummet men med tanke på att det inte har gått många timmar än så tror jag att det kommer att ordna sig. Jag gick nog och lade mig runt 1 när jag var helt säker på att han var okej, Lexus valde att sova i vardagsrummet. Jag är bara glad över att han är sig själv igen och Stronghold kommer han aldrig mer att bli utsatt för.

Tanken var en vilodag för Yana

Det blev en hel del spårande för Yana igår så tanken var att hon skulle vara hemma idag. Yana var av en annan åsikt. När sambon lämnade Yana för att gå på samlingen som de har varje morgon under jakten började Yana visa sitt missnöje. Under 30 min knatade hon oavbrutet runt inne och gnällde så det slutade med att hon fick följa med på jakten. Av erfarenhet vet jag nämligen att det är något som Yana kan ägna sig åt under många timmar...Nu finns det inga bilder på Yana när hon spårar eftersom jag inte följer med på sånt.

Lexus funderar över något, vad är väldigt svårt att säga. Jag och Lexus lullade runt ovanligt länge idag för jag misstänkte att hundmat från animail skulle dyka upp. Man skulle kunna säga att en av brevbärarna inte är så positiv till att bära hundmat från bilen till vår dörr och jag anade att det var den brevbäraren som jobbade med tanke på att det är älgjakt. Så jag kände att det var lugnast att inte vara hemma. Det handlar inte om många meter som de måste bära maten men det är klart att det är lite tungt.

Så har älgjakten startat

Varje år är det samma sak. I början av veckan så är det en del jägare som dyker upp runt en halvtimme innan de ska mötas och i slutet av veckan dyker alla upp några minuter innan de ska mötas. Deras mötesplats är ett hus bort så det märks när alla dyker upp i sina bilar. Det ska bli intressant att se om det kommer att vara jakt hela veckan eller inte. Finns det inga älgar så blir det inte mycket till jakt och antalet älgar har minskat ordentligt de senaste åren. Lite lurigt är det att ha eftersökshundar för givetvis så hoppas jag att båda kommer att få jobba lite men samtidigt så innebär det att någon älg måste bli skadeskjuten.

En del hundar skäller på älgar och andra skäller på fåglar

Miljöträning eller bara en promenad i Malung?

Funderar lite över om man verkligen kan säga att det är miljöträning när hunden är 7 månader. Fint väder gjorde att jag tänkte att det borde vara lite folk ute i Malung. Perfekt träning för Lexus med andra ord.

Nu hade jag inte med i beräkningen att älgjakten startar imorgon. Det verkade som om de flesta som bor i närheten av Malung var hemma och gjorde sig i ordning för jakten. Det var några enstaka människor ute i centrala Malung och det som Lexus tyckte var mest spännande var ett litet barn som lät i en barnvagn. Lite nya intryck blev det och det var målet

Hade en bild i huvudet

Jag hade en bild i huvudet på hundarna som skuttade fint genom löven i trädgården. Så här blev resultatet.

Löven var rätt samarbetsvilliga och trillade fint ner på marken.

Lexus och Freyja

Freyja och Yana

Freyja och Lexus

Hundarna var något mindre samarbetsvilliga. Jag inser att jag verkligen måste ta mig tid att fota mycket så att jag får grepp om kameran för som det är nu blir många bilder dåliga

Dags att bygga en ark?

Igår gav vi oss iväg till kennelklubben i vanlig ordning. Vi hade lite tur med vädret för det regnade inte hela tiden. Lexus har lärt sig att om jag står och pratar med någon annan hundägare så lönar det sig ibland att sätta sig eller ställa sig bredvid hundägaren får då får man ibland en godis. Det är särskilt en annan hundägare som han gör det mot, han har nämligen lärt sig att hon alltid har gott godis. Lexus är som sagt lite reserverad mot människor så därför tillåter jag att han gör så. Jag ser det bara som positivt att han söker kontakt med människor även om det mest handlar om att han vill ha något att äta.

