Den ser inte ut som en bayrare och det är för att det inte är en bayrare utan en korthårig collie. Det blev jag och inte sambon som skaffade hund. Nu tror jag att det kommer att bli en bayrare i huset igen men när det blir återstår att se. Jag kontaktade Monstar´s kennel förra veckan och i helgen åkte vi ner till Blekinge. Uppfödaren godkände mig som valpköpare och jag såg glada pigga valpar och ville köpa den jag siktat in mig på. Dagen efter blev han besiktad på nytt hos veterinär och med ett godkänt där så blev det klart att han skulle få följa med oss hem.
Vad han kommer att kallas har vi/jag inte beslutat än. Namnet som kenneln kallade honom för fungerar inte för det är samma namn som min sambos barnbarn har. Vi har inte varit hemma ett dygn än så vi håller fortfarande på att lära känna varandra. I dag har vi varit ute en liten sväng på ängen och tittat på gäss.
Allting flyter på fantastiskt bra med den lilla herrn. Han har humör, tar det mesta med ro och den långa bilresan gick perfekt. Det ska bli intressant att se vad det kommer att bli av honom. Jag ska ordna med hans information under sidan hundarna när jag har återhämtat mig efter vår resa.
För min del känner jag att det är väldigt stor skillnad att bli med valp när man inte har någon vuxen hund kvar. Det mesta blir mer nojigt saker som jag inte ens reflekterat över med tidigare valpar tänker jag på nu. Ett exempel är att det i trädgården finns en hel del grenar från björken som blåste ner i vintras och en del annat skräp, hittade även en bit av en fågelvinge i går någon rovfågel som tagit en mindre fågel och lämnat en bit det har gjort att jag fegat ur hittills med att ha honom lös i trädgården. Logiskt vet jag att det inte går att skydda någon från allt som kan gå fel så han kommer givetvis få vara lös i trädgården ändå om någon dag. Att kratta genom hela varje dag och försöka förebygga allt som kan hända går inte så det är bara för mig att släppa det och släppa honom.
