Fysträning

Rubriken låter så seriös men jag kommer inte på något mer passande ord. För vi åkte till ett bestämt ställe och där är det lite jobbigare att springa/gå. Tanken med det var att hundarna skulle få anstränga sig lite fysiskt och röra sig ordentligt. Båda höll igång ordentligt och hade roligt.

Freyja fick en lite knäpp och började gräva. Vi andra tittade mest på.

Lexus sprang och sprang

Det är inte bilden som får backen att se brant ut utan det är så jäkla brant. Lexus sprang upp och ner några gånger innan jag hade lyckats ta mig upp.
När Freyja inte sprang eller grävde poserade hon

Väl hemma dök posten upp med ett paket med hundmat. Den här gången tänkte jag glädja hundarna med lite omväxling så jag köpte lite olika blötmat sorter. Det blir mest som lite extra gott på torrfodret. Att Freyja kommer äta och vara glad vet jag för det är självklart. Lexus vet man däremot aldrig med, väldigt praktiskt med en Freyja för man behöver aldrig slänga mat.

Lika bra att vara förutseende

Med tanke på ekonomin i landstinget dalarna och att det inte verkar vara de skarpaste knivarna i lådan som fattar beslut. Skulle jag inte bli så förvånad om de någon gång i framtiden lanserar appen Operera din granne. Att det i de flesta fall inte skulle gå så bra är en helt annan sak. Som alla vet brukar man behöva lite smärtstillande efter en operation och om man opereras av en klåpare lär det behövas ännu mer smärtstillande. Nu ligger jag steget före och det gör jag genom de här.

Opiumvallmon har börjat blomma och från dem kan man skapa morfin. Nu har jag inte direkt fördjupat mig i hur man gör det men den dagen det behövs kan jag nog allt fixa det. Jag har även en till sorts opiumvallmo men de har inte börjat blomma än och deras alkaloid halt är ändå lägre.

Om någon nu undrar så är det lagligt att odla opiumvallmo men inte att försöka framställa något av dem.

Det finns en gräns för hur länge man kan skjuta på saker

Inte helt otippat eller ovanligt så började dagen med promenad med hundarna. På promenaden träffade vi på en annan hundägare i byn och den hunden är en av Lexus favoriter. Det räcke med att han ser henne för att han ska bli glad. Nu är det inte så konstigt för det är en trevlig och söt hund. När jag inte hade kameran uppe stod de så fint bredvid varandra men så fort jag tog upp kameran var det slut med det.

På lunchen ville sambon plocka hjortron så det gjorde han, Freyja gick runt och åt hjortron och jag och Lexus gjorde inget vettigt alls.

Sedan hittade Lexus ett dyhål eller något liknade...

Jag insåg att det inte gick att skjuta på tvätt av Lexus längre utan det var bara att ta itu med det när jag kom hem. Lite renare blev han allt. Det hade behövts ytterligare en schamponering men det får duga.

Jag är den första att erkänna att han borde tvättas oftare men är han lös på promenad så plaskar han alltid runt i vatten/dy eller vad han nu hittar så att hålla honom ren ser jag som en omöjlighet. Det finns säkert någon som orkar tvätta sin hund några gånger per vecka under vår/sommar/höst men jag orkar då inte

En ekorre eller är det bara en ekorre???

Det är en fråga som slår mig varje gång jag ser en ekorre nu. Att jag tänker så beror på att jag läst Stallo och Stalpi av Stefan Spjut. Om man funderar på vad jag menar så är lösningen att läsa böckerna.

Vacker natur och glada/galna hundar

Det finns så många vackra platser här i närheten och plötsligt inser man att det var länge sedan man var på någon plats. Så blev det idag. Nu borde jag haft ett annat objektiv men men

Att springa är glädje

Jäkla trampdyna

För ett tag sedan skadade Freyja sin ena trampdyna. Det läkte ihop fint efter några dagar men efter det har inte den trampdynan hunnit återhämta sig helt. På stället som blev skadat är huden inte lika tjock som resten av trampdynan. För någon dag sedan så råkade hon antagligen kliva på något vasst igen för det blev ett pyttelitet sår på stället var den gamla skadan var. Så nu är det bara promenader på mjukt underlag som gäller igen. Det lilla såret har läkt men hon är fortfarande lite öm på trampdynan. Får se hur lång tid det tar innan det är helt okej igen.

Kväll

Hjortron

Jag och Lexus delar fortfarande samma åsikt om hjortron nämligen att det är äckligt. Och sambon och Freyja delar åsikten att det är gott

Liljor

I år planterade jag rätt många olika sorters liljor. Gula och vita tigerliljor, orientaliska liljor, vita och rosa kungsliljor och någon annan sort jag inte minns nu. Det ser ut som de flesta planerar att blomma, några har inte tagit sig alls men jag hoppas att lökarna är okej så att det blir något av dem nästa år. Nu blommar den vita kungsliljan så därför vill jag visa upp den fast den verkligen inte har något med hundarna att göra.

Det här med regn

Gör inte en bayersk viltspårhund glad.