När vi gav oss ut på en promenad på dagen så regnade det i vanlig ordning.

Jag passar på att vara ute så mycket som möjligt nu för nästa vecka drar älgjakten igång. Jägarna här har flera gånger sagt att jag givetvis får promenera var jag vill även under jakten men jag håller mig borta från skogen. En vecka om året tycker jag att jägarna ska slippa oroa sig för att jag dyker upp bakom något träd. Sen så är jag inte heller så pigg på att riskera att bli skjuten.

Medan jag tittade ut över vattnet funderade jag på om det snart är dags att bygga en ark så man inte spolas bort. Regnandet har verkligen blivit tröttsamt. Jag funderade över min ark medan jag promenerade vidare. Tanken på att försöka bygga en båt kändes inte så lockande och resultatet skulle knappast bli bra. Tydligen så hörde någon däruppe mina tankar för solen visade sig.

Ska jag se det som ett tecken på att någon däruppe ville glädja mig eller att någon däruppe oroade sig över att jag skulle bli en som överlevde den nya syndafloden? Det går att fundera över mycket saker under en promenad, allt är kanske inte helt vettigt bara...

Lite av ett under. Underligt nog fick jag godkänt på en uppgift, jag var lite tveksam till det mycket på grund av att jag gjorde en jämförelse mellan orangutanger och missbrukare... Det hade varit roligare med ett VG men jag får nog känna mig nöjd ändå 

Färger

Det är tur att det finns lite färger i naturen som kan muntra upp när regnet envisas med att falla.

Praktisk päls?

För mig så är en hund med praktisk päls en hund som tål olika väder och inte får med sig halva skogen hem.

Tyvärr så måste jag säga att de flesta långhårs collies inte har en praktisk päls enligt mig. Allt prat om att pälsen isolerar mot värme köper jag inte för fem öre. Om deras päls nu hade fungerat så borde de rimligtvis tåla nästan lika mycket värme som bayrarna och det har ingen av mina hundar gjort. Idag blev jag lite fundersam när jag läste på facebook att folk antingen har täcke på sina långhår eller fönar hundarna efter regn. Jag anar att det inte var så många långhår som fönades eller hade täcke på den tiden när de fortfarande användes till arbete. Slutsatsen jag måste dra är att många långhårs pälsar bara duger till att se maffiga ut på utställning. Om den långhåriga collien åter skulle få den mängd päls som den en gång hade är jag övertygad om att fler aktiva människor skulle överväga en collie. Det är synd att en mh beskrivares tankar om vad som skulle rädda brukshundraserna nog aldrig kommer att bli verklighet. Hans åsikt var att det skulle bli utställningsförbud på alla brukshundraser under en tio års period. Det är givetvis en åsikt som jag helt håller med om.

Många faror

Jag har inte blivit paranoid än utan bara lite irriterad. Jag har hunnit konstatera att tidningspapper är ett dåligt substitut för ciggpapper. Utan cigg blir alltid humöret lite lidande, om jag med cigg hade varit en sån där läskig människa som studsar runt och tycker allt är fantastiskt så hade det nog varit nyttigt med dagar utan cigg men nu är jag inte en sån.
Fara nummer 1

Det värsta med en hund i spökåldern är att han lyckas få mig att hoppa till ibland. Oftast är det så att jag går runt och funderar på något och sen helt plötsligt börjar Lexus skälla på något. Den här gången var det rätt lätt att gissa vad han skällde på, släp är så pass stora att även jag noterar sånt.
Fara nummer 2

 

Även den här fick en ordentlig utskällning.

Fara nummer 3

 Den här gången trodde jag att det var några rådjur som han såg längre bort men så var det inte. Det var resterna av en kastrull som var upprörande. 

Inte helt vettig jämt men ack så söt. Jag hade inte med mig kameran utan det fick bli bilder tagna med mobilen och då blir det som det blir