En collie kan bli lång

 Det pågår kalvjakt i byn (runt byn) den här helgen och jag brukar promenera förbi slakthallen rätt ofta. Jag anade att det skulle ligga något älgkalv huvud där i morse och så var det. Vilde tyckte att det var spännande men lite läskigt.

Dagarna går

 Vi tränar lite allt möjligt väldigt ostrukturerat och ibland går det bra och andra gånger mindre bra. Det blir lite träning med bruks/lydnadshindret på låg höjd men han satsar hårt.

Skålen som hänger på ena stödet använder jag till extern belöning och eftersom jag är virrig ibland så r det praktiskt att ha den där.

Igår var vi med på en aktivitets promenad som Malungs kennelklubb fixade. Väldigt nyttig träning för Vilde att ha andra hundar runt sig och få lite nya utmaningar. Lite gapig var han men skötte sig ändå bra. Det var tre nosework stationer och med tanke på att vi bara har tränat lite så gick det bättre än jag hade räknat med. Lite balansövningar som han inte riktigt briljerade på och lite vardagslydnad övningar. Det var kul att träffa på några medlemmar som jag inte träffat på många år.

I skogen så har älgflugorna vaknat till liv och det var väntat men inte önskat. Här en suddig bild på två som landade på Vilde.

Sol och ormvråk

 Jag tänkte bli bättre på att hålla liv i den här bloggen men nja det går ju inte så bra. Vilde mår bra i alla fall och är lite lätt tålamodsprövande emellanåt. Nu är han även perfekt med jämna mellanrum så det väger upp lite. Bilresor har gått bra ett tag men det är lång väg till han kommer att tycka att det är okej att åka bil. Vi har promenerat i Malung och i naturen här i närheten. En kväll när jag var ute i trädgården med Vilde tyckte jag mig se en häst i ögonvrån vilket inte hade varit konstigt för folk rider här utanför. När jag vred på huvudet kunde jag konstatera att det inte alls var en häst utan en älg. Nu har det varit dåligt med älg här de senaste åren så det är alltid kul att få se en. Här är lite bilder från den senaste tiden. Under en promenad vid en myr såg vi en ormvråk som flög runt och skrek. Nu fick jag bara en bild på den och vid första anblicken tyckte jag att den var misslyckad. Men nu tycker jag att den blev intressant.

7 månader

 

Dagen startade med ordentlig dimma så Vilde fick gå i koppel. Ska han vara lös så vill jag se omgivningen. Vi har även tittat på hästar idag, hästar är lite läskiga men spännande enligt Vilde.

I vanlig ordning så har jag försökt att mäta honom och mankhöjden nu är 54-55 cm. Under den senaste månaden så har sista valp tanden trillat ut vilket jag är glad för. Har för mig att han tappade den på en torsdag och jag hade tänkt ringa veterinär veckan efter om han inte hade tappat den. Båda kulorna är på plats och har varit det ett tag. Öronen står rätt upp och han har fortfarande överbett men jag tror att det har minskat. Så svårt att avgöra om det minskat eller inte när det handlar om mm.

Förra veckan beställde jag eukalyptus hydrolat och behållare för att testa lite nosework. Med tanke på mygg och regn så är det bra att hitta saker att göra inomhus. Vilde verkar tycka att det är kul. Jag har använt tomma blomkrukor som jag sätter upp och ner för att få honom att markera krukan som lukten finns i och så har jag provat lite att gömma behållare på olika platser inomhus. Han verkar tycka att det är kul så det kommer vi fortsätta med.

Ren lydnadsträning går det så där med just nu. Hjärnan är inte på plats hela tiden och då är det ingen mening att försöka ens. Bättre att leta leksak i trädgården då och leka

Lite för stort halsband

 För någon vecka sedan fick Vilde byta till ett större halsband för det han hade började bli lite för litet. Jag tyckte att det satt bra och trodde inte att han skulle kunna komma ur halsbandet. Det är ett halvstryp som det inte går att ställa in och jag tror att det var Freyjas halsband. Halsbandet har fungerat bra fram till idag. När vi var ute på promenad så dök det upp en person bakom oss och när Vilde ser någon person särskilt här i byn så är han övertygad om att de vill hälsa på honom. Det blev tvärstopp på honom vilket resulterade i att halsbandet gled halvvägs över huvudet. När man går på en bilväg och det kommer bilar så är det inte så bra. Någon möjlighet att gå åt sidan hade jag inte heller om jag inte skulle ha hoppat ner i ett dike och det kände jag inte för. Det blev helt enkelt så att vi stod stilla till personen hann ikapp oss och så blev Vilde hälsad på och så gick vi en bit med personen till den skulle vika av. Jag är inte helt nöjd med den lösningen eftersom jag inte vill att Vilde lär sig att om han tvärstannar får han hälsa på människor. Nu lär han växa i halsbandet på någon/några veckor så det lär inte upprepas men för att vara på den säkra sidan ska jag kanske ha ett retriverkoppel i fickan. 

Igår och i förrgår blev det lite bilträning och promenad på nya platser vilket uppskattades. Inte bilåkandet dock men att få promenera på nya platser

Jag tyckte att den här bilden blev lite rolig och efter att ha tagit den försökte jag huka mig lite för att få löven ovanför Vildes ögon. Resultatet av det blev så här.

Om jag hukar mig så kommer Vilde springandes

En ny favorit

 Eftersom Vilde inte är min första hund så har han fått ärva det mesta från tidigare hundar. Att köpa nytt när det redan finns saker känns onödigt. Idag tog jag fram en tygräv som jag vann när jag hade Toker. Toker gillade den mycket. Hur Vilde skulle reagera när jag kastade den på honom som belöning visste jag inte. Det visade sig att den var mycket rolig och han hade inte någon lust att leka med mig utan han ville ha den själv.

Två nya lärdomar

 

Bara för att Vilde har passerat en hög med rävskit många gånger utan att bry sig innebär det inte att det kommer fortsätta så.

Att försöka få ut rävskit ur hundgap är bara en dålig idé. Det resulterar bara i svarta kletiga fingrar