Dags att spy lite galla

Fy så jävla trött jag är på att skriva ihop fullständigt idiotiska texter och bli tvingad att läsa andras texter. Det ger mig inget och jag lär mig inget av det. Enda anledningen jag kan se till upplägget är att lärarna vill göra så lite som möjligt.

För att bättra på mitt humör pulsade jag och Lexus genom skogen till Åckensjön.

Åckensjön under snö och is

Lexus sprang runt rätt mycket och jag funderade över hur vettig jag är som hade med mig systemkameran. Nu blev det inga bilder tagna på de jobbigaste ställena för jag hade full upp med att inte ramla.

Mörker

Mörkret kommer tidigare och tidigare, nu är det mörkt utanför fönstret och jag överväger att elda lite i kaminen. Av en slump så tittade jag på en liten film i dag med en tjej som tränar sin hund. Hunden var nästan lika gammal som Lexus och jag fick mig en ordentlig tankeställare. Återigen har jag börjat förvänta mig för mycket av Lexus och då blir det inte bra. När vi tränar fotgående så har jag helt enkelt tokiga krav. Jag förväntar mig att Lexus ska ha perfekt ögonkontakt, bra attityd och hålla perfekt position. Och det är han inte mogen för än och det är klart att vi inte kommer någon vart när mina förväntningar är helt galna. Jag måste någon gång få in i huvudet att jag ska ha rimliga förväntningar och fokusera på en sak i taget. Har han bra ögonkontakt ett pass men inte håller positionen så är det bra ändå. Vi är kvar på nivån när det bara handlar om att gå något steg men får jag inte till det så lär jag aldrig få till ett långt fotgående.
 Lite synd att vintern redan är här eftersom träningsmöjligheterna här på vintern är väldigt begränsade. På sikt skulle det vara kul att gå någon tävlingslydnadskurs men å andra sidan lyckades jag i alla fall ta ett första pris med Toker utan att ha gått någon kurs. Hundvärlden fungerar nog på samma sätt som resten av världen, har man pengar så blir det helt enkelt lite lättare.

Det här går inte bra

Nu har jag ett par timmar kvar att få in min omexamination och det går inte bra. För första gången på många år så vaknade jag först klockan 9, det har nog inte hänt sedan jag hade Leo. Jag är luddig i huvudet och det jag skriver blir inte ens vettig svenska. Det är en sak att skriva här och en helt annan sak att skriva en kursuppgift. Jag reflekterar inte direkt över mina ordval här men det måste jag göra på kursuppgiften. Lite hopplöst känns det nu men på något sätt måste jag få ihop en vettig text.

Duktiga hundar

I vanliga fall brukar den första promenaden bli en koppelpromenad men jag beslutade mig för en vända i skogen så att de skulle kunna skutta av sig. Det har blivit för lite pluggande så jag behöver verkligen studiero för att hinna klart min omtenta. I vanliga fall brukar för lite pluggande bero på att jag är slö men nu är anledningen att jag är sjuk och helt enkelt somnar. Hade jag klarat av att skriva medan jag sover skulle det inte vara något problem. Hundarna skuttade i vanlig ordning en liten bit före mig men jag kunde hela tiden se dem så jag tyckte att det var okej. Plötsligt såg jag att Yana drog iväg i full fart. När det gäller Yana är jag aldrig orolig för hon brukar alltid lyssna så jag ropade till och precis som vanligt stannade hon och sprang till mig istället. Medan Yana var på väg mot mig i full fart så var Lexus på väg i full fart mot vad det nu var som Yana drog mot. Det enda jag var säker på var att det inte var en älg för när älgar springer i skogen så hörs det. Lexus litar jag inte helt på än så när han drog i full fart blev jag lite nervös. Han förvånade mig för när jag ropade på honom så vände han på en gång och kom till mig. Duktiga hundar helt enkelt.

