måndag 17 februari 2014

Får mig att rysa

Nu vet jag med mig att texten här skulle bli synnerligen obegriplig om jag försökte skriva den på något språk som jag inte riktigt behärskar. Det i kombination med att jag faktiskt bor i Sverige gör att jag skriver på svenska. Väldigt logiskt enligt mig. Jag har full förståelse för att en del uppfödare väljer att ha engelsk text på sin hemsida för att kunna nå ut till fler. Men en begriplig hemsida på svenska är väldigt mycket bättre än en hemsida men obegriplig engelsk text. Är man dålig på engelska så är ett bra tips att ha det mesta av informationen på svenska och ha kortfattad information på engelska. Och om man nu vill ha hela hemsidan på engelska ta för guds skull hjälp av någon som kan engelska. Att läsa en text där jag måste gissa vad sjutton människan menar får mig bara att rysa och det ger inte ett seriöst intryck

söndag 16 februari 2014

Varför väljer folk som gör korkade saker att visa upp sig i tv/tidningar?

Det som fick mig att reagera var ett reportage i Rapport. En kvinna hade kört på vildsvin och enligt egen utsaga blev hon chockad och ringde inte polisen. Hon var däremot inte så chockad att hon missade att fota skadorna på sin egen bil. När hon sedan kom till sitt jobb (osäker på om det ens var samma dag) så frågade hennes arbetskamrater om hon inte hade ringt polisen. Då först ringde hon. Det hon då valde att gå ut i tv och gnälla om var att hon blev fälld för smitning och fick betala dagsböter. Hon ansåg att eftersom hon ville göra rätt borde hon inte ha fått något straff.

En sån logik blir jag alltid så imponerad av. Om jag slår ner någon person och sen kommer på att det var dumt och ber om ursäkt så tror jag inte att kvinnan tycker att jag borde komma undan påföljd.


Hur svårt är det att förstå att djur som blir påkörda oftast får skador som innebär att de lider? Och om man inte rapporterar det kallas ingen eftersöksjägare ut och djurets lidandet fortgår.

Hur man ska göra om man kör på något går det att läsa här

lördag 15 februari 2014

Ibland är det bättre att vara inne

Ute snöar det och blåser och nu känns det rätt skönt att sitta inne med en kopp kaffe. Lexus tycker att vädret är fantastiskt medan Yana och Freyja ser det som tortyr att gå ut. Det blev en promenad på runt en timme med lite aktivering. I sånt här väder så är jag inte så duktig på att hitta på saker för hundarna men de fick på kommando hoppa/klättra upp på snövallar. Yana är den som uppskattar sånt mest så hon blev nöjd. Lexus fick hämta leksak i snön och så gjorde jag lite tappra försök att få honom att gå till pinnen/lövet jag pekade på. Freyja ägnade promenaden åt att se ut som om hon blev plågad och hade ingen större lust att göra något. Hon blir nog glad när löpet är över och hon kan skutta runt lös igen

fredag 14 februari 2014

Dagens fundering

I vanliga fall när någon helikopter flyger över byn så är det en ambulanshelikopter från Norge. Skadar sig någon ordentligt i Sälen eller här i närheten så är det från Norge ambulanshelikoptern kommer. Sjukvården här är det lite si och så med. När det hörs att en helikopter är i närheten brukar jag oftast inte ens bry mig om att titta men det lät ovanligt mycket idag så jag vred på huvudet och tittade ut.
Två av tre helikoptrar fick jag på bild. I brist på något bättre att fundera på undrar jag nu varför tre helikoptrar flyger här.

torsdag 13 februari 2014

Bara jag som förstår?

Jag har lagt märke till att om man ser ekorrspår så finns det alltid älgspår i närheten.

(Nu är det mobilbilder så det är inte helt lätt att se ekorrspåren i bild 1.)
Det finns säkert människor som hävdar att det är en slump att spåren alltid är i närheten av varandra. Det tror däremot inte jag. Jag är övertygad om att älgarna och ekorrarna har någon form av samarbete. Att jag väljer att dra den slutsatsen är att det enbart är älgar och ekorrar som har lyckats skrämma mig. Älg som jagar människor är läskigt och har man hört ekorrens dödsskrik eller vad det nu är kommer man ihåg det. Jag förväntar mig att någon dag få se en ekorre som sitter på älgens huvud och håller sig fast i hornen eller älgens öron.



(Ingen idé att ringa psykakuten, det kan vara så att jag skämtar eller så är det inte så)

onsdag 12 februari 2014

Träningen får nog ligga nere ett tag

På fm gjorde jag ett tappert försök att träna med Lexus. Försöket varade en stund och sen gav jag upp. Han var disträ och uppvarvad och jag började bli frustrerad och då är det lika bra att ge upp. Nu har jag inte lika mycket energi som tidigare så mitt tålamod är inte det bästa. Då känns det vettigare att låta Lexus göra av med energi på promenader.
Vi tar nya tag när Lexus hjärna fungerar lite bättre. Till den dagen kommer får det bli desto mer motion.

tisdag 11 februari 2014

1kg känns ibland som mer

Jag tänkte att Lexus skulle få dra lite på promenaden idag. Tidigare så har han fått dra runt ett halvt kg men jag tänkte att jag kunde öka på till 1kg idag. Att jag inte utsätter Yana för att dra beror enbart på att hon skulle se det som ett straff. Freyja har jag tänkt låta dra lite men det har inte blivit av än. Yana fick skutta runt och trivdes utmärkt med att vara ensam om det ett tag.

Lexus får oftast gå i koppel en stund innan han får vara lös av den enkla anledningen att han springer så fort han kan och jag tycker att musklerna ska få bli lite varma innan han drar iväg i en jäkla fart. Efter att han hade gått i koppel en stund och skuttat runt lös ett tag fick han dra. Jag kom sedan på den briljanta tanken att vi skulle gå en vända inne i skogen. Eftersom det är ett par dm snö så kände jag att det skulle vara lite taskigt att låta Lexus dra var det inte är plogat. Min lösning blev att knyta linan runt min egen midja så jag skulle slippa bära på flaskan.
Ett kg mer eller mindre tänkte jag att jag inte ens skulle märka av. Jag hade fel. Att pulsa i ett par dm snö när det är 0 grader visade sig vara väldigt mycket jobbigare när jag drog på ett kg. Lexus fick gå i koppel i skogen för han lyssnar inte så bra som jag skulle önska nu. Freyja fick även hon gå kopplad eftersom hon löper. Yana däremot skuttade runt och åt så mycket rådjursskit som hon kunde.
Freyja
När vi kom ut på ängen igen fick Lexus skutta en stund till.
Yana var antagligen mätt efter en väldig massa rådjursskit så hon tog det lugnt.
Lexus fick dra en bit till på vägen hem och nu märks det att det tog lite på krafterna. Alla tre hundarna vilar och verkar nöjda.