Som en duracellkanin på speed

Man skulle kunna säga att det inte är någon brist på energi hos Lexus. Koncentrationen däremot har det blivit lite sämre med så det blir inte så mycket ren träning nu. Yana och Freyja tycker att han har på tok för mycket energi. Yanas lösning på det hela är att försöka få sitta i knä hos mig hela tiden. Jag är inte så förtjust i den lösningen så istället blir det så att Lexus då och då får vara åtskild från Yana och Freyja. I det fallet märks det att det är en nackdel att ha två hundar som är nära i ålder, Lexus och Freyja drar gärna igång varandra i lek och Lexus har inte lika mycket respekt för Freyja som han har för Yana.

Dagens fråga. Varför?

Varför släpper man fram sina hundar när man vet att dem inte är så trevliga mot andra hanar? En del frågor finns det nog inte ett enkelt svar på. Lexus kom naturligtvis inte till skada

När timmarna rusar iväg

till jag måste ha fått in en uppgift kändes det som ett klokt beslut att gå ut i trädgården. Helt klart på tiden att jag lär mig kameran bättre och att bara sitta och stirra på ett tomt dokument gör tyvärr inte att en massa ord dyker upp i huvudet.

Bilderna börjar bli bättre men än fattas det lite innan jag blir helt nöjd. Det här gråa vädret gör inte direkt att jag får någon inspiration att fota

Blev kanske lite stor

Redan när vi började byta panel på ena sidan huset så planerade jag att bygga en kompost av lite brädor från den gamla panelen. Sen har tiden gått och brädorna har legat på gräsmattan och irriterat mig. Nu i helgen tänkte jag att det var en bra idé och bygga ihop något. Med tanke på att det blir en hel del löv varje höst så tänkte jag att det var lika bra att bygga en rätt stor kompost. Nu blev den lite större än vad jag hade tänkt mig och nu har jag ingen ursäkt längre att inte kratta upp alla löv. Brädorna som blev kvar får det nog bli planteringslådor av så fort jag har tid att fixa med det.

Jag hade velat lägga spår i helgen men det är helt kört när det är efterjakt. Idag har de jagat på tre olika platser så det går inte att lägga spår utan att riskera att vi stör jägarna eller att dem stör oss

8 månader

Tiden har gått fort och nu är Lexus 8 månader. Jag hoppades på en hund med arbetsvilja och koncentration och det är precis det som jag fick. Nu är det upp till mig att ta tillvara på alla hans bra egenskaper och förstärka dem ytterligare. Lexus är en studsig glad hund som alltid visar väldigt tydligt vad han tycker om saker och ting. Någon brist på humör lider han inte av. Jag gjorde ett tappert försök att mäta hans mankhöjd igår och kom fram till ca 56 cm. Jag antar att han kommer att bli lite högre på sikt.
Jag hade tänkt ta lite fina bilder på honom ute idag men dagen har regnat bort så det fick bli en gammal bild.

Huvudet fullt av bomull och det verkar som om jag talar ett nytt språk

Inte så mycket fart på mig med andra ord. Jag har känt mig seg ett par dagar men tänkte att det skulle gå över om jag ignorerade det. Idag var det kämpigt med lunchpromenaden, det kändes som om huvudet var fyllt med bomull och det enda jag hörde var mina egna steg som ekade i huvudet.

Det verkar som om jag helt plötsligt har börjat tala ett nytt språk som är väldigt svårt att förstå. När jag säger sitt verkar det som om det mer låter som hrtfesd för Lexus förstår inte alls vad jag menar. Detsamma verkar gälla för nästan alla ord som han förstod utmärkt för ett kort tag sedan. Underligt nog så har han inga problem med att förstå ordet varsågod. Får se hur lång tid det tar innan herrn förstår mig igen

Fördomar och fack

En kommentar/fråga som jag fick för ett par veckor sedan hänger fortfarande kvar i mitt huvud. Det var en på klubben som frågade om jag hade ställt ut Lexus. Svaret blev givetvis nej och den som frågade blev riktigt förvånad. Den som frågade är en person som jag minns från det att jag hade Leo så det handlar om ca 5 år. Och jag har aldrig ägnat mig åt utställning och har svårt att tro att jag någonsin kommer att göra det. Det gjorde att jag helt naturligt drog slutsatsen att jag fick frågan enbart för att jag nu har en långhårig collie.

Plötsligt kom jag ihåg att när jag hade Leo (sheltie) så var det förvånansvärt ofta som jag fick frågan om vi tävlade agility. Den slutsatsen känns ännu mer besynnerlig med tanke på att jag är småfet och röker. När jag började fundera över underliga fördomar som jag råkat ut för så var det en hel del. På Freyjas mh var det en figurant som frågade mig ett par gånger innan lekmomenten om det gick att kalla in Freyja. Jag tyckte att det var en besynnerlig fråga och jag tror inte att jag hade fått den om Freyja hade varit någon annan ras. (Givetvis gick det att kalla in Freyja).

Jag är inte bättre på något sätt utan sorterar fort in folk och hundar i olika fack. Människor som presenterar sig med sitt namn, etnicitet,politiska inriktning och gud vet allt hamnar oundvikligen i knäppgöks facket. Skrämmande nog så finns det faktiskt minst en person som presenterar sig på det sättet. Mest intressant skulle det utan tvekan vara att få reda på om människor sorterar in mig i samma fack som jag själv skulle placera mig. Nu tror jag inte det eftersom det ändå ligger på ens eget ansvar att utåt ge andra bilden av en själv som man önskar att de ska ha.