Freyja har det bra och verkar bli lite bortskämd med att få sitta i soffa och sitta i knä. Tre hundar hemma den här helgen hade jag aldrig orkat med så jag är riktigt glad att det gick att ordna hundvakt åt henne. Det ska bli intressant att se om hon har blivit lite rundare under helgen. Att jag anar det beror på att hundvakten tidigare under en helgövning med hemvärnet utsåg Yana till stabschef. Som stabschef så skulle Yana naturligtvis ha en hel del att äta och Yana är inte den som tackar nej till mat. När sambon och Yana kom hem från den övning så var min första reaktion att Yana var fet och efter vägning så visade det sig att hon hade gått upp ett kg. I Freyjas fall skulle en viktökning inte vara negativ för hon är rätt smal.

Sol

Riktigt skönt med lite sol som omväxling. Det är inte ofta som jag möter någon när man promenerar i byn men i dag var det faktiskt en person ute och promenerade. Eftersom man så sällan möter någon här blir Lexus alltid lite extra nyfiken. Det han gör är att försöka snedda framför mina fötter så han kan titta lite extra så det är inget värre än det. Yana däremot bryr sig inte så det är inga problem. Att träna Lexus så att han ignorerar människor vi möter här är lite svårt eftersom jag då måste tvinga ut folk och det kan nog bli svårt.

2 glädjande saker

Hundsport kom idag och när jag bläddrade igenom den hittade jag en intervju med personen som vann Schweisshundklubbens landskamp. Eftersom det i vanliga fall mest handlar om någon utställning när en bayrare syns i hundsport så var det glädjande. Det är en arbetande ras och det är viktigt att visa det.

Nu kan det tyckas lite underligt att jag skriver det eftersom jag i stort sett inte skriver något om eftersök. Anledningen till det är att jag inte gör några eftersök och med största sannolikhet aldrig kommer att göra det. Bayrarna är sambons hundar och det är han som gör eftersök. Sen har jag även väldigt svårt att tro att jag skulle visa någon bild på ett dött djur och någon av bayrarna bredvid. Har man sett en bild på ett dött rådjur/älg med en hund/jägare bredvid så har man sett alla. Det är inte något motiv som jag känner något behov av att fånga men jag har inga problem med att andra gör det.


Det andra glädjande var att jag tränade Lexus lite i trädgården och i dag visste herrn vad fot är. I dag satte sig han varje gång på min vänstra sida. Nu tänker jag inte vara allt för petig med att han ska sitta helt rakt utan det tar jag itu med när han är mer säker på vad fot innebär. Det känns som ett riktigt stort framsteg och jag tror att en del i det hela var att jag bara hade en leksak. Även om han är riktigt matglad så verkar det som om han är mer villig att anstränga sig om belöningen är kamp.

Tur att vi hade kvar ett slitet halsband

När det blev dags att ta en promenad med hundarna kunde jag konstatera att Yanas halsband och koppel inte hängde på sin plats. Efter att ha letat en stund gav jag upp, gissar att sambon fick med sig dem. I det ögonblicket blev jag glad över att vi inte har slängt ett par slitna halsband. Det blev till att rota fram ett och sedan gav vi oss ut i snön.

Snön föll på oss och dämpade alla ljud. Det enda som hördes var lite fåglar som kvittrade.

Hundarna tog sig fram lite fortare än mig så det blev till att påminna bägge lite då och då att man måste vänta in mig. Att komma ihåg sånt är inte alltid lätt när det är så roligt att springa.

Jag hyser en förhoppning om att Lexus kommer att bygga på sig en del muskler och bli mer färdig i kroppen under vintern. Det skulle vara skönt att kunna röntga honom redan när han blir 1 år i slutet av februari. Lite nojig är jag att han kan ha något tok med höger höft efter olyckan han råkade ut för som valp. Därför vill jag ha röntgen avklarat så fort som möjligt men jag gör på samma sätt som vi har gjort med alla hundar. När det är dags för 1 års vaccinationen så brukar vi fråga veterinären om han tycker att det är lämpligt att röntga eller vänta några månader.

Det känns inte riktigt som om jag promenerade så rakt här.

Lite synd att jag inte riktigt lyckades fånga på någon bild hur det snöade.

Lexus och Yana verkar båda vara nöjda nu och jag hoppas att det varar ett tag så jag hinner plugga så fort jag har fått i mig lite kaffe