Nu kan vi ju inte styra över vädret och Freyja överlevde promenaden. Det är viktigt att betänka att hon är ännu mer missnöjd om hon måste gå i koppel när det regnar så det här är när hon bara är lite missnöjd.
Lexus däremot påverkas ytterst lite av väder, promenader är alltid kul.

När vi promenerade kom det en fågel flygandes över vägen och landade i diket. Min gissning är att det är en ung björktrast. Hundarna fick inte leka med den utan jag tog bara en bild och så promenerade vi vidare så att den inte skulle bli så störd.

Så hamnade vi där igen

Det är lite kul att se hur naturen återhämtar sig efter naturvårdsbränningen så för att se hur det går för naturen tog vi oss dit. Så här såg det ut 19 juni och så här såg det ut idag.

Nu börja det dyka upp en hel del grönt.
Givetvis blev det även lite plaskande. Jag lyckades fånga Freyjas sätt att kolla av hur djupt vattnet är innan hon går/hoppar i.

Hon kollar alltid av vatten genom att sträcka ut en tass och sedan plaska med den. Jag förstår inte riktigt syftet för jag tvivlar på att hon genom att göra så kan avgöra om hon bottnar eller inte.
Lexus roade sig mest med att skutta runt och apportera pinnar.

Det får väl bli en blomma

Eftersom det har blivit dåligt med bilder på hundarna så får det bli en blomma. Sömntuta är en av mina favoriter, lite roliga att titta på innan hatten trillat av och fina när de blommar.

Ibland förvånar hon mig

Jag beslutade att hundarna skulle få ägna sig åt lite hobbydrag idag igen. Min misstanke var att Freyja skulle ledsna efter ett tag på att dra mig men jag har inte alltid rätt.

Färden gick i vanlig ordning till Åckensjön, brukar inte vara mycket trafik på vägen om det inte är någon pågående avverkning längre bort. Min tanke var även att de skulle kunna få plaska lite i Åckensjön. Båda var rätt duktiga på att dra på vägen dit så jag hade en behaglig promenad. När vi kom fram till Åckensjön fick de bara dricka lite.

Det var rester av att någon grillat där och lite skräp låg överallt så jag ville inte att hundarna skulle gå runt så mycket. Min logik säger mig nämligen att om man lämnar skräp efter sig finns risken att man även haft sönder någon glasflaska.
Sen började vi vandra hemåt och det gick lite sämre. Freyja traskade på som ett litet lok medan Lexus mest visade frustration vilket gjorde att han skällde. Det brukar vara ett tecken på att han är trött i huvudet. Jag tycker inte att det borde ta så mycket på huvudet att bara traska och dra men det gör det kanske?

Som synes så drar inte Lexus och så var det större delen av sträckan hem. Freyja verkade uppskatta det och med tanke på att hon inte alls uppskattar koppelpromenader så blev jag förvånad. Känns alltid bra att kunna variera motionen de får också för jag vill att de ska hålla så länge som möjligt

Peka finger åt bilister

Det händer inte så ofta att jag gör det men ibland kan jag inte motstå den impulsen. Den här morgonen blev det så. Sambon är borta så jag promenerar själv med hundarna. I morse gick vi på vägen genom byn och eftersom jag inte tillhör kategorin dumfolk så går jag varken mitt i vägen eller låter hundarna sväva runt hur som helst. När jag märker att det kommer en bil kortar jag alltid ner hundarnas koppel och de går på min vänstra sida. Vi tar alltså inte upp någon stor bit av vägen och när det är fri sikt och inga andra bilar i sikte förväntar jag mig att bilister håller ut. Så resonerade tydligen inte idiotföraren i morse, den körde fort och passerade oss på max en meter. När sådant sker åker mitt finger upp rätt automatiskt. Egentligen borde jag väl ta och montera någon form av bälte runt min midja med en metallpinne som sticker ut en meter på min högra sida. Passerar man då för nära mig får man fina märken längs sidan på bilen

Den har blivit stor

2014 begravdes Leos aska under en Rosa Villosa hurdal ros. Den har vuxit på sig under åren och nu är den närmare 2m hög. Ignorera gärna att gräsmattan inte är klippt.

Händer inte mycket

Gårdagen regnade bort och idag verkar det inte bli så mycket roligare. Freyja är rätt nöjd ändå, det viktigaste är att ha en bra plats att sova på.
Lite fåglar har dykt upp på nytt och det är alltid kul att kunna titta ut genom fönstret och se djur.

Jag gissar att det är storspovar, de höll till här för någon månad sedan men så försvann alla och nu har de återvänt

Två bilder

Vad det första föreställer ser nog de flesta, en Lexus alltså.

Bild nummer två är på körsbärstomater som har börjat mogna.

I år har vi tre olika sorters tomater och körsbärstomaterna ska vara känsligast för kyla men ändå är det bara körsbärstomaterna som kommit så här långt. Plommontomaterna har kommit igång att blomma men mer än så har det inte blivit. En av bifftomatplantorna har några tomater men de är gröna än. Jag hoppas att många tomater kommer hinna mogna men det känns tveksamt