Får man ingen leksak tar man det som finns

Jag körde ett väldigt kort träningspass nu på eftermiddagen med Lexus. Det blev lite träning av rutan och jag tänkte vara smart och bara belöna med godis så han inte skulle gå upp i varv. Jag tänkte att det var en bra plan med hade inte med i beräkningarna att Lexus är Lexus. Första gångerna tyckte han att godis var en okej belöning. Efter det började han gå på tok för mycket åt höger så jag fick kalla tillbaka honom. Sen gick han rakt in i rutan och jag gick fram och belönade. Sen såg det ut så här

Han tog en kon som belöning och rusade iväg i full fart. Det var bara att knata efter honom .

En kon var tydligen en väldigt rolig belöning för han skuttade runt en stund och tuggade på den. Han hade ingen större lust att lämna ifrån sig den men han lyssnade när jag sa till. Jag kan inte göra något annat än att skratta åt honom. Något säger mig att vi i framtiden kommer att göra att åskådare på tävlingar får skratta

Öron

Under en promenad kan öronen variera rätt ordentligt.

Öronen får leva sitt eget liv nu helt utan inblandning av mig. Lexus är lika söt oavsett hur öronen är.

En obligatorisk bild på ett rådjur kommer här.

Överexponerad och tagen på för långt avstånd men det är ett rådjur=)

Hundpromenad eller ett test av mitt tålamod?

Tittar man noga på bilden så ser man en snöskoteråkare. Hundpromenaden i dag var utan tvekan promenaden som Lexus har varit stökigast på. Det var ett evigt dragande och pipande. Han ville hälsa på en stövare som inte alls ville ha med honom och göra och så fortsatte det. Helt klart en prövning för mitt tålamod. I den här åldern tycker jag att hundar fort växlar mellan att vara perfekta och att vara mindre perfekta. Yana och Freyja uppförde sig desto bättre. Mycket intryck blev det för alla tre

Tror alltid det värsta

Lexus var lite stel igår i höger bakben och min första tanke var att det givetvis beror på att han har en kass höger höft. Att jag drar den slutsatsen beror på att han skadade höften som valp. I vanlig ordning tvingade jag sambon att titta noggrant på hur Lexus rör sig och efter en stund höll han med om att han rörde sig lite stelt. Nu på morgonen så vet jag inte om han rör sig stelt eller inte. Efter att ha stirrat på hunden en bra stund kan jag fortfarande inte avgöra det. Ska fundera en stund till om det är en bra idé att vara med på hundpromenaden eller inte. Det är skönt att Lexus snart är i rätt ålder för röntgen så slipper jag oroa mig. Oavsett resultat så är det bättre att veta. Jag gillar verkligen inte att jag alltid tror det värsta när det är något med Lexus men det är absolut orsakat av tidigare otur med hundar. Kliar sig Lexus vid ögat tänker jag distichiasis och /kliar han sig på benet/tassen tänker jag eksem. Så tänker jag inte när det gäller Yana eller Freyja och det beror på att det aldrig har varit något fel på någon av dem. Om alla tre hundarna springer lösa någonstans och en skadar sig så är det alltid hunden som jag äger. Nu vet jag inte om det är så att mina hundar alltid är mer oförsiktiga eller om det är så att bayrare är mer tåliga

Nu behöver jag inte fundera längre

En del grubblar över meningen med livet, jag funderar över andra saker. En sak som jag har funderat en längre tid över är var knekt-Nils stugan låg. Att utifrån en karta från 1800-talet förstå var det tidigare fanns hus här i byn är en utmaning. Idag såg jag dock en skylt som jag inte tidigare hade sett, givetvis blev jag tvingad att läsa på den.

Nu behöver jag inte längre fundera över var Knekt-Nils stugan låg. Det är enbart en tidsfråga innan jag börjar fundera över var något annat hus låg. Lite synd är det att husen bara är utmärkta med skyltar som i många fall har börjat falla i bitar.

Dagens bild

Ord känns överflödiga

Vimsigheten drev oss till att klampa i skidspår

Jag gjorde ett par tappra försök på fm att träna Lexus men gav upp fort. Han var så vimsig så det var verkligen ingen mening att försöka göra något. Jag noterade igår att det fanns ny firmware till min kamera så jag laddade ner den. (Titta på er kamera tillverkares hemsida om ni vill veta om det finns ny firmware till era kameror). Jag tog med mig kameran och vimsig hund och gav mig ut. En svag förhoppning hade jag att få se bävern idag igen och ha chansen att ta bilder från ett bättre ställe. Enda spåren jag kunde se var från igår så jag gav upp hoppet och fortsatte. Jag kunde konstatera att någon hade åkt skidor precis var jag brukar gå. Min fint nedtrampade runda gillade tydligen skidåkaren, eftersom det har snöat i ett par dygn så är det rätt mycket snö.

Min artighet har gränser och jag promenerar inte i en halvmeter snö bara för att undvika att förstöra skidspår. Väljer man att åka skidor var det syns att människor går får man skylla sig själv.

Rådjuren höll i vanlig ordning ett öga på oss. Snart måste min blogg kunna slå rekord i bilder på rådjur. Ska ta och snygga till Lexus i kväll för imorgon ska han och Freyja få träffa veterinär. Det handlar bara om vaccinering av båda. Freyja skulle ha blivit vaccinerad för ett par veckor sedan men eftersom hon löpte kändes det onödigt att åka till veterinär. Lexus har inte fyllt ett år än men det kändes vettigt att vaccinera båda på en gång och enligt skk regler så räcker det att hunden är över 10 månader när 1 års vaccinationen görs. Får se vad veterinären tycker om Lexus form. Veterinären lindar inte in ord utan kommer man dit med en fet eller för mager hund får man höra det. Än så länge har jag inte fått klagomål på någon hunds hull och jag tycker att Lexus är i bra form. Freyja skulle kunna lägga på sig lite men även hon är i bra form