Eftersom det här är en hundblogg

så börjar jag med en bild på en hund. Nu ville de egentligen inte bli fotade i dag men Freyja hann inte undan.

Det är trevligt att gå ett varv i trädgården nu och se vad som börjar vakna. Rabarbern har vaknat till liv.

På ena sidan huset är snön borta och där blommar krokusen.

Under fågelmatarna finns det snö kvar ändå kämpar krokusen sig upp

Hemma i tystnaden

I går återvände jag hem efter att ha haft några bra dagar i Uppsala. Jag har ätit gott och för mycket och latat mig. Något som jag däremot tyckte var jobbigt var att det aldrig var tyst. Det är en sak jag aldrig tänkte på när jag bodde i Uppsala men nu när jag är van vid tystnad är det en stor skillnad. Lite fotade jag givetvis och det går att se att det fortfarande är rätt lantligt om man förtränger att E4:an ligger precis i utkanten av bilderna.

Det blev även en promenad förbi/genom 4H gården nära mina föräldrar. När jag och min syster växte upp var det en liten gård men med åren har den blivit större.

Ljudet som irriterade mig mest var ett ljud som hördes fm, em och kvällar och det var ljudet av basketbollar som studsade. Hade det handlat om en boll någon timme per dygn så lär man få stå ut med tanke på att det är ett villaområde men när det handlar om ca 10 ungdomar och ca 4 bollar som studsas och studsas på närmaste uppfart var vansinnet nära. Jag är av åsikten att de hade kunnat ta en en promenad på några minuter till en lekpark eller skolgård och studsat bollarna där istället för att plåga grannar. Nu hade jag en lösning på det problemet och det var att jag hade kunnat gå över till deras trädgård någon kväll och helt enkelt skurit upp bollarna med en kniv men av någon anledning tyckte inte mina föräldrar att det var en bra lösning. Om man ska tänka på grannsämjan så är det inte någon bra lösning men jag tror att många boende i närheten hade uppskattat det. Något säger mig att det nog är bäst för mig att bo var det är tyst

Blåsippor

Jag är som bekant inte så bra på blommor men de här får jag till blåsippor.

Jag är givetvis kvar i Uppsala, blåsippor hemma nu lär inte ske ofta

Lite lantligt

Jag är i Uppsala igen och här har våren kommit längre.

Det blev en promenad i dag mot ett mer lantligt område. Här brukade jag gå med Leo en gång i tiden men då var det inte någon väg som syns i bakgrunden av bilden

Våren tog en paus

Så blev det vinter igen

Nära att kliva på en huggorm

På lunchen gav vi oss iväg till en skogsväg som plogades för ett tag sedan. Den plogades för att de skulle få ut timmer och eftersom den plogades så är den nu snöfri. Rätt skönt att slippa pulsa i snö och att ge hundarna chansen att få vara lösa en stund. Hundarna var några meter före mig och jag hade ögonen på dem och tittade inte på marken framför mig. Sedan var det något som fångade min blick precis när jag skulle ta ett steg och det var en stor huggorm. Jag hann parera så den slapp bli hoptryckt av min fot och jag slapp få ett ormbett i benet. Mest glad är jag över att ingen av hundarna noterade den eller blev bitna.
Det var bara Lexus som fastnade på bild i dag.

I trädgården har en del vårblommor börjat vakna.

Jag misstänker att jag tyvärr kommer att missa att få se de botaniska tulpanerna, botaniska narcisserna och krokusarna när de blommar. Många har börjat vakna men inga knoppar gå att se än och om en vecka åker jag till Uppsala igen. Nu håller jag tummarna för att blommorna antingen snabbar på med att blomma eller väntar några veckor.

Med tanke på dagens datum borde det ha varit ett skämt

Det var det dock inte. I morse blev jag utskälld av en person i byn för att jag inte tog upp efter Lexus. Nu sket han i ett dike som gränsar till ängsmark och närmaste trädgård/hus var ca 20m bort. Jag tror inte att någon av hundägarna i byn plockar upp efter hundarna när de skiter i diken som inte gränsar till någons trädgård. Personen som gapade på mig gapade på rätt bra och förkunnade att det inte ska finnas hundskit alls i byn. Då frågade jag om personen även menade diken och det fick jag ja på. Lycka till är det enda jag kan säga när det gäller att få hundägarna att plocka upp skit på ställen var folk inte går. Jag hoppas att personen gapar på alla hundägare i byn och inte bara riktar in sig på mig som inte kommer härifrån. Har nog mina misstankar om hur det är med det...
Så nu har jag gnällt nog.
Vi utmanade skaren och gick en vända i skogen i dag och det var uppskattat av hundarna. Skaren höll väldigt mycket bättre för hundarna än för oss men det blir rätt bra träning att försöka dra upp ett ben då och då när man sjunkit till knät.