Nu skäms jag inte direkt för att jag helt hade glömt bort att leta efter någon bild på Leo. Hade jag inte fått ett mail från sssk som på nytt bad om ett kort så hade jag aldrig börjat titta igenom bilderna från 2007-2008. Efter att ha letat lite hittade jag två bilder som inte var allt för fula och som fungerade storleksmässigt så nu får helt enkelt de på sssk välja vilken bild som ska vara med i handboken.

Leo var onekligen otroligt söt och väldigt rolig. Jag kommer ihåg en gång när vi var ute och gick med hundarna och träffade på några fiskare. Sambon visste ett bra ställe att fiska på/vid så det blev som så att vi promenerade dit med fiskarna. Leo hade order att gå bredvid mig och det gjorde han hela tiden. Vi lämnade av fiskarna på stället och när vi hade gått en bit från dem gav jag Leo frikommando och fortsatte gå. Efter en stund märkte vi att vi bara hade Yana med oss, Leo var borta. Så vi började ropa och till slut gick vi tillbaka till fiskarna för att höra om de sett Leo. Och där satt Leo så fint på en sten och blev matad med en smörgås av en av fiskarna.
Det var så han var, uppförde sig perfekt när man såg honom eller han var under kommando och när man vände ryggen åt honom hittade han på bus.
Ett år var det en älg som blev dödad av björn/varg här i närheten. Det var på vintern så köttet höll sig fräscht. Varje gång vi promenerade i närheten gällde det att hålla ögonen på Leo, han sprang aldrig i förväg för att kunna äta utan han väntade till man hade passerat stället och sedan sprang han tillbaka.
Det känns fortfarande tråkigt att han inte fick bli äldre men han hade några få korta bra år i alla fall.