Kanadagässen dör

På vägen hem från morgonpromenaden så såg vi en man som gick på ängen med ett gevär. Synen av folk med vapen har jag fortfarande inte helt vant mig vid. Vi såg att det i vanlig ordning var en bunt kanadagäss på ängen så det var inte så svårt att räkna ut att han skulle skjuta några. När han kom närmare fåglarna flög de upp och ett par längre bort började skjuta på dem. Toker reagerade som han brukar på skott, han ville iväg mot skotten. Freyja och Yana var mer sansade men även de ville iväg. På några minuter var jakten över och om jag känner folket här rätt blir det mer jakt på kanadagäss senare idag eller imorgon.

Barngrind på plats

Givetvis så har jag inga planer på att yngla av mig utan grinden är till för att stänga in/stänga ut hundarna. Att jag skulle skaffa barn är ungefär lika troligt som att jag skulle skaffa en pudel till utställning. Behovet av att ha en grind in till köket har blivit något större sedan Freyja kom in i hemmet. Freyja envisas nämligen med att komma på tok för nära ugnen varje gång man ska ta ut något ur den. När man har något i händerna och ugnsluckan är öppen är det lite bökigt att fösa undan henne. Nu kommer det att vara säkrare när det enkelt går att stänga ut henne

Ärftlighet?

Eftersom Toker har distichiasis så har jag ägnat mig åt att läsa en hel del om det. Hur det ärvs har jag dock inte helt lyckats få grepp om. I en del vetenskapliga artiklar är det bara angivet att arvsgången är okänd. Jag har även läst artiklar om hur man behandlar människor med distichiasis och hur det ärvs. I en artikel som handlar om människor med diagnosen och hur den behandlas konstateras att arvsgången är autosomal dominant (vet ej om det heter något annat på svenska). Det räcker alltså med att en av föräldrarna har den defekta genen men de behöver inte själva vara drabbade. Om det nu är så även på hundar borde det innebära att om en hund i en kull har distichiasis så borde alla hundar i kullen ha den defekta genen. Den tanken är inte trevlig. Om jag nu ska utgå från hundar som jag vet har distichiasis och tittar på deras kullsyskon och antalet avkommor som de har så finns det 57 korthåriga collies och en del av dem har det avlats vidare på. Jag kan ju säga att om jag någon gång skaffar korthårig collie så kommer jag inte att skaffa en hund som har någon av ovanstående hundar i stamtavlan.

Regn

Riktigt tråkväder idag men promenader blir det ändå. Om ca 2v ska sambon och Freyja börja en valp/allmänlydnadskurs. Planen var att Yana skulle få gå en nybörjarkurs i tävlingslydnad men trist nog så är den kursen samma tid som valp kursen. Jag tycker att sambon och Yana ska ta sig ut på en lydnadstävling och visa att bayrare minsann duger till det mesta. Med lite mer övertalning så kommer jag nog att lyckas. Yana kan i stort sett alla moment men det behövs finputsning.
För Tokers del så händer det inte så mycket. Om någon/några veckor kommer han att få problem med hår i ögonen igen och till det sker måste jag fatta beslut hur jag ska göra.

Ingen mer salva

Nu har jag fattat beslutet att inte fortsätta att behandla Tokers ögon med salvan. Anledningen till det är att salvan orsakar honom ett för stort obehag. Jag har behandlat honom med salvor tidigare i ögonen och obehaget han känner av den här salvan går inte att jämföra med någon annan. Att med gott samvete behandla honom två gånger per dag kan jag inte göra. Hade det handlat om en tidsbegränsad behandling hade jag inte tvekat att genomföra det fast han får obehag men nu är det inte så

Det hade varit roligt att skriva något positivt nu

men något sånt har jag inte att skriva. Ett återkommande problem som Toker har är utslag/eksem mellan trampdynorna. Vår vanliga veterinär har inte lyckats lista ut vad det beror på men han har tidigare skrivit ut en salva som lindrar och läker. Idag var det då dags för Toker att få problem med det igen så nu har han tratt på sig. På måndag blir det till att leta efter en veterinär som är bra på sånt. Det skulle vara roligt med en månad snart utan veterinärbesök

Tänkt lite mer

Den här bloggen skrev jag när jag var lite upprörd och jag har insett att jag borde ha lagt till lite mer.
Jag förstår att avel inte är något lätt och att det inte alltid blir som man har tänkt sig. Mina synpunkter är helt ur mitt perspektiv som valpköpare. Att jag tar det hårt att Toker har en defekt beror givetvis även på att jag blev tvingad att avliva Leo när han var ung.

Jag förstår att uppfödare ibland väljer att använda en hund som har någon defekt. Det jag känner är bara att jag som valpspekulant vill bli informerad om det. Om det är någon hund med dåligt  mh eller annat som syns på avelsdata så har jag en möjlighet att rata kullen på en gång eller välja att chansa. Nu förstår jag att det jag önskar knappast kommer att bli verklighet men önska får man alltid göra.