Piggare och gladare

Beskriver Lexus rätt bra nu. Nu var han pigg och glad innan medicinen också men det har blivit mer nu. Jag försöker hitta en lagom dos på medicinen nu och då är det bara att prova sig fram. Veterinärens råd följs givetvis och de var att Lexus skulle få en dos för 20kg hund de första två dagarna och sedan var mitt förslag att hans dos skulle minskas så att han får för en 7kg hund varje dag. Nu är det upp till mig att avgöra om dosen för 7kg hund är lagom eller inte. Den här veckan ökas motionen upp till en nivå som den tidigare var på och så tänkte jag fortsätta med 7kg dosen till helgen och då får jag avgöra om det fungerar bra eller inte. Jag hoppas på att kunna sänka dosen men får se. All medicin sliter på kroppen på något sätt och då känns det bra om jag kan hitta lägsta dos som fungerar för jag vill att Lexus håller länge till.

Freyja styr mig

Hon tror det i alla fall och hon jobbar på duktigt med att dressera mig. När hon tycker att hon ska ha något ätbart kommer hon till mig. Börjar stirra på mig och stampar med framtassarna. I det läget förväntar hon sig att jag ska följa med henne in i köket och ge henne något. Idag skulle jag ändå in i köket för att sätta på kaffe så jag följde med henne. När hon då insåg att jag inte tänkte lyda blev lösningen att titta bedjande på husse. Det fungerade inte heller.

Lexus är inte dummare än att han naturligtvis hänger på om det finns hopp om något ätbart. Freyja blev vägd i morse och hon har minskat ytterligare i vikt så snart väger hon rätt igen.

En bild

Sötaste valpen i byn

Nu tror jag i och för sig att det bara finns en valp i byn för tillfället men den här är ändå lite extra söt.

Jag kommer inte ihåg vad det är för raser i henne men minns jag rätt så är hon runt 4mån nu.

Glada hundar

Idag fick Lexus äntligen vara lös igen. Han har enbart gått i koppel i lite över en vecka nu och anledningen till det var att han varit halt. Nu får jag försöka lära mig att tänka om för han lär även i framtiden röra sig stelt eller bli lite halt. Självklart är det bra om han kan ta det lite lugnt då men eftersom armbågarna ser ut som de gör så lär vila inte förbättra något. Det är helt enkelt onödigt att låta honom enbart gå i koppel. Lexus är en hund som njuter av att springa och jag tror att det ger hans liv mening och att då begränsa honom är inte rätt. Han ska inte bara hållas vid liv utan han ska även få njuta av livet.

Tror inte att det hjälper men skadar inte

För någon dag sedan när vi var ute på promenad så såg vi att en man höll på att sätta upp hastighetsskyltar i byn. De visade sig att vem/vilka det nu är som beslutar om skyltar hade kommit på att det kunde vara bra med skyltar mitt i byn som påminner om den lagliga hastigheten.

En annan lösning hade kunnat vara att dela ut fotanglar till folket här i byn. Givetvis inte till alla då eftersom en del som bor här kör som idioter. Personligen så tror jag att fotanglar hade varit mer effektivt och så hade det gynnat verkstaden i byn. Någon svårighet att hinna kasta ut dem ser jag inte i alla fall inte på raksträckorna. På morgonpromenaden idag gick det inte att se någon effekt av skyltarna och tyvärr tror jag inte heller att det kommer att bli det. I början av byn satte de upp en skylt med en anka på på grund av att några som bor vid vägen har en drös djur och de vandrar runt på vägen ibland. Jag hade tyckt att det skulle ha varit bättre med en sådan här skylt som täcker in allt i byn men ingen jäkel frågade mig=).

Så är oron över

Idag gick färden till veterinär för att röntga Lexus armbågar igen. Min rädsla var att de skulle vara så illa att avlivning skulle vara det enda rätta. Nu var det glädjande nog inte så illa men bra är det inte heller. Jag skickar inte in plåtarna till SKK för avläsning för jag ser inte riktigt behovet att betala för att få nya siffror. Hade han inte varit röntgad tidigare så skulle jag självfallet ha skickat in till SKK. Det som gick att se på hans armbågar är att han nu har pålagringar på bägge armbågarna och att hans vänstra är värst. Han har inte fått minskad rörelse i någon armbåge, han är välmusklad och bör inte minska i vikt enligt veterinären. Lexus kommer nu att börja få Rheumocam varje dag och förhoppningsvis kommer det att fungera bra. Om det inte gör det får vi prova någon annan medicin. Målet är i alla fall att han ska kunna fortsätta springa runt som han älskar och inte ha ont.

I trädgården

Lite roligt

Tycker jag faktiskt att det är att det fortfarande kommer besökare till den här bloggen tack vare att den en gång i tiden hamnade på listan över Sveriges 100 bästa hundbloggar. Hur det kom sig att den fick vara med där är nog fortfarande lite av ett mysterium men jag behöver inte förstå allt. På den tiden var det mer om hundträning i bloggen och det känns tråkigt att det inte är så längre men livet förändras. Och ibland gör förändringen att sättet att ha hundar förändras. Jag skulle verkligen önska att jag hade ork att träna strukturerat fortfarande och att tävla men idag är det en omöjlighet. Hundarna blir aktiverade men när målet inte längre är tävling blir det inte så seriöst och då är det svårare att skriva något om det

Det är inte smuts på sensorn

utan det vita är snö.

