Jag borde veta bättre

Det finns en del regler man lär sig fort när man bor med en bayersk viltspårhund. Eftersom jag har delat hem med bayerska viltspårhundar sedan 2006 så borde reglerna sitta ordentligt i ryggmärgen. Den viktigaste regeln är att aldrig någonsin lämna en bayrare ensam i ett rum var det finns något ätbart på ett bord/köksbänk eller liknande. De är stöldaktiga och tycker om allt ätbart. Igår fungerade min hjärna inte så bra för jag lät en bit brieost ligga framme när jag gick ut för att röka. Hundarna hängde med mig ut i trädgården och efter en stund ville Freyja gå in. Jag släppte in henne och efter ytterligare en stund gick jag och Lexus in. Det var en nöjd Freyja som var inne och någon ost fanns inte kvar. En sak som är bra i det hela är att både Freyja och Yana verkar/verkade tåla allt möjligt. Freyja är inte dålig i magen och verkar må som vanligt.

Fredag

Bättre

Det verkar som om laxoljan gör nytta för nu börjar hundarnas trampdynor se bättre ut. De har blivit mjukare och det är inte längre lika många sprickor i dem. Fortsätter det så här så kommer båda ha riktigt fina trampdynor om några veckor. Enda nackdelen är att en del av Lexus vita päls ser lite röd ut men det gör inte mig något

Måndag igen

Praktiskt med en collie ibland

Vi beslutade oss för att promenera en vända där en bit av promenaden går i skoterspår över en myr och sedan en vända i skog. Det är en trevlig runda som tar runt 2h, när vi kom till stället var skoterspåren börjar var det bara att konstatera att ingen kört där sedan sista snön. Bitvis gick det att se kanterna på skoterspåren men större delen av vägen gick det inte att se.

Jag försökte hålla koll på att jag höll mig i skoterspåren men rätt ofta hamnade jag fel och sjönk ner någon dm. Efter ett tag blev det rätt drygt, min kondition och ork är ingen levande människa avundsjuk på. Hundarna passade på att springa och leka och hade inga problem med att ta sig fram. Det måste bero på att de väger lite mindre än mig.

Under den här vintern är det här andra gången som vi går här och tidigare år har inte skoterspåren gått samma väg. Av en slump började jag spana lite hur Lexus gick och valde att följa honom och då var det slut på att hamna utanför skoterspåren. På något sätt verkade det som om han förra gången vi gick här skapade en karta i huvudet av hur man skulle gå. Att han kunde se hela tiden hur spåret gick finner jag inte troligt för det gick verkligen inte att se alls på en hel del ställen. Det verkar helt enkelt som om det gäller att följa Lexus ibland

Hushållsgris

Var iväg och vaccinerade Lexus idag och alla besök hos veterinären leder till intressanta samtal. Vår veterinär är trevlig och har humor, hade han inte varit trevlig så hade vi inte varit kunder hos honom. Han berättade om en del ägare som kommer dit och har riktigt feta hundar men mest kommer med ursäkter. Hans råd då brukar vara att de ska köpa en hushållsgris så kan de mata grisen och motionera hunden. Det rådet har vi aldrig fått och jag tror nog inte att varken jag eller sambon skulle missa om någon hund vi haft eller har varit så fet.
Jag passade på att väga Lexus och nu väger han 23kg. Det känns som en rätt vettig vikt på honom

Det var så fint på fm

Jag hoppades att det fina ljuset skulle hålla i sig så jag skulle kunna få några fina bilder. Nu blev det tyvärr inte så utan när jag var hemma igen efter blodprovstagning så var det mest grått. (Jag blir utsatt för blodprovstagning ibland bara för att kolla av att mina mediciner fungerar som de ska.)
Här är bilderna från idag.