Falkor överlevde mötet med bayrarna

Sambon och Yana och Freyja kom hem igår kväll. Det gick mindre bra för dem på spårproven så något mer om det nämner jag inte. Yana och Freyja blev lite lätt förvirrade över att hitta en liten ullig valp i huset och Yana var inte helt nöjd över det. Falkor var i köket när de kom hem och barngrinden var stängd. Yana nosade igenom honom ute senare och skällde på honom och verkade nöjd så länge som han höll avstånd. Freyja verkade se Falkor som en kul leksak, hon hälsade på honom när hon var kopplad. Förhoppningsvis så kommer Freyja att inse att han är liten och att man måste vara försiktig. Freyja hade lite svårt att ta det lugnt i natt för hon var nyfiken på Falkor vilket resulterade i att jag blev väckt klockan 4.

Från söt till galen går det fort

Falkor blev väldigt upprörd på en hatt som jag råkade ha ner från hatthyllan. Inte försvann den heller fast han morrade och skällde på den. Redan på en dag så känns det som om jag börjar få lite grepp om vad Falkor är för individ.

Det går bra

Min bild av Falkor än så länge är att han är en självständig liten hund. Igår valde han att ligga i köket medan jag var i vardagsrummet. Natten var lite jobbig för han var liten ledsen så det blev bara runt 4h sömn men det är klart att det kan vara lite läskigt att flytta till ett nytt hem.

Nu hoppas jag att det även kommer att gå bra ikväll när Yana och Freyja kommer hem

Så har Falkor flyttat in

Puckolinas Falkor

  Lite läskigt känns det med en valp igen men jag vänjer mig nog. Falkor verkar ta sin flytt med ro och ligger i hallen och sover. Det gäller att passa på att göra saker medan han sover, försäkring har jag hunnit ordna med och sen blir det till att lägga in information om honom på hemsidan.

Tack Åsa och Kent för den lilla hårbollen

Lite tomt och konstigt

På fm så gav sig sambon och hundarna iväg mot Kosta. Schweisshundklubben har årsmöte, spårprov och sånt där i några dagar. I vanliga fall brukar jag följa med på sånt men den här gången blev jag kvar hemma. Att vara hemma utan någon hund tror jag aldrig att jag har varit så det är riktigt konstigt. Anledningen till att jag inte följde med är att Åsa och Kent är så pass snälla att de kommer hit med Falkor på lördag. Träningen är även påbörjad, jag fick bildbevis på det för någon dag sedan.

©Puckolinas kennel

Lite mer än en vecka kvar nu

Och sen flyttar Falkor in. Igår var det ögonlysning för valparna och det enda resultatet som hade fått mig att backa ur köpet är näthinneavlossning. Falkor fick diagnosen lindrig crd och det känns bra.
Lite får jag allt ordna inne innan det är valpsäkrat men så mycket är det inte. Gräsmattan skulle däremot behöva bli krattad ordentligt. Pinnar och kottar finns det i mängder och jag vill få bort så mycket som möjligt. Det gäller bara att det slutar regna någon gång så det går att fixa lite ute.

Ätit gott och klappat på hundar

En trevlig dag med andra ord.

Det är två lägen på Saphira och Falkor, full fart och djup sömn. 

Saphira och Falkor

Yuffie med sina valpar

Saphira

Falkor

Saphira

Falkor

Saphira

Jag passade även på att klappa lite på de vuxna hundarna i huset men det blev inga kort på dem. Det är inte så ofta jag har chansen att klappa på en collie eller en terv så det gäller att passa på. Jag fick även med mig en ny bok hem nämligen lydnadsträning i teori och praktik så nu har jag lite att läsa och fundera över. Tack Åsa och Kent

Resa till Uppsala och valpar

Åsa skulle till Ultuna igår med Tifa och jag följde med. Efter det följde jag med henne hem och klappade lite på valparna och blev lite tuggad på.

Båda två är pigga nyfikna valpar och min kamerarem var givetvis där för att tuggas på. Det känns inte som om det var länge sedan sen jag såg dem men oj vilken skillnad det är.

Falkor verkar beundra sig själv i spegeln medan Saphira spanar på Rumba.

