På en myr

 Så är det den tiden på året igen när det är dags att ge sig ut och titta på älgpass. Det är alltid en bra ursäkt för att vandra på ställen vi normalt inte gör. I dag var det ett älgpass på en myr som vi tittade till. Freyja uppskattade att få vara lös och skutta lite. 

Det börjar bli höst

 I naturen blir det mer och mer färger medan Freyja blir gråare. Nu är grått ett tecken på visdom så det är som det ska vara. 

Svampar och färger är trevligt, älgflugorna är däremot inte lika trevliga. Någon ny hund finns det inte i sikte för min del. Till stor del beror det på att i stort sett alla svenska uppfödare av kh avlar på samma linjer och det är inga linjer jag vill ta i med tång. Dyker det upp någon kull som intresserar mig och det känns som rätt tid för valp så hör jag nog av mig till den uppfödaren men jag börjar tvivla på att det kommer att bli en ny hund till mig

Det blev en resa till Värmland

 

En av alla mina liljor i trädgården

Vi var till Mjönäs djurklinik i veckan för en koll av Freyja. Hon har rört sig lite stelt med bakbenen så vi ville kolla upp det. Jag hade en gissning vad det berodde på och det visade sig att jag hade rätt. Hon har lite lite artros i ryggen vilket inte känns så konstigt eftersom hon ändå är 10½ år, ingen ungdom längre med andra ord. Veterinären blev imponerad av att hennes blodvärden var så perfekta som de är. Alltid kul att höra att hon är så pass frisk ändå. Det var en veterinär som vi inte träffat tidigare, alla veterinärer som vi har träffat där har varit bra på att hantera hundarna och lyssna på oss och det ger ett stort plus. Veterinären vi träffade den här gången kunde inte svenska men det var inget problem, djursjukvårdaren erbjöds sig att tolka men jag tyckte att det gick bra att ta det på engelska. Besöket mynnade ut i att Freyja får en kur med antiinflammatoriskt/smärtstillande och att veterinären föreslog ett foderbyte till ett foder som ska vara bra för leder och hålla ner vikten. Freyja har gått upp i vikt sedan Lexus gick bort så hon behöver absolut gå ner. Medicinen Freyja blev ordinerad är samma som en av alla som Lexus fick testa så vi hade kvar medicin efter honom så vi slapp hämta ut. Nu har hon bara fått medicin i några dagar men hon känns piggare så det är bara att hoppas att det fortsätter så

Tiden går

 Så har det nästan gått en månad igen sedan min senaste uppdatering. När det inte finns mycket att skriva så blir det glest med uppdateringarna. Freyja har blivit mer grå och farten har avtagit sedan hon blev ensam.

Varma dagar

 Det blir inte mycket gjort och Freyja klagar inte över det. 

Jag blir trött bara av att se hur fåglarna sliter med att ordna mat åt sina ungar. Flugsnapparen har fullt upp. 

Stararna verkar inte ha så artiga ungar.

En halv evighet har passerat

 Och när jag väl skriver något så har det ytterst lite med hundar att göra. Så här vackert är det utanför trädgården nu. 

I trädgården för jag ett evigt krig mot lövvivlar och även om jag tar död på ett par hundra varje dag så förlorar jag. Så här ser de små otäckingarna ut.

De äter upp äppelträden, björken, aroniabuskarna och även mina liljor. Inte så roliga insekter med andra ord. Förra året sprejade jag äppelträden och aroinabuskarna gång på gång med såpvatten men det gav ingen större effekt. När man googlar så får man mest rådet att skaka träden/buskarna så de faller ner på ett skynke man då ska ha lagt ut innan. Det fungerar möjligtvis om man enbart har en mindre mängd men skulle det fungerar här skulle jag bli tvingad att stå och skaka träden och buskarna ett par gånger varje timme. Ddt kunde jag läsa att man använde mot dem en gång i tiden även om det känns som en lockande lösning så blir det inte så.

Trevliga insekter har vi också, här i form av fjärilslarver.

Det finns ingen ny hund i sikte för mig än

Ingen ny hund i sikte

 Däremot så har jag oftast Freyja framför ögonen.

Nu har jag inte letat ny hund aktivt utan jag har tittat lite på smooth collie database under planerade och födda kullar. Utöver det så har jag väl snubblat över ytterligare någon kull på annat ställe. Det som alla har haft gemensamt är att de faller in i kategorin vill under inga omständigheter ha eller vill inte ha. Någon enstaka hyfsat intressant kull har jag sett utomlands men det är allt. Att sänka mina krav kommer jag inte att göra utan ska det bli en ny hund så ska det vara en kombination som jag tror på. Och om det inte dyker upp någon så är jag hellre utan hund