Många faror

Jag har inte blivit paranoid än utan bara lite irriterad. Jag har hunnit konstatera att tidningspapper är ett dåligt substitut för ciggpapper. Utan cigg blir alltid humöret lite lidande, om jag med cigg hade varit en sån där läskig människa som studsar runt och tycker allt är fantastiskt så hade det nog varit nyttigt med dagar utan cigg men nu är jag inte en sån.
Fara nummer 1

Det värsta med en hund i spökåldern är att han lyckas få mig att hoppa till ibland. Oftast är det så att jag går runt och funderar på något och sen helt plötsligt börjar Lexus skälla på något. Den här gången var det rätt lätt att gissa vad han skällde på, släp är så pass stora att även jag noterar sånt.
Fara nummer 2

 

Även den här fick en ordentlig utskällning.

Fara nummer 3

 Den här gången trodde jag att det var några rådjur som han såg längre bort men så var det inte. Det var resterna av en kastrull som var upprörande. 

Inte helt vettig jämt men ack så söt. Jag hade inte med mig kameran utan det fick bli bilder tagna med mobilen och då blir det som det blir

Lite ledig tid från plugg finns det alltid

Den lediga tiden idag blev till en promenad längs en myr.

På en hund med lång päls så händer det tydligen att det fastnar löv bakom örat.

Bayrarna har lite mer praktisk päls för att vistas ute. Än har jag inte varit med om att något har fastnat i deras pälsar. Om man nu bortser från olja och andra trevligheter som man måste rulla sig i... Glädjande nog så var det Freyja som först upptäckte något som man borde rulla sig i. Hon hann bara gnida in lite på sidan av huvudet och jag var snabb på att få bort Lexus från fläcken. Som synes så är inte jag och kameran helt överens än.

Lexus var lite mer sansad än Yana och Freyja vilket jag anar har att göra med att han inte riktigt har lika mycket ork. Att promenera på gränsen till en myr är rätt jobbigt.

En av otroligt få bilder på både Freyja och Yana som båda ser rätt vettiga ut på.

Sånt här får mig att svära över bärplockare. Hur jäkla svårt ska det vara att ta med sig sitt skräp?

Ser inte riktigt ut som en Lexus

Att påstå att Lexus och Yana är lika skulle vara att ljuga. Idag har jag sällskap av Yana hemma medan sambon har med sig Lexus och Freyja. Att jag har Yana beror på att hon är det utmärkta sällskapet när jag behöver plugga.

Om hon får motion,lek/träning och ligga bredvid när jag pluggar så ser hon det som en trevlig dag. Det är alltid trevligt att få lite ensamtid med Yana. Tiden mellan att Toker avlivades och jag skaffade Lexus så tränade jag Yana en del och hon har nog saknat det lite.

Bilderna börjar bli mer som jag har tänkt mig men jag ser fram emot när jag har riktig koll på kameran.

Något säger mig att jag borde ta och skriva lite nu med tanke på att min deadline på en inlämning är 23.59 imorgon

Kväll och brist på ord

Jag har inte något klokt eller upplysande att skriva

Det händer att vi träffar på någon

På lunchpromenaden konstaterade jag att det var lite för mycket vatten var jag hade tänkt promenera så jag vände. Jag hann inte många meter innan jag såg att det var en i byn som också var ute och gick. Att träffa på folk på vägen är inte så ovanligt men i skogen sker det inte ofta. Det blev så att vi promenerade tillsammans och hundarna lekte.

Bilderna gör inte någon av hundarna rättvisa men så kommer nog bilderna att bli ett tag till innan jag lärt mig kameran ordentligt.
Det var en trevlig promenad och jag har haft en ovanligt trött hund hela eftermiddagen vilket är utmärkt när jag har en del att plugga

Mycket störning

Det var ovanligt mycket störning igår på kennelklubben vilket jag ser som positivt. En grupp ägnade sig åt utställningsträning och sen var det ett par som tränade lydnad, mycket ljud och rörelse. Lexus och jag ägnade oss i vanlig ordning åt social träning, lättare kommandon och att titta utan att stressa upp sig. Jag är nöjd med den nivån och om jag kan få honom att behålla sitt lugn när andra tränar räknar jag med att han även kommer att kunna hålla sig lugn på tävling när vi väntar på vår tur. Det finns säkert många som tycker att mitt sätt att lägga upp Lexus träning är tokig men det passar oss. Toker gick lätt upp i varv och av honom så lärde jag mig vikten av att behålla ett lugn. Det är inte samma sak som att jag vill ha en hund som sover på plan utan det handlar om att ha en hund som tar det lugnt fast det sker saker runt om.

Jag hade med mig min kamera för en gångs skull men nu blev det inte många bilder. Det blev några bilder när de flesta hade åkt hem och mörkret gjorde det till en utmaning att få några bilder.

Kameran imponerade på mig, bilden är tagen med iso 12 800 och det är absolut mycket brus men det blev ändå en del hyfsade bilder. Att jag visar en bild tagen på långt avstånd beror på att jag inte vet hur den här personen ställer sig till att jag visar bilder på henne här i bloggen. Jag vet vad lagtexten säger så jag vet vad jag får göra, det handlar bara om att jag själv inte gillar att vara med på bild och då är det lättast att anta att även andra känner så.

Det är bra med en påminnelse ibland

Mitt största fel när det kommer till hundträning är att jag vill att allt ska bli perfekt med en gång. Nu trodde jag att jag hade blivit bättre på att tänka i steg men igår fick jag beviset på att så inte är fallet. Det fanns en spårapport i Lexus spår igår och jag kunde inte nöja mig med att han stannade till utan jag ville att han skulle ta den i munnen vilket inte alls är nödvändigt. Där ser man fördelen med att träna med andra för Kent påpekade vad jag gjorde fel och jag hade nog inte ens reflekterat över det annars.

Collie eller bäver som har gnagt?

Jag kom på mig själv med att ställa för stora krav igen när jag tränade Lexus idag. Jag tänkte träna in ett backande och istället för att nöja mig med att han som ett första steg lägger tyngden bakåt/flyttar en tass. Så tänkte jag att ett lagom första steg skulle vara att han backade ett par steg. Jag måste helt klart bli bättre på att ställa vettiga krav från början och fortsätta fokusera på vårt samarbete.

 Idag testade jag kameran på lite högre iso och jag tycker att bilden på fågeln blev godkänd. Nu hamnade fokuset lite tokigt men bilden är inte farligt brusig fast iso var 6400.