onsdag 23 juli 2014

Hm en månad för tidigt

Den ena klematisen har börjat blomma.

Så var det en löptik i huset igen. Nu tycker jag allt att Freyja började löpa lite för tidigt. Om hon hade hållit sig till tidigare intervaller så skulle hon inte ha börjat löpa förrän slutet av augusti. Nåväl det är skönt när det är över. Höglöpet har varit drygt tidigare och det blir det säkert den här gången också. Men jag och sambon har oss själva att skylla eftersom vi har valt att ha hane och tikar. Och det hade kunnat vara värre, Lexus hade kunnat vara jobbig under hela löpet och det är han inte. Ska vara lite smartare under det här löpet och öka på hans mat med start idag så att han inte blir mager. Går helt klart åt mer energi under höglöpet och då äter han sämre än vanligt

tisdag 22 juli 2014

Har frireligiösa mindre självbevarelsedrift?

Det låter nästan som en avhandling men är bara en fråga jag funderar över efter ett besök idag. Vi har inte haft besök av frireligiösa sedan Toker levde. Han lyckades skrämma ett par lite, inte genom att han var aggressiv utan han var bara glad. När Toker var glad vinklade han öronen bakåt och pratade. För folk som inte förstår sig på hundar verkade det dock som om han vinklade öronen bakåt för att han var förbannad och hans pratande kunde misstolkas för morrande.

Idag var det då dags igen för frireligiösa att göra ett besök. Jag var inne när jag hörde att Yana skällde till. Nu brukar hon skälla en eller två gånger när någon cyklar på vägen så jag antog att det bara var en cyklist. Strax efter det började Freyja och Lexus skälla och det var lite skärpa i skallen. I det läget gick jag ut och såg att det var något geni som stod med handen på vår grind och tänkte öppna den. I vanliga fall brukar jag ropa på hundarna men i det här fallet anade jag att det var religiösa och uppriktigt sagt är man rätt puckad om man fortsätter att stå kvar med handen på grinden när tre okända hundar skäller. Mannen i sällskapet sa att han inte ville öppna grinden eftersom hundarna då kunde springa ut... Han blev då upplyst om att det inte är så begåvat att öppna grinden. Nu tror jag inte att någon av våra hundar skulle skada någon som kom in om man nu bortser från att att man kan bli riven av Freyja medan hon hoppar på en för att bli klappad. Lexus självförtroende har ökat och han satt ner och bevakade och skällde. Efter en liten stund gav de upp och insåg att religiösa inte är så välkomna här.

Jag kan ändå inte riktigt förstå hur man tänker när man tänker gå in i en trädgård med tre helt okända hundar som skäller. Kan det vara så att frireligiösa tar konstiga risker eftersom de ändå räknar med att komma till himlen?

söndag 20 juli 2014

Tror att de är rätt nöjda ändå

Det har inte blivit så mycket roligt för hundarna i helgen för energin har lagts på att fixa i trädgården. Men det är så livet är. Ibland finns det mycket tid och ork för hundarna och andra gånger är det sämre med det. Nu har det varit rätt varma dagar så hundarna har varit rätt nöjda av att få vara i trädgården hela dagen (givetvis så har de fått promenader). Idag var det riktigt varmt så det kändes som ett bra slut på dagen att åka till sjön.
En sak som Lexus gör när han har varit i vattnet uppskattar jag inte riktigt. När han är dyngsur envisas han med att kasta sig på rygg och rulla. Det är ett helt okej beteende när han inte gör det på mina fötter. Det är mer regel än undantag att mina skor är genomvåta när vi lämnar sjön.
Yana skuttade runt lite och var rätt nöjd med det.
Freyja simmade givetvis och det gjorde även Lexus.

fredag 18 juli 2014

Bättre samvete

Dagar när det blir en del gjort i trädgården blir det inte så mycket energi över till att hitta på något med hundarna bortsett från promenader. Nu på kvällen kände jag dock att det var dags att hitta på något med hundarna. Lösningen blev att alla tre fick varsitt spår och avslutet blev deras kvällsmat. Lexus fick frispåra av den enkla anledningen att jag kände att jag inte orkade hålla balansen bland stenar,mossa och annat samtidigt som jag skulle hålla i spårlinan. Så han fick spåra och lyssna på mig när jag bad honom sakta ner och ibland vänta. Det känns som bra träning det också.

spårar

Spårslut
Det blev inga bilder på Yana och Freyja för jag var för trött för att orka följa med på deras spår. Inte helt otippat hittade även dem fram till sin mat.

Nu är mitt samvete helt klart bättre för idag har alla tre fått lite aktivering

torsdag 17 juli 2014

Skönt när det blir klart

Vi har tyvärr rätt många halvfärdiga projekt i trädgården och i/på huset. Förra sommaren blev det inget gjort vilket inte är så konstigt eftersom jag inte var hemma och sambon hade annat att göra. I år har vi då börjat ta itu med allt som borde ha blivit gjort för länge sedan. En sak som irriterat mig i rätt många år är att vår vedbod inte var helt målad. När vi fick den köpte vi färg och målade, färgen räckte dock inte helt och av någon anledning köpte vi aldrig färg och målade klart. Idag tog jag äntligen itu med det och efter lite mer än en timme så var äntligen hela vedboden röd. Eftersom jag ändå var igång blev nästa projekt att få klart inoljning av altanen. Jag oljade in halva för ett par veckor sedan och hade givetvis tänkt olja in resten efter någon dag. Det blev istället sämre väder ute och sen åkte vi till Uppsala så det blev inte gjort.

Nu känns det riktigt skönt att två projekt äntligen är klara. Nästa projekt för min del blir att få bort allt gräs och ogräs som växer överallt i hela uppfarten. Det och få ordning på ena väggen på huset är sådant som ska bli gjort den här sommaren. Allt annat som blir gjort ser jag som bonus.

Lite stressigt känns det att inte veta när jag ska till akademiska sjukhuset igen. Jag ska läggas in på en avdelning för ännu mer tester och det ska bli av när det finns möjlighet till det. Gissar att det blir i höst men jag vet inte

onsdag 16 juli 2014

Ångrar mig inte

Jag hade i bakhuvudet att risken fanns att jag skulle ångra att jag sålde min Pentax k-5. Nu har det gått ett tag och jag ångrar mig inte alls. Lite konstigt känns det att jag kommer bättre överens med min gamla kamera som ändå på pappret är rätt mycket sämre. Det som gjorde att jag ville ha k-5 var att jag tyckte att autofokusen på k10d var väldigt seg och att det fort blir brusigt när man drar upp ISO. Svagheterna finns givetvis kvar men så länge som jag jobbar med kameran och inte mot den känns det helt okej ändå.