En kall natt

Nu brukar jag inte bli glad över kyla men i morse blev jag glad. Kyla innebär nämligen att det är större chans att skoterspåren håller att gå på. Glädjande nog så höll de hyfsat och det var så skönt att slippa gå på vägen. Lexus fick springa en del och det gjorde nog hans dag.

Det börjar bli vår

Så härligt att kunna se något annat än is på vägen. Det lär dröja innan snön är borta men det gör inget så länge som lite försvinner varje dag.

Hyresgäster även i år

Den senaste tiden har det märkts att småfåglarna har börjat kolla av fågelholkarna i trädgården. Nu verkar det som om ett blåmes par har beslutat sig för att holken i granen passar bäst.

Jag har tröttnat på snön

Den där uppe som styr över vädret lyder mig inte utan envisas med att skicka snö på oss.

Tänk om alla kunde följa en enkel regel

Och den regeln är att man inte har sin hund lös om det inte går att kalla in den när det behövs.
I dag fick vi en otrevlig överraskning när vi kom runt en krök. 10-20m längre bort bakom ytterligare en krök var en person med en bunt hundar som lät som rabiessmittade djävlar när de upptäckte oss. Hundar som låter som rabiessmittade djävlar när de ser andra hundar är ett rätt vanligt inslag i miljön här. När den som var ute med hundarna sedan började ropa på en hund var det inte svårt att inse att en var på väg mot oss. Den hunden kom springandes med ett otrevligt kroppsspråk och riktade in sig på våra hundar. Jag backade bort med Lexus och då siktade den in sig på Freyja. Nu gick det bra tack vare att sambon lyckades hålla bort Freyja samtidigt som han fick grepp om den andra hundens halsband. I det läget insåg den att det var bättre att springa tillbaka till personen den var ute med. Det är inte trevligt alls när en hund på 30-40 kg kommer springandes med ett otrevligt kroppsspråk.
Jag avslutar med något trevligare nämligen ett rådjur som inte är i vår trädgård.

När de är utanför trädgården så är de vackra

När rådjuren är i trädgården så är de däremot skadedjur

Det går inte att vinna över rådjuren

Det här är första vintern som vi har ett högre staket runt hela tomten. Det har inneburit att färre rådjur har tagit sig in men det har inte stoppat alla och det räknade vi inte med heller. Med det i bakhuvudet så satte vi nät runt alla utom ett äppelträd i höstas så att rådjuren inte skulle tugga på grenarna. Att vi struntade i att sätta nät runt ett träd har att göra med att rådjuren tidigare vintrar bara har provsmakat en gren på det trädet och sedan låtit den vara ifred. I år smakar det trädet tydligen bra och snön runt de andra träden är så pass packad att rådjuren kan luta sig över nätet och äta.

Det enda som återstår att hoppas på är att någon i byn kommer att plantera en stor mängd fruktträd under året så att rådjuren nästa år håller sig där och äter