En uppdatering till

I morse var det ett riktigt fint höstväder så det blev några bilder på hundarna. Givetvis måste jag då visa upp bilderna någonstans.

Det blev höst

Och plötsligt kände jag för att göra ett inlägg här. Det är inte samma sak som att det kommer att komma många inlägg varje månad men kanske blir det så att det dyker upp något inlägg då och då.

Man ska aldrig säga aldrig

Därför säger jag inte att jag aldrig mer kommer att uppdatera den här bloggen. Det jag däremot säger är att jag har inga planer på att uppdatera här inom den närmaste tiden. Den här bloggen startade jag när vi var aktiva med våra hundar. Det är vi inte längre. Under en lång tid nu har jag tänkt lägga ner bloggen för jag har inget längre att skriva. Jag har ändå uppdaterat då och då för det har känts som om jag borde göra det. Nu släpper jag det för det är helt meningslöst att skriva när jag inte känner för det. Hundarna är helt eniga med mig om beslutet och de ser fram emot att slippa bli fotade.

Kanske blir det någon uppdatering i framtiden men det är inget som någon ska räkna med

I går sol i dag regn

När solen lyser solar Freyja i vanlig ordning. Något solande lär det inte bli i dag för regnet faller. Nu behövs det regn så det är inget som jag klagar på och det är bara skönt att få ner temperaturen inne

Svalka

Riktigt varmt även i dag så Freyja uppskattade att få ta ett dopp

En i skugga och en i sol

Det är för varmt att göra något vettigt och som jag ser det går det inte ens att var ute i trädgården någon längre tid. På fm såg det ut så här.

Nu finns det mer än vanligt för hundarna att spana på för det är kultur i tiomilaskogen. Jag brukar mer benämna det som dagarna med fler idioter än vanligt på vägen genom byn. Alla är inte idioter som kör här men tillräckligt många är det för att det inte ska vara så kul att gå på vägen

Vem är den skyldige?

Jag lullade ut med hundarna en vända på lindorna. Bägge var kopplade och givetvis så fick de gå och nosa och kolla av saker. Sedan tog en av dem ett snabbt skutt åt sidan och jag hann uppfatta att den tog något i munnen. När hunden sedan tittade upp kunde jag se att något stack ut på sidan av munnen. Om det var en sork eller en groda kunde jag dock inte avgöra och i det läget kändes det mindre viktigt vad det var för något. Min reaktion blev att säga loss och jag kunde se att hunden övervägde om det skulle lyda eller svälja sitt byte. Eftersom den inte valde att lyda på en gång upprepade jag mitt loss med lite mer irriterad stämma. Det krävdes ytterligare ett loss för att hunden tillslut skulle inse att det är mattes vilja som går först i det här fallet. Ut ur munnen trillade den här

Fullständigt stendöd sork gissar jag på. Hunden tog livet av den jäkligt fort i alla fall om man nu ska se något positivt med det. Nu gillar jag inte att det händer att hundarna har ihjäl djur men ibland går det helt enkelt inte att förhindra att det sker. Jag tror ju inte att någon kattägare här har dåligt samvete för att deras djur har ihjäl lite allt möjligt så därför tänker inte jag heller ha dåligt samvete.