Falkor gör lekinviter till Rumba

Rumba svarar genom att sticka ut tassen genom grinden

Saphira leker med Åsa

Falkor

Saphira

Efter lek och stök är det tryggt att lägga sig på Åsa och vila en stund

För varje ny hund ändrar jag min planering

När jag skaffade Leo så hade jag inga planer på att tävla. Mitt mål var att göra allt "rätt" och få en hund med bra vardagslydnad. Vad som är rätt är verkligen inte lätt att veta när man skaffar sin första valp. Det finns för många människor som gärna ger råd som inte riktigt har kunskapen och sen så finns det en massa böcker som förespråkar olika saker. Det viktigaste jag lärde mig var att lite på min egen magkänsla och ignorera råd som kändes konstiga. Leo utvecklades till en hund med bra vardagslydnad och vi hade en bra relation.

När jag skaffade Toker hade jag siktet inställt på tävling. Inlärningen av moment i tävlingslydnad började tidigt och det var ett misstag. Med Toker så borde jag istället ha lagt tiden på att bygga en bra relation och fokusera på vardagslydnad. På sikt så insåg jag mitt misstag och även om det tog ett tag så hittade vi varann i vardagen.

Om ett par veckor så är det dags för en ny valp att flytta in. Det jag har lärt mig av Leo och Toker kommer jag garanterat att ha nytta av. Den här gången ska jag först se vad det är för en liten individ och sedan besluta mig för hur den ska tränas. Målet är att tävla även den här gången men viktigast av allt är att vi har roligt och om det tar ett par år innan vi börjar tävla så gör det inget

Två små drakar

Igår blev det ett första besök på Puckolinas kennel sedan valparna föddes. Det är bara att konstatera att båda valparna är fantastiskt söta.

Saphira och Falkor

Saphira

Falkor som klättrar på Yuffie

Gäspande Yuffie

Syskonkärlek?

Det blev precis som vanligt ett mycket trevligt besök hos Åsa och Kent.

Blir det en valp till mig tro?

Så nu såg jag att Åsa hade uppdaterat så då kan jag skriva hur det är.
För ett par månader sedan så berättade jag för Åsa och Kent att jag var intresserad av en valp efter Yuffie. Sen gick tiden och Yuffie verkade inte ha några planer på att löpa så jag började titta på andra raser. I samma veva så började jag överväga en korthårig collie på nytt. Efter en del funderande så kom jag fram till att om jag skulle ha ett korthår igen så var det bara OneWay´s som var intressant.

I början av den här veckan fick jag veta av Jeanette (OneWay´s) att hon planerade en kull som skulle kunna passa mig. Efter en koll på hunddata beslutade jag mig för att kullen absolut kändes intressant och jag hörde av mig till Jeanette.

Dagen efter fick jag veta att Yuffie hade börjat löpa och att det skulle bli en tripp till Finland för Åsa (Puckolinas).

Båda kullarna är väldigt intressanta och nu håller jag tummarna för att det i någon av kullarna kommer att bli en hane till mig.

Det händer att jag tänker om

Jag kan tänka mig att det finns någon som är nyfiken på vilken korthårs kennel det är som jag är i kontakt med. Kenneln är OneWay´s. Tidigare så har jag skrivit här i bloggen att ett av mina krav är att kennelägaren aktivt tävlar med sina hundar för att jag ska vara intresserad av en valp. Jag har tänkt om på den punkten. Det viktigaste för mig är att kenneln har stor kunskap om linjerna som den avlar på och att jag känner förtroende. Jag kontaktade Jeanette för ett tag sedan för att jag var intresserad av en valp som hon hade kvar. Jag fick till svar att den valpen inte passade mig och ett sånt svar gör att jag får mer respekt för kenneln. En uppfödare som är noggrann med att sälja rätt valp till rätt hem gör som jag ser det att jag som valpspekulant har en stor chans att få en hund som passar mig och det jag vill göra.

