onsdag 18 september 2013
Han kom ihåg mig
Idag var det planerat att Åsa och Kent skulle komma och hälsa på och eftersom jag har 30min utevistelse med personal varje dag så skulle jag kunna hälsa på Lexus. Det var 2 månader sedan som jag såg Lexus och jag var lite orolig för att han inte skulle känna igen mig eller inte bli glad. Skulle det hända skulle mitt hjärta trasas sönder. Min oro var tursamt nog helt onödig, hårbollen hade inte glömt bort mig. Det var härligt att få klappa om honom igen och leka lite
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Och för att glädja dig lite till kan jag meddela att han blev ordentligt upprörd för att du försvann. Han ville följa med dig istället för att vara hos oss. Trots rastrundan glömde han inte åt vilket håll du gick. Kram!
SvaraRaderaÅh vilket bitterljuvt besök det måste ha varit. Jag känner med dig och tänker faktiskt på dig varje dag trots att vi inte känner varandra alls. Styrkekram, hoppas att du kan må bättre med tiden.
SvaraRaderaHåller med Jenny och hoppas att du och hårbollen snart är återförenade i vardagen <3
SvaraRadera