Skönt när det blir klart

Vi har tyvärr rätt många halvfärdiga projekt i trädgården och i/på huset. Förra sommaren blev det inget gjort vilket inte är så konstigt eftersom jag inte var hemma och sambon hade annat att göra. I år har vi då börjat ta itu med allt som borde ha blivit gjort för länge sedan. En sak som irriterat mig i rätt många år är att vår vedbod inte var helt målad. När vi fick den köpte vi färg och målade, färgen räckte dock inte helt och av någon anledning köpte vi aldrig färg och målade klart. Idag tog jag äntligen itu med det och efter lite mer än en timme så var äntligen hela vedboden röd. Eftersom jag ändå var igång blev nästa projekt att få klart inoljning av altanen. Jag oljade in halva för ett par veckor sedan och hade givetvis tänkt olja in resten efter någon dag. Det blev istället sämre väder ute och sen åkte vi till Uppsala så det blev inte gjort.

Nu känns det riktigt skönt att två projekt äntligen är klara. Nästa projekt för min del blir att få bort allt gräs och ogräs som växer överallt i hela uppfarten. Det och få ordning på ena väggen på huset är sådant som ska bli gjort den här sommaren. Allt annat som blir gjort ser jag som bonus.

Lite stressigt känns det att inte veta när jag ska till akademiska sjukhuset igen. Jag ska läggas in på en avdelning för ännu mer tester och det ska bli av när det finns möjlighet till det. Gissar att det blir i höst men jag vet inte

Ångrar mig inte

Jag hade i bakhuvudet att risken fanns att jag skulle ångra att jag sålde min Pentax k-5. Nu har det gått ett tag och jag ångrar mig inte alls. Lite konstigt känns det att jag kommer bättre överens med min gamla kamera som ändå på pappret är rätt mycket sämre. Det som gjorde att jag ville ha k-5 var att jag tyckte att autofokusen på k10d var väldigt seg och att det fort blir brusigt när man drar upp ISO. Svagheterna finns givetvis kvar men så länge som jag jobbar med kameran och inte mot den känns det helt okej ändå.

Ovillig fotomodell

Aldrig mer XXL.se

Både jag och sambon hade det väldigt dåligt med bekväma promenadskor. Lösningen blev att leta på nätet efter varsitt par i vettig prisklass.

Jag hittade två par på XXL.se och beställde i slutet av juni. Det tog inte många dagar innan vi fick hem skorna och jag blev imponerad av hur snabbt det gick. När vi hade provat skorna visade det sig att storlekarna inte stämde helt med storlekstabellen, båda paren var för små. Efter lite velande under någon timme blev beslutet att skicka tillbaka skorna och byta till större storlek. 26/6 lämnade vi in paketet med skorna till paketombudet och sedan började en lång väntan. XXL upplyser fint på sin hemsida att man ska få ett mail när de har mottagit en retur. Något mail att de hade fått tillbaka skorna kom aldrig och jag har varit för trött för att orka höra av mig till företaget. Igår kom det då äntligen ett mail om att ett paket från XXL var på väg till mig. Eftersom skorna jag har vid det här laget har blivit ännu mer slitna blev jag glad över att jag äntligen skulle få ett nytt par skor. Den glädjen varade till för några timmar sedan när det kom ett mail från XXL med upplysningen att skorna i storleken som jag beställde är slut så de ska föra tillbaka pengar till mitt konto. Nu har det alltså gått nästan 3 veckor sedan vi skickade tillbaka skorna. Det känns som om de hade kunnat höra av sig för 2 veckor sedan och berättat att skorna var slut. Pengarna har inte kommit tillbaka till mitt konto än och jag har inte råd att köpa nya skor innan pengarna är tillbaka på mitt konto så jag får fortsätta vänta på ett nytt par skor.

Jag har väldigt svårt att tänka mig att jag någonsin kommer att handla på XXL igen. För att ett företag ska vara bra räcker det inte med att de fort skickar varor. Kan de inte hantera byten eller kontakt med kunder inom en rimlig tid känns det inte som ett seriös företag i mina ögon.

Trött

Jag har varit väldigt trött de senaste dagarna och det är inte så roligt. Idag orkade jag dock följa med på promenad.

Yana lullade mest runt mina fötter så det blev ingen bild på henne.

Bilder på hundarna

Jag har tänkt många gånger att jag ska bli lite bättre på att förnya mina publika fotoalbum på picasa men det har inte hänt. Nu ska det dock bli ändring på det. Målet är att uppdatera ett album med bilder på hundarna minst en gång i månaden i alla fall.

Nu har jag lagt till några bilder och albumet hittar man här.

Vill hon ge mig en hjärtattack?

Jag gick ut på altanen för att röka och i vanlig ordning släppte jag ut hundarna. Lexus skuttade ut i trädgården, Yana stannade kvar inne och Freyja gick runt på altanen. Jag satte mig på trappen och rökte och Yana kom och ville bli klappad. När jag hade rökt klart satt jag kvar och klappade Yana en stund. Sedan reste jag på mig för att gå in och upptäckte en död fågel någon dm bakom mig. Döda fåglar är inte riktigt något som roar mig och ju närmare mig de är desto mindre roar det mig. Fågeln låg inte där när jag gick ut så Freyja hade varit artig och hämtat den döda fågeln från altanen och lagt den bakom mig. Jag brukar uppskatta gåvor men döda djur blir jag inte så glad över. Lärdomen får bli att jag ska ta och titta om det ligger någon död fågel på altanen innan jag släpper ut hundarna.