Blir det en collie

så blir det en långhårig eller en korthårig. Nu låter det nog inte så oväntat men för mig är det det. När jag kom på att jag nog allt ville ha en collie igen så funderade jag på om jag skulle stå ut med pälsvård eller inte. Eftersom jag har haft en sheltie så vet jag hur det är att ha en hund som kräver pälsvård. Efter lite funderande så kom jag fram till att det är jäkligt korkat att välja bort en bra hund bara för att den kräver att bli borstad. Vilken långhårs collie som jag skulle vilja ha valp från visste jag redan. Ska jag ha ett långhår så ska det vara en valp efter Yuffie. Hennes arbetslust och koncentration imponerar på mig varje gång som jag ser henne i träning. För mig så är det även viktigt att jag känner förtroende för uppfödarna och Åsa och Kent (Puckolinas kennel) litar jag helt på.

Korthår trodde jag aldrig att jag skulle fundera på igen men allt blir inte som man har tänkt sig. Jag har varit i kontakt med en korthårs uppfödare och om det blir ett korthår igen så kommer den att komma från den kenneln

Mycket att upptäcka

Det är konstigt att man hinner glömma så mycket från hur det är att ha valp. Allt som ska upptäckas i den stora världen som man själv inte ens reflekterar över. Jag hade tänkt att Freyja skulle få se något rådjur i dag men rådjuren hade ingen lust att samarbeta. Istället blev det en liten promenad med nya intryck.

Att titta ner på ån från bron visade sig vara väldigt spännande. Nu syns det inte riktigt på bilden men det är någon meter ner till ån och Freyja ville gärna vara så nära kanten som möjligt vilket jag inte tyckte var en så bra idé.

Missnöjet över att behöva stå stilla syns tydligt i det rynkiga ansiktet.

 

Konstiga ljud gör att Freyja måste sätta sig ner och fundera lite. Det var ett par hackspettar som lät ovanligt mycket. det krävs nog en valp för att jag ska lägga märke till allt spännande som finns i närheten

Den växer och växer

 

Den lilla växer och växer. Än så länge så verkar det som om hon är en hårdare hund än Yana. Freyja är en typisk bayrare när det kommer till viljan att ligga i knä och att gå och lägga sig i solsken. Hon uppvisade tidigt ett beteende att ligga och lurpassa på sitt byte. I det här fallet så var det Toker som var bytet.

Att det var rätt att köpa Freyja tvivlar jag inte på. Hon verkar utvecklas till en utmärkt hund. När det finns bra valpar till salu gäller det att passa på och köpa även om tidpunkten inte känns optimal.

En liten ängel?

Förmågan att se helt oskyldig ut.

Nu har Freyja varit här lite längre än en vecka och hon har fått lära sig en del. Toker har lärt Freyja att det inte är okej att försöka ta ett märgben som han gnager på och att det inte är okej att försöka klättra upp på honom när han sover. Hon respekterar när han säger ifrån och sen är allt frid och fröjd igen. 

Sambon har lagt tid på att få Freyja att lyssna på sitt namn och jag har börjat träna in sitt och loss. 

Yana har blivit lite mer positiv till Freyja men det kommer att dröja ytterligare en tid innan Yana accepterar henne helt. Med tanke på att det bara har gått en vecka så är jag glad för framstegen.

Lek

Glädjande nog så ville min systemkamera vara med igen. Ute snöar det och är inte allt för roligt så lek med Freyja har det blivit inne. En pipleksak visade sig vara riktigt rolig att leka med.

Freyja

Om det skulle finnas någon tävling för högst skrikande valp så är jag övertygad om att Freyja skulle vinna. Utmärkta lungor på den lilla med andra ord=). Hon äter, sover och busar precis som hon ska och det fungerar bra. Jag anade att Toker skulle vara snäll mot henne men jag är ändå förvånad att han är så försiktig. Yana är inte så förtjust i Freyja med det var också väntat. När jag köpte Toker tog det någon vecka innan Yana accepterade honom så det blir nog något liknande med Freyja. Det får helt enkelt ta den tid det tar.

Freyja och sambon är hemma!

Min systemkamera har det tråkigt nog blivit något fel på så nu får det bli bilder med mobilen.

Som det syns på bilderna så går det bra med Toker och Freyja. Yana är inte så road av att en valp har flyttat in igen men hon kommer att vänja sig.

Jag ska ta och låna sambons kamera senare idag och ta lite bättre bilder på den lilla rynkiga bayraren