Det är bara Freyja som får vara lös nu för Lexus blev lite halt efter en promenad för några dagar sedan. Nu syns det knappt att Lexus haltar utan det är nog mest jag som kan se det. Tyvärr så får jag alltid lite domedagstankar när han haltar och tänker genast att armbågarna har blivit sämre. Hur det ligger till med det kommer jag inte få veta innan han blir röntgad. Någon tid för röntgen har jag inte bokat än men det är helt klart något som behöver göras

Söndag

Där sprack min plan

Inte för första gången och garanterat inte för sista gången. Min plan var att vänta ytterligare en liten tid med att börja mata fåglarna i förhoppningen att rådjuren då skulle välja att äta i någon annan trädgård än vår. Rådjuren hade tydligen en annan plan för i natt/i morse har de varit inne och ätit. Äppelträden var goda även i år, akleja är fortfarande en favorit, tagetes var inte riktigt lockande i år, jag planterade gullboll i somras och de skulle rådjur inte äta men det visste tydligen inte rådjuren här om, vallmokapslar gick också ner, bovete var riktigt gott och det förvånar mig inte, lejongap var inte gott i år heller så de nöjde sig med att bita av blommorna och spotta ut. Det är som det är och att skydda allt i trädgården går inte men vi har börjat sätta nät runt äppelträden i alla fall. Småfåglarna blev glada över att bli serverade frön nu på morgonen. Jag hade kvar några kg frön från i våras men det blir till att beställa mer

Ibland skuttar hon

Allt är lugnt igen

Älgjakten är över och det är så skönt. I år kändes den ovanligt lång och det beror på att jag blev lite för trött och då är även vanliga promenader med hundarna en utmaning

Raggapa

Raggapa är det nya smeknamnet på en av hundarna och för ovanlighetens skull så är det inte jag som skapat smeknamnet utan sambon. Jag tror att det går att gissa vem som fått smeknamnet.

Lexus päls har vuxit och den fortsätter att växa

På spaning efter räv

Det var en räv som valde att visa upp sig fint igår morse och jag hoppades att den skulle visa sig även idag så jag tog med mig kameran. Någon räv såg vi inte till idag men man kan inte ha tur jämt. Det blev en bild på en ekorre istället.

Nu är det älgjakt här så lite begränsad känner jag att jag är när det gäller var man kan promenera. Jag är inte direkt rädd för att någon ska skjuta mig även om det finns folk i jaktlaget som inte verkar kunna se skillnad på älgko och älgtjur. De borde ändå kunna se skillnad på älg och människa. Jag håller mig undan områdena som de jagar i mest för att jag inte ser någon anledning att störa jakten och sedan har jag inte heller någon lust att träffa på någon jakthund.

Ett blått koppel i ett träd

Anledningen till att kopplet hänger i ett träd är att jag hittade kopplet för några dagar sedan. Min tanke då var att ägaren till det lättare skulle se kopplet om det hängde i ett träd. Idag promenerade jag där igen och kopplet hänger kvar. Nu hade jag givetvis kunnat aktivera mitt facebook konto och skrivit i byns grupp men det finns grader i helvetet. Det kommer alltså icke att ske. Hade det handlat om något mer dyrbart som någon tappat hade jag tagit med mig det hem och försökt hitta ägaren till det. Ett retriverkoppel som verkar vara en gåva från agria kvalar inte in i den kategorin så jag tänker inte anstränga mig för att hitta ägaren. Om ägaren läser här så är det bara att gå in på stigen/vägen mitt emot  Mick och gå till stigen/vägen delar sig och där finns trädet.

Bayersk viltspårhund/ dagens bild

Jag knäppte en hel del bilder idag men det var inte många som jag blev nöjd med så därför blir det bara en bild på Freyja

Skogen försvinner

Skräp

I år är det lite tråkigt att vara ute och röra på sig för bärplockarna är tråkigt nog väldigt slarviga. Var vi än promenerar så hittar vi rester av konservburkar, rester av purjolök (?), plast och annat skräp. Vi har även hittat hela bärlådor som bara var inslängda i skogen och annat. Det är inte kul att hitta skräp överallt i naturen och det känns helt klart som att de som tar hit bärplockarna borde ha lite bättre koll på hur bärplockarna uppför sig i naturen.
Om man nu bortser från skräpet så är det trevligt att vara ute och röra på sig nu när det är så mycket färger. Det märks att Freyja har blivit lättare för nu leker hon mer och det är helt enkelt mer fart på henne.

Höst

En del tycker säkert att det är underligt

Att jag ibland tar med mig kameran fast det bara blir en promenad genom byn. Det är fritt att tycka det. Ibland när jag släpar med mig kameran har jag tur och andra gånger kommer jag hem utan någon bild men då har jag i alla fall fått lite extra motion genom att bära på kameran. Idag kom jag hem med två bilder och motivet gissar jag är en ljus ormvråk.

Den hade gärna fått sitta still ett tag till men det kände den tydligen inte för.

Där jag bara vandrat när det varit snö

Jag kom på att det finns ett ställe i närheten som jag bara besökt på vintern. Givetvis var det då dags att ändra på det så nu kan jag säga att jag även varit där på hösten. Det är riktigt vackert nu med alla färger. Om någon reagerar på att hundarna ser ut att vara väldigt långt borta så är förklaringen till det att flertalet bilder är tagna med 16mm brännvidd.

Hundarna fick även lite aktivering i form av att leta efter leksak. Det uppskattas alltid

Tittar på något?

Det börjar bli grönt

Det blev en promenad på samma ställe som vi vandrat på många gånger. För varje gång vi kommit dit efter naturvårdsbränningen så har det blivit mer fart i naturen. Lite kul är det att följa vad som händer med någon månads mellanrum.
Direkt efter naturvårdsbränning.
Ca 3v efter naturvårdsbränning
Och hur det såg ut idag