Analys av Lexus avklarad

Idag är det helt klart en slödag. Vi var bjudna till Åsa och Kent igår och i vanlig ordning var det så trevligt att vi kom hem sent. Löjligt nog så var jag lite nojig över vad de skulle tycka om hur jag tar hand om Lexus. Nu verkade det inte som om de ansåg att det gick någon nöd på honom för jag upptäckte inga försök att kidnappa Lexus. Lite skillnad blir det nog helt klart när man köper valp av människor som man känner. Leo och Tokers uppfödare träffade aldrig mig eller hundarna igen efter att jag hade köpt dem.

Det visade sig även att bilen inte har någon belysning på instrumentpanelen vilket inte är helt praktiskt. Jag tittade till och med i instruktionsboken och reglaget för belysningen fanns med i instruktionsboken men inte i bilen.
 Lexus var artig mot sin mamma och Tifa, då var det minsann inte något slitande eller stökande. Han hann även skälla ut lite folk och en lampa som Kent hade fräckheten att tända. Jag fick även lite klarhet i vilka beteenden som kommer från Yuffie och vilka som kommer från Monty. Analysen blev nog väldigt korrekt. Om Lexus börjar dregla så vet jag nog allt var det kommer från.
 Tack Åsa och Kent för en trevlig kväll och god mat.

Inga problem

På fm blev det dags för Freyja att gå spåret.

Hon arbetade på bra och höll ett vettigt tempo hela spåret. Det är kul att se att hon har utvecklats så pass mycket under det här året.

Ett finare byte än en klöv är det svårt att hitta om man heter Freyja. På söndag blir det ett till övningsspår åt Freyja som varken jag eller sambon lägger. Om det går bra så är det dags att boka in lite viltspårprov

Spår,bad och en väldig massa skällande

Dagen började med att Lexus skällde ut björken i trädgården. Nu är det inte så att någon under natten planterade en björk utan den har funnits där många många år. Under dagen hade sambon fräckheten att ställa en planka lutad mot huset och även den blev utskälld. Vi hade tänkt åka in till Malung för lite miljöträning men det var för varmt mitt på dagen. På kvällen när det hade blivit svalare åkte vi iväg för att lägga spår. Jag började med att lägga ett kort rakt personspår åt Lexus och sedan lade jag ett hyfsat viltspår åt Freyja med ett par återgångar. När det var gjort var det dags för Lexus att gå sitt spår. Jag hade tänkt lägga ett spår åt Yana också men det var så pass bökig terräng så hon får ett spår om någon dag istället.

Idag fick Lexus spåra i sele och koppel. Det mest glädjande var att Lexus spårade. Han insåg vad han skulle göra och mer än det kräver jag inte än. Freyja kommer att få gå sitt spår imorgon. När spåren var avklarade tänkte vi att hundarna kunde få bada i sjön en stund.
Lexus började med att ägna någon minut åt att skälla på en hink som var i en båt. Yana och Freyja ignorerade helt vad Lexus pysslade med och skuttade runt lite.

Yana

Freyja

Efter en stund insåg även Lexus att det är ganska meningslöst att skälla på en hink så han kom fram till oss. Väl hos oss så upptäckte han en sten en bit bort som var väldigt upprörande.

Upprörd Lexus skäller på en sten som underligt nog inte flyttar på sig. Jag tänkte att han efter en stund skulle inse att det är onödigt att skälla på stenar.

Han höll ett vakande öga på stenen och skällde på den. Under tiden hann Freyja och Yana skutta runt i vattnet och på land.

blöt Freyja

Yana

Och under tiden fortsatte Lexus att skälla och skälla lite mer.

Och sen var det i stort sett dags att åka hem. Det börjar onekligen kännas som om Lexus har kommit i spökåldern. Om det hade bott någon i närheten av sjön så hade jag självklart sett till att Lexus blev tyst men nu är det inte så. Så länge som han skäller en bra bit från var människor bor så får han hållas till han inser att det inte är något att skälla på.

