Velighet

Det är träning på kennelklubben i kväll och vi borde absolut åka. Problemet är bara att jag är trött och det finns sånt som borde bli fixat. I morse sa vi att om det spöregnade på kvällen så skulle vi skippa träningen men om det var okej väder så skulle vi åka. Chockerande nog så regnar det inte idag. Jag ska vela i någon timme till. Lexus har hamnat i en period nu när han inte är så mottaglig för träning som kräver att han är lugn och har fokus. I dag fick han leta efter en leksak i lingonris och annan växtlighet och det fungerar bra. Att skutta i full fart uppskattar den lilla herren.

På vägen hem så såg jag en fjäril.

Tryggt att vara ute

när man har en pålitlig hund med sig som håller koll.

Yana

 En bayrare gör sig alltid bäst ute i naturen

Det var segt

Oj vad det var kämpigt att få igång hjärnan igen. Jag skulle önska att alla högskolor/universitet skulle kunna enas om en plattform. Den jag ska lära mig den här gången är helt klart den bökigaste som jag har stött på. I vanlig ordning så var även en hel del länkar till material som ska läsas felaktiga så jag sökte en bra stund i olika databaser utan att hitta. När jag var som mest frustrerad beslutade jag mig för en promenad. Jag tänkte att det skulle bli en kort promenad.

Här hade jag tänkt promenera men jag lyckades förtränga att det har regnat mycket den senaste tiden. När det har regnat mycket så går det inte att gå på en del ställen för allt hamnar under vatten. Lösningen blev att klättra upp på eggen och promenera där. Nu var det många år sedan som jag promenerade där så det var trevligt.

Enda nackdelen att promenera där är att det rakt ner på ena sidan är vägen som går genom byn. Lexus fick finna sig i att gå i koppel till vi kom ner igen.

Glädjen att sen få vara lös en stund var stor.

Nu gick det inte direkt bättre att plugga när vi hade kommit hem men jag kommer snart in i det igen

Tre hundar tre spår

På fm så gav sig sambon och Freyja iväg för att gå ett viltspårprov. Resultatet blev ytterligare ett första pris så nu fattas det bara ett första pris.

Freyja är absolut ett bevis på att det tar lite längre tid ibland för en hund att mogna och det gör inte att hunden är sämre på något sätt.
På em så kände jag att det var dags för Lexus och Yana att få lite aktivering så jag beslutade att de skulle få varsitt personspår. Yana spårar det som man sätter henne på så det har aldrig varit något problem att växla mellan person och viltspår. Medan spåren fick ligga till sig promenerade vi i regnet.

Yana och Lexus

Spåren fick ligga i cirka en timme och sen blev det Lexus som fick spåra först.

Det verkar helt klart som om han har fattat vad spår går ut på nu. Hans spår var runt 200m med två vinklar och en leksak och en spårapport i spåret. Spårapporten stannade han och luktade på och det är jag nöjd med i det här läget. Och sen fortsatte han att spåra. När vi kom till leksaken blev det dock lite värre.

Han blev glad över att hitta en leksak och lekte mer än gärna men sen blev det svårt att få honom att fortsätta spåra. Helt klart en miss från min sida och nästa spår blir det enbart en leksak som slut. Han är duktig den lilla hunden och jag är nöjd med hans spårarbete idag.
Sen var det då dags för Yanas spår.

Det var ett spår med många serpentiner,vinklar och träd som jag hade klappat på. Yana spårade som jag hade räknat med. Inga problem för henne med andra ord.

Att hitta en burk med lite godis vid spårslutet var en glad överraskning för Yana.
Nu är det tre hundar som ligger och vilar och verkar nöjda med dagen

Känd mentalstatus

Jag får börja med att tacka golden retriverklubben för att vi fick en plats och för ett trevligt arrangemang.
Det blev lite väntetid innan det var Freyjas tur så vi pratade med lite folk och tog det lugnt ett tag. Bra träning för Lexus och plötsligt dök det upp en kvinna som klappade Lexus på huvudet och förklarade att hon hade sett honom på utställning. Mitt svar blev att vi inte sysslar med sånt. Nu lät det säkert lite otrevligt och det var inte min avsikt utan jag blev mest förvånad.
Beskrivaren var samma som beskrev både Tokers mh och mt och han kom ihåg Toker. Sånt gör mig alltid lite varm i hjärtat och när han sedan sa att Toker var en av få vettiga korthårs collie så kunde jag inte göra något annat än att hålla med.
Hur gick det för Freyja då?

Att leka med testledaren var givetvis kul.

En konstig människa som står och kastar en leksak var väldigt intressant. Att leka med honom var däremot inte Freyja intresserad av. Hon drog ner till honom och snodde leksaken istället

Det blev en reaktion på skramlet men att ta sig fram och kolla av det själv var det inga problem med.

Spökena blev ordentligt utskällda och Freyja var modigare än vad jag hade räknat med.

Att gå fram och kolla av dem var inte något problem.
Överlag så gick det som jag hade räknat med. Freyja förvånade mig mest när det kommer till spökena, jag trodde att hon skulle backa undan och inte stå kvar och agera.
Hela mh protokollet går det att se här.
(Jag vet att texten är något ändrat i ett par rutor men nu är jag för slö för att skriva in den nya texten )
Här går det att läsa hur de olika momenten i ett mh ska genomföras

Lite stressigt igen

På måndag så startar min sista termin med studier. Idag först beslutade jag mig för vad jag vill plugga och nu måste jag hitta ytterligare en kurs som jag kan söka. Jag kom in på en kurs som går på 100% och en som går på 50% båda låter intressant men efter mycket tvekande beslutade jag mig för att kursen på 50% är lite mer lockande. Att plugga 150% kändes inte som ett alternativ för jag vill gärna hinna sova ibland så därför måste jag nu hitta en till kurs att söka så jag kommer upp i 100%. Lite stressad men inte oroad för jag hittar alltid något. Kursböcker får jag klara mig utan första veckan på terminen men även det har jag gjort förut och det brukar gå bra.

Sannolikheten att jag kommer att få något jobb sedan tack vare allt jag har pluggat känns inte stor men det kanske finns någon som letar efter en person som har lite kunskap inom juridik,marknadsföring,historia,kognition,e-handel och folkmord.

Plats i hjärtat

För 8 år sedan idag så föddes Nodstagårdens J-kull, kullen som min Leo kom från. Åren har gått sedan han fick somna in men jag saknar honom än och det kommer jag nog alltid att göra. Jag saknar hans små egenheter på precis samma sätt som jag saknar Tokers glädjeyttringar. Ingen hund kommer någonsin att kunna ta någon av deras platser i mitt hjärta. Därför är det tur att hjärtat inte är en begränsad plats utan det skapas alltid mer utrymme när det behövs.

Lexus skaffade sig en plats i mitt hjärta första gången jag träffade honom och den platsen kommer han att behålla.

Att jag sen kanske inte är helt glad när han klafsar runt i skitiga diken hör inte hit.

När han för glatta livet äter hallon och bara är söt är det mesta glömt.

Älgspår

Jag såg lite älg och rådjursspår idag så lite djur finns det kvar i alla fall. Det har varit väldigt tomt på både djur och spår den senaste tiden så det var glädjande att se lite spår