Ska Sillerö invaderas?

Börjar fundera på om det är Norge som planerar att ändra om landgränserna. De senaste dagarna så har jag hört militärplan men tidigare så har jag varit inne när de har flugit över så jag har tänkt att det säkert bara låter mycket fast de är en bit bort. Nu var jag och Lexus dock i trädgården när en plan kom och det flög på låg höjd och nära och det lät ordentligt. Det såg ut som ett gripen plan och inte förstår jag varför de flyger här helt plötsligt. Lexus blev lite rädd men inte värre än att han kunde leka igen efter en stund. Hade han inte reagerat så hade jag dragit slutsatsen att han är döv

När det tar ett tag innan matte förstår

Det är fint väder även idag så jag tog med mig en kursbok ut och satte mig på stubben från häggen och pluggade ett tag. Lexus fick ströva runt i trädgården och leka själv. Det blev en del pauser i mitt pluggande och då lekte vi.

 På väg till metallapporten.

Greppar metallapporten.

På väg till mig med apporten.

Nästan framme. När han har kommit med apporten så har jag försökt belöna med leksak eller godis men Lexus har inte varit intresserad av det. Det tog ett tag för mig att förstå vad han ville ha som belöning och belöningen som han vill ha är att vi kampar med metallapporten. Det känns milt uttryckt lite udda och givetvis blir det ett väldigt försiktigt kampande från min sida så att han inte skadar tänderna.
Jag hade tagit ut lite olika leksaker som han kunde roa sig med medan jag pluggade. En metallapport, en träapport och ett par tygleksaker.

Träapporten var rolig ett tag men oftast när jag tittade upp från boken såg jag det här.

Han skuttade runt med metallapporten och såg stolt ut. (Jodå det är taktegel som ligger bakom, det är mitt desperata försök att försöka hindra hundarna från att gräva upp ett äppelträd).

Hade tänkt plugga

Nu blev det inte riktigt så för solen sken. Det blev istället en dag som ägnades åt att fixa i trädgården.

Yana

Häggen togs ner helt och nu återstår bara jobbet att såga upp den men det får det bli någon annan dag. Äppelträden som har bott i köket är nu planterade. Freyja och Lexus lekte en stund i trädgården och efter ett tag tyckte jag synd om Freyja. Lexus bet lite för mycket på henne så det blev koppel på för hans del.

Han kan se väldigt oskyldig ut.

Det blir intressant att se om han kommer att behålla tippöron eller inte. Jag kommer inte att göra något åt hans öron om de börjar resa sig eftersom jag är lika intresserad av utställning som att få en spik i foten.

Freyja

Jag gjorde en del tappra försök att ta bilder på Freyja och Yana men så fort jag skulle ta en bild så kom de mot mig.

10v

Idag blir Lexus 10v och han väger nästan 6kg nu.

Han har fått bekanta sig med leksaker i olika material och leksaksräven blev en favorit.

Gräset i trädgården ska slitas upp med tänderna.

Att springa runt som en galning är ett måste ett par gånger om dagen

Allt som hittas i trädgården måste det tuggas lite på.

Att vara en blomma och överleva i den här trädgården kan inte vara lätt men några klarar det och för den bedriften förtjänar den att visas upp här

Det är tur att vi inte bor i lägenhet

Hade vi gjort det så skulle nog någon granne ha ringt polisen. Jag tänkte att det var dags att ta itu med kloklippning idag och min plan var att passa på när den lille var trött. Planen var då att han inte skulle orka protestera så mycket. Där hade jag fel. Jag har aldrig varit med om en valp som sprattlade och skrek så mycket. Ett par klor på baktassarna blev inte klippta utan det kändes som det räckte med kloklippning för idag. Klipper resten imorgon och då blir det hörselkåpor på för min del.

Efter en del funderande så har vi nu beslutat om namn.

Det blev Lexus.

Den senaste tiden har jag börjat tycka att Freyja ser så vuxen ut i kroppen.

Lika grov som Yana tror jag aldrig att hon kommer att bli.

Lite kul är det att Yana och Freyja ser så olika ut

Inget namn än

Det har blivit ovanligt lite bilder på den lille och det beror på att bilderna som jag har tagit inte har blivit så bra. Jag kunde inte förstå varför så många bilder blev suddiga tidigare men idag insåg jag varför. Det beror helt enkelt på att autofokusen inte är så snabb som jag skulle önska. Nu är det en sån sak som jag har irriterat mig på tidigare men det har ändå inte varit så svårt att få skarpa bilder på bayrarna. Bayrarnas rörelsemönster och steglängd vet jag och anpassar mig efter det.

Den här bilden är ett utmärkt exempel på att kameran inte riktigt hinner med.

Det går givetvis att ta bra bilder ändå men om någon har en pentax k5 som ligger och samlar damm så går det bra att skicka den till mig.

Så här förbryllad ser han ut när han hör ett nytt ljud. Den här gången var det en motorcykel.

Lek och kamplusten är stor och det hoppas jag att den fortsätter att vara.

Frågan är fortfarande bara vad en sån här söt liten hund ska heta

Det finns alltid något positivt

Det här vädret börjar bli lite tröttsamt. Min jacka hinner inte torka innan det är dags att gå ut igen och regnet bara faller. Då är det tur att det även händer saker som är något mer positivt.
Valpen är fortfarande namnlös men till på måndag ska han ha ett namn. Vi har hunnit med en liten bilresa med honom och det gick bra, han låg mest och sov i mitt knä. Det kommer att dröja ett tag innan han får börja åka i bur men han har fått börja vänja sig vid den. Vi har en bur som står öppen i vardagsrummet och där går han gärna in och lägger sig och vilar.
Nästa positiva sak är att min inlämningsuppgift nu var rättad och det blev ett G på den, det gick bara att få G eller underkänd så jag får vara nöjd med det.

 Sen får jag även säga att det är roligt att min porslinsblomma blommar för första gången