Glädje är att

studsa runt med en snörboll.

Drakarna 1 år

För ett år sedan så föddes drak kullen på Puckolinas kennel . Lexus eller Falkor som han heter i stamtavlan blev den som flyttade hit. En liten ullig valp har blivit större men har inte lärt sig att flyga eller spruta eld än men det kommer nog.

Dags att sprida min visdom

Om man vandrar i snö med ett par stövlar med en ordentlig spricka i sulan så kommer snö in i stövlar från undersidan.
Rådjur.

Bortsett från rådjuren skrämde vi en tjäderhöna och jag skrämde en älg. Älgen var på väg mot oss så jag började prata högt. Lexus tittade på mig som om jag hade blivit galen och älgen skuttade åt andra hållet innan Lexus fick syn på den.

Lukten av älgen kände han

Får man ingen leksak tar man det som finns

Jag körde ett väldigt kort träningspass nu på eftermiddagen med Lexus. Det blev lite träning av rutan och jag tänkte vara smart och bara belöna med godis så han inte skulle gå upp i varv. Jag tänkte att det var en bra plan med hade inte med i beräkningarna att Lexus är Lexus. Första gångerna tyckte han att godis var en okej belöning. Efter det började han gå på tok för mycket åt höger så jag fick kalla tillbaka honom. Sen gick han rakt in i rutan och jag gick fram och belönade. Sen såg det ut så här

Han tog en kon som belöning och rusade iväg i full fart. Det var bara att knata efter honom .

En kon var tydligen en väldigt rolig belöning för han skuttade runt en stund och tuggade på den. Han hade ingen större lust att lämna ifrån sig den men han lyssnade när jag sa till. Jag kan inte göra något annat än att skratta åt honom. Något säger mig att vi i framtiden kommer att göra att åskådare på tävlingar får skratta

Öron

Under en promenad kan öronen variera rätt ordentligt.

Öronen får leva sitt eget liv nu helt utan inblandning av mig. Lexus är lika söt oavsett hur öronen är.

En obligatorisk bild på ett rådjur kommer här.

Överexponerad och tagen på för långt avstånd men det är ett rådjur=)

Hundpromenad eller ett test av mitt tålamod?

Tittar man noga på bilden så ser man en snöskoteråkare. Hundpromenaden i dag var utan tvekan promenaden som Lexus har varit stökigast på. Det var ett evigt dragande och pipande. Han ville hälsa på en stövare som inte alls ville ha med honom och göra och så fortsatte det. Helt klart en prövning för mitt tålamod. I den här åldern tycker jag att hundar fort växlar mellan att vara perfekta och att vara mindre perfekta. Yana och Freyja uppförde sig desto bättre. Mycket intryck blev det för alla tre

Tror alltid det värsta

Lexus var lite stel igår i höger bakben och min första tanke var att det givetvis beror på att han har en kass höger höft. Att jag drar den slutsatsen beror på att han skadade höften som valp. I vanlig ordning tvingade jag sambon att titta noggrant på hur Lexus rör sig och efter en stund höll han med om att han rörde sig lite stelt. Nu på morgonen så vet jag inte om han rör sig stelt eller inte. Efter att ha stirrat på hunden en bra stund kan jag fortfarande inte avgöra det. Ska fundera en stund till om det är en bra idé att vara med på hundpromenaden eller inte. Det är skönt att Lexus snart är i rätt ålder för röntgen så slipper jag oroa mig. Oavsett resultat så är det bättre att veta. Jag gillar verkligen inte att jag alltid tror det värsta när det är något med Lexus men det är absolut orsakat av tidigare otur med hundar. Kliar sig Lexus vid ögat tänker jag distichiasis och /kliar han sig på benet/tassen tänker jag eksem. Så tänker jag inte när det gäller Yana eller Freyja och det beror på att det aldrig har varit något fel på någon av dem. Om alla tre hundarna springer lösa någonstans och en skadar sig så är det alltid hunden som jag äger. Nu vet jag inte om det är så att mina hundar alltid är mer oförsiktiga eller om det är så att bayrare är mer tåliga