Vid sjön

Jag har aldrig tidigare sett så mycket grodyngel som det var nu i sjön. På fm så var det fint väder så ett besök vid sjön kändes som ett bra beslut. Det verkade även som om hundarna tyckte att det var rätt beslut.

Lexus beslutade sig för att undersöka en båt. Han har givetvis inget i båtarna att göra men när matte var ouppmärksam så passade han på att hoppa in i båten.

Freyja blev väldigt fascinerad av ett par trollsländor som flög runt.

Yana plaskade runt lite i vattnet.

Lexus nöjde sig med att gå så långt ut i vattnet att han blev blöt om magen

Och i vanlig ordning så var Freyja den som simmade runt.

Pinnar är alltid fina byten och givetvis så finns det alltid en pinne som är lite extra fin som alla vill ha.

Lite skräp borta

Sambons semester började den här veckan och det har vi firat genom att slänga en massa skräp som fanns i garaget. Inte så kul men skönt att få lite mer plats.
När Toker var liten så läste jag med sikte på 10:an och sedan har den bara legat i bokhyllan. Jag plockade fram den för någon dag sedan och började läsa den på nytt. Jag har kunnat konstatera igen att det är en bra bok. Träningen med Lexus går rätt bra, jag har lärt mig att planera träningen bättre. Nu låter det väldigt seriöst men så är det inte utan nu beslutar jag mig innan vi börjar träna vad vi ska träna och beslutar mig för kriterier. Klarar han inte kriterierna så gör jag det helt enkelt lättare. Jag har däremot väldigt svårt för att vänja mig vid att få in Lexus på höger sida när vi tränar utgångsposition och det är mitt fel att det tar så lång tid att träna in det. Att försöka byta till att få in honom på vänster sida känns korkat eftersom han vill gå in på höger sida och gå bakom mig. Att träna om mig är nog den största utmaningen för tillfället.

Räddad av polisen

Oavsett väder så måste hundarna ut och vi beslutades oss för att köra till en skogsväg och promenera där. Nu var det inte bara slöhet som gjorde att vi tog bilen utan anledningen var att Lexus ska åka mycket bil. När vi kom till skogsvägen beslutade vi oss för att köra en bit på den så att bilturen skulle bli längre. Nu visade det sig att det var en lite för guppig väg för Lexus så jag såg på honom att han började må illa och bad sambon stanna. Sambon körde ner lite på sidan av vägen och stannade och vi släppte ut hundarna ur bilen. Sen var det kört. Vägkanten hade blivit lite för mjuk av allt regnande så bilen sjönk ner och det gick inte att få loss den. Vi promenerade en stund och sedan blev det ett telefonsamtal till en i byn. Han kunde inte komma och hjälpa oss men sa att han skulle skicka någon annan. Sen började vi vänta och knotten blev fler och fler.

Minuterna gick och när det hade gått närmare en timme ringde sambon upp personen som skulle skicka någon. Då visade det sig att de inte hade numret till mobilen som sambon hade med sig och var lite osäkra på var vi var. Efter det tog det inte någon längre stund innan hjälpen var framme. Då fick vi höra att de hade letat nummer till oss på eniro och ringt lite olika folk. Min mobil var kvar hemma och mobilen som sambon hade med sig finns inte registrerad. Den som hjälpte oss den här gången var polisen i byn som var ledig. Idag får vi tacka polisen och verkstadsägaren.
Nu var det tur att det var sambon som klantade sig och inte jag för då hade bilen fortfarande suttit fast. Jag är nämligen lite för envis så jag skulle aldrig ringa efter hjälp utan hade med största sannolikhet fått sitta där till vägen torkar upp.

Uppfart eller sjö

Man skulle kunna säga att jag är lite trött på regnandet nu. Sannolikheten att det blir spår idag är inte stor. Tanken på att lägga ett par spår tilltalar mig inte