Livsglädje

Promenaderna nu blir mest i närheten för det är ohyggligt halt ute. Jag hoppas innerligt att det blir lite varmare om någon dag så att lite av isen försvinner i alla fall.

Galet monster eller en Freyja?

Freyjas intressanta stil när hon springer och följer ett spår

Yana i full fart

Yana

Nu finns det säkert någon som irriterar sig på att horisonten är sned. Och det är det fritt fram att irritera sig på.

Kapar onödiga kostnader

Jag skulle kunna fråga mig själv hur det kommer sig att jag har tre olika bankkonton. Något vettigt svar på det har jag nog inte om man bortser från lathet när det kommer till att säga upp konton. Jag beslutade mig för att äntligen ta itu med det idag. Att betala 20kr i månaden helt i onödan är bara slöseri med pengar. Nu har jag ändrat skattekonto,ändrat konto när det kommer till autogiro och fixat med lite annat. Ett säkert mail har även gått iväg med uppsägning av ett konto. Runt en halvtimme har det tagit att fixa med allt och nu kommer jag att spara 20kr per månad. Det är inte en jättesumma men jag har hellre 20kr på kontot än betalar det i onödan

Inbördes beundran

Jag har alltid haft svårt för klubbar och liknande som ägnar sig åt inbördes beundran. Att det förekommer i hundvärlden är något som är välkänt. För ett tag sedan så blev jag medlem på en fotosajt i avsikt för att helt enkelt kunna bli bättre på att ta bilder. Igår avslutade jag mitt medlemskap där. Efter att ha sett att folk i sina kretsar prisar varandras bilder oavsett hur bilderna ser ut så gav jag upp. En del bilder förtjänar verkligen allt beröm men när många bilder både är dåliga tekniskt och motiven är fula får beröm så känns det meningslöst. Allt i livet handlar om att utvecklas och det gör man inte om man bara sitter och berömmer varandra för sånt som inte är bra.

Jodå jag bryter mot lagen

Här kommer bildbevis.

Freyja

Idag är det första mars och nu har hundförbudstiden startat. Som synes på bilden så var Freyja ändå lös idag.

Inte så lätta att se

Helt lätt är det inte att upptäcka rådjuren nu och värre blir det när snön försvinner.

Aktivering av mig och Yana

Jag har börjat bli bättre på att alltid ha en leksak i fickan när jag är ute med hundarna. När Yana och jag promenerade på en skogsväg tog jag fram leksaken och slängde iväg den. Sen fick jag lite aktivering.

Jag lyckades få leksaken att fastna rätt högt upp i en björk. Efter lite jobb fick jag ner den och sen fick den ligga i min ficka till vi kom till ett kalhygge,

Jag passade även på att aktivera Yana lite genom att låta henne leta efter leksaken i snö.

Letar

Letar

Hittar

Gräver fram leksaken

Fått fram leksaken

Mina puckon

Jag kan erkänna att en del av smeknamnen jag har på hundarna kanske inte låter så trevliga. Freyjas vanligaste smeknamn är råttan och det händer att jag ropar mina puckon när jag vill att båda ska komma. Min sheltie lystrade till namnet mattes lilla gris så det är inte något som bara bayrarna blir utsatta för. Nu är båda två väldigt duktiga på att manipulera mig, freyja lurade mig precis att hon behövde gå ut. Hon behövde inte alls gå ut utan hon ville ligga på altanen och sola.
Det blev en promenad på nära två timmar idag. Kameran fick stanna hemma så det blev bara mobilbilder. Nu har min mobil ett par år på nacken så kvalitén på bilderna lämnar lite att önska men en ny mobil blir det inte så länge som den jag har fungerar.

 Det är en del snö och efter ett tag blir det helt klart lite jobbigt för mig. Då är det perfekt att ta fram en leksak ur fickan och slänga iväg den i snön när hundarna inte ser. Sen är det bara att peka och säga åt dem att leta. De blir aktiverade och jag får stå och lata mig en stund. Yana kommer tillbaka till mig med leksaken för att få en bit torrfoder i utbyte utan någon uppmaning. Freyja däremot lämnar inte gärna ifrån sig leksaker. Det är en sån sak som jag har lagt ner en hel del träning på men så stora framsteg har det inte blivit.

När vi var på väg hem hittade jag skoterspår i en ny riktning och skoterspår måste följas så det blev en extra vända.

På ställen som jag vet att rådjuren brukar hålla till är det koppel som gäller. Att utmana ödet ser jag ingen mening med