För några dagar sedan så skulle jag ut med hundarna i trädgården. Lexus skuttade ner för trappan medan jag tog på mig skor. Freyja tog det i vanlig ordning lugnare men jag såg i ögonvrån att hon stannade till på ett trappsteg och sedan backade. Efter det gick hon framåt igen och då kunde jag se att hon var på en humla. När hon backade på nytt drog jag slutsatsen att hon hade blivit stungen minst en gång. Det märktes inget på henne under den dagen. Dagen efter var hon lite svullen på ena sidan ansiktet men inget alarmerande. Dagen efter det hade svullnaden lagt sig så vi tänkte att allt var frid och fröjd. I går såg hon lite konstig ut så jag öppnade munnen på henne och tittade och kunde se att hennes tunga var svullen. Vår vanliga veterinär visade sig ha semester och eftersom det inte kändes akut tänkte vi avvakta. Nu på morgonen var det värre och då finns det bara ett alternativ och det är veterinär. Eftersom vi bor som vi gör så finns det inga veterinärer som har öppet på helger i närheten. Färden gick därför till Värmland.
Jag körde alltså inte, enbart lågbegåvade människor fotar när de kör och den kategorin tillhör inte jag. Målet med färden var Mjönäs djurklinik.
Jag var lite skeptisk efter att ha läst omdömen på nätet. En del positiva och en del negativa åsikter fanns om kompetensen och bemötandet. Nu blev det ett bra besök och det finns inget att klaga på. Veterinär och djurvårdare(?) kändes som vettiga personer. För Freyjas del slutade det med att hon fick ett kortisonpreparat och antibiotika. Nu ska vi behandla henne med tabletter hemma i runt en vecka och sedan ska det vara bra. Det var jäkligt bra att få medicin med hem på en gång och slippa leta efter ett öppet apotek. Besöket gick på lite över 5000 och försäkringen lär ta lite mindre än hälften av det.
Att det kunde gå så här illa efter ett nära möte med en humla hade jag aldrig kunnat tro
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar