En promenad

Jag kände att det var dags för lite träning i att ta en lugn koppelpromenad. Senaste tiden har koppelpromenader inte varit så roliga, Lexus har gnällt och dragit i kopplet. När jag orkar blir det träning i att ta sansade promenader och när jag inte har tålamod för det promenerar vi på platser som han kan vara lös. Jag utrustade mig med hundgodis och kamera, kameran var inte med som belöning utan för att om jag skulle behöva en paus från Lexus skulle det bara vara att stanna till,andas lite och försöka ta en fin bild. För mig blir det som en paus när jag fokuserar på något annat än hunden. Lite gnäll blev det i början på promenaden men han tystnade fort. Vi hade inte hunnit så långt när det knakade till på vänster sida om oss och sen såg jag tre rådjur som skuttade iväg.

Lexus tittade och skällde till och sen fortsatte vi. Inget gnäll och han gick hyfsat i koppel så när han ville gräva lite i snön så lät jag honom roa sig med det. Sen såg jag att det verkade som om han åt på något... Det räckte med att säga hans namn för att han skulle lyfta på huvudet och jag kunde konstatera att herrn hade lite fågelfjädrar i munnen. Efter det fick han inte gräva mer.

Snön föll på oss och inte ens några fåglar syntes till. Efter en bit dök det upp skoterspår och skoterspår är naturligtvis till för att man ska kunna promenera utan att pulsa i snö.

Vi knatade i dem en runda och sen blev det dags att gå hemåt.

Det var en ovanligt behaglig promenad. Lite dragande i koppel kan jag ta, konstant dragande och gnällande är det värre med. Nu antar jag att Lexus är lite dryg till viss del beroende på att Freyja löper och till viss del på att han är i en stökålder.

Så länge som dryga promenader varvas med behagliga promenader är allt stök förlåtet.

En näve päls

Det här med pälsvård och kloklippning är inte Lexus allt för road av. Jag har pedagogiskt försökt förklara att det måste göras men han verkar inte riktigt förstå. Eftersom jag inte vill att han ska se ut som en gigantiskt tova med långa klor så blir han borstad och får klorna klippta även om han inte uppskattar det. Han skulle ha behövt bli kammad någon timme till men det tar jag imorgon.
Jag förstår inte att det finns så mycket utställningsfolk som har långhåriga hundar. Om jag någonsin skulle få för mig att skaffa en hund till utställning skulle det bli en liten hund med så lite päls som möjligt. En liten hund behöver man inte ens springa med i ringen och pälsvård är jag inte road av. Nu lär det aldrig hända eftersom utställning verkligen inte är min grej

Förvirring och framsteg

Jag beslutade mig för att träna lite apportering med Lexus ute. Ett problem har varit att få honom att komma in på min vänstra sidan med apporten. Antingen har han sprungit lite ärevarv eftersom det är roligt med apporter eller så har han släppt apporten framför mig. Jag tyckte att jag var smart när jag kom på att jag kunde ha en leksak i min högra hand så att han skulle ha mer driv att komma direkt till mig. Kombinationen vantar och små fickor gör att det blir bökigt att få fram belöningen. Jag placerade ut en träapport, lägger gärna ut dem så att kortsidan hamnar mot Lexus så han lär sig från start att ta apportbocken och vända. När det var gjort gick jag tillbaka till Lexus och kommenderade apport. Han sprang målinriktad till apportbocken, tvärvände utan apport och rusade till mig och försökte sno leksaken. Det var inte riktigt så jag hade tänkt mig och efter att ha provat samma sätt ytterligare någon gång med samma resultat skrotade jag det träningssättet.

Det var ett tag sedan vi tränade rutan så jag beslutade mig för att plocka fram konerna.

När det var gjort sa jag Rutan och det verkade som den lilla herrn funderade lite. Och sen travade han iväg

Lite förvånad blev jag allt över att han travade in i rutan.

Ännu mer förvånad blev jag över att han självmant stannade. Han väljer att sikta in sig lite för mycket på den högra kanten men jag tror att han har insett att det är meningen att han ska befinna sig mellan konerna och det är ett framsteg. På sikt blir det givetvis även träning i att han ska stanna på mitt kommando och inte när han själv vill. Jag har inte ens tränat att han ska stanna utan han har fått beröm när han har varit inom rutan. Det är en duktig liten collie som jag har.

Något som inte har någon koppling till hundar alls är att jag funderar på om det är min kamera eller min dator som visar tokigt. I kameran så är bilderna mer klara medan de i datorn är grådassiga. Jag får nog ta och låna sambons dator när han kommer hem och titta. Lite dumt om jag ställer om kameran efter datorn om det är datorn som visar tokigt.

Värmen kom

Allt är som bekant relativt men på dagen var det bara -18. Det blev bara en promenad på en timme för jag hade missat att klä mig ordentligt.

Ån har blivit rätt frusen

Jag fick en känsla av att jag inte borde låta Lexus vara lös och så blev det. När vi kom över en liten kulle såg jag fyra rådjur en bit bort. De tittade på oss en stund och sen flydde de bort med höga skutt. Rådjuren här är så nerviga nu att de i stort sett alltid flyr när jag kommer. I det läget var jag glad att Lexus var kopplad för jag är inte säker på att jag hade fått stopp på honom. Ibland ska man nog lyssna på sin inre röst.

För Lexus del så är det även nyttig för honom att gå i koppel på platser var han oftast är lös. När vi kom hem hade han mycket spring i benen så han fick rusa av sig i trädgården.

Brist på fantasi

Helgen har för min del ägnats åt att plugga. Nu har jag tacksamt nog en snäll sambo så han tog med sig hundarna till Vansbro igår för lite miljöombyte och för att det kan vara så att jag gnällde om en bakelse. Vill man ha en god bakelse är det till Vansbro som man får åka. Jag hade tänkt hitta på något roligt med Lexus idag, tanken var en lång promenad eftersom hans hjärna fungerar lite sådär nu. Jag hade inte med i beräkningarna att det skulle vara minus 25 så nu vet jag inte riktigt vad vi ska hitta på. Julen ska städas bort och dammtussarna på golvet ska få ett nytt hem i dammsugaren.

Enda hundpromenaderna idag lär bli med våra hundar

Nu är det nästan minus 26 grader och det känns inte troligt att det kommer att vara varmare än minus 15 klockan 11. Att dricka kaffe och känna värmen från kaminen känns skönt nu. Jag kan även konstatera att jag hade rätt när det gällde att Freyja snart skulle börja löpa. Igår var Lexus gnällig och nu på morgonen såg vi någon blodfläck i Freyjas bädd

Bla bla bla

Skriver och skriver lite mer. 800 ord kvar och timmarna tickar.
Jag får ta och vara lite lojal mot dalarna så här är en sång.

Sen så håller jag även en tumme för varmare väder imorgon. Är det kallare än -15 är det ingen hundpromenad