Uppdrag leta leksak

Lexus brukar uppskatta att få leta efter leksaker när vi är ute på promenad. Igår satte jag honom på promenaden och gömde en leksak och sen fick han lov att springa och leta. Det visade sig att han inte alls hade lust med det utan skuttade åt motsatta håll och åt rådjursskit. Nu har jag bevisligen inte riktigt lika bra luktsinne så jag hittade inte leksaken. Jag tänkte göra ett nytt försök att hitta den idag men mitt luktsinne hade inte blivit bättre och Lexus hade inga planer på att hjälpa mig. Eller på sätt och vis hjälpte han mig för han sprang runt med en pinne och var nära att fälla mig ett par gånger med pinnen. Om jag hade kravlat runt på knäna hade jag kanske hittat leksaken.

Nu var det en hemmagjord leksak så det var ingen katastrof men lite tråkigt ändå.

Jag fastnade lite framför resterna av den här skylten som visar att det en gång i tiden fanns ett hus på platsen och vilka som bodde där. Tyvärr så är det flera av skyltarna här i Sillerö som har gått sönder och det går inte längre att läsa informationen.

Ett litet djur höll koll på oss men verkade inte tycka att vi var något hot. Det var nog första gången som jag slapp höra en ekorre skrika. Jag vet inte varför men de brukar alltid ge sig ifrån någon form av dödsskrik när jag träffar på dem

Som en duracellkanin på speed

Man skulle kunna säga att det inte är någon brist på energi hos Lexus. Koncentrationen däremot har det blivit lite sämre med så det blir inte så mycket ren träning nu. Yana och Freyja tycker att han har på tok för mycket energi. Yanas lösning på det hela är att försöka få sitta i knä hos mig hela tiden. Jag är inte så förtjust i den lösningen så istället blir det så att Lexus då och då får vara åtskild från Yana och Freyja. I det fallet märks det att det är en nackdel att ha två hundar som är nära i ålder, Lexus och Freyja drar gärna igång varandra i lek och Lexus har inte lika mycket respekt för Freyja som han har för Yana.

Dagens fråga. Varför?

Varför släpper man fram sina hundar när man vet att dem inte är så trevliga mot andra hanar? En del frågor finns det nog inte ett enkelt svar på. Lexus kom naturligtvis inte till skada

När timmarna rusar iväg

till jag måste ha fått in en uppgift kändes det som ett klokt beslut att gå ut i trädgården. Helt klart på tiden att jag lär mig kameran bättre och att bara sitta och stirra på ett tomt dokument gör tyvärr inte att en massa ord dyker upp i huvudet.

Bilderna börjar bli bättre men än fattas det lite innan jag blir helt nöjd. Det här gråa vädret gör inte direkt att jag får någon inspiration att fota

Blev kanske lite stor

Redan när vi började byta panel på ena sidan huset så planerade jag att bygga en kompost av lite brädor från den gamla panelen. Sen har tiden gått och brädorna har legat på gräsmattan och irriterat mig. Nu i helgen tänkte jag att det var en bra idé och bygga ihop något. Med tanke på att det blir en hel del löv varje höst så tänkte jag att det var lika bra att bygga en rätt stor kompost. Nu blev den lite större än vad jag hade tänkt mig och nu har jag ingen ursäkt längre att inte kratta upp alla löv. Brädorna som blev kvar får det nog bli planteringslådor av så fort jag har tid att fixa med det.

Jag hade velat lägga spår i helgen men det är helt kört när det är efterjakt. Idag har de jagat på tre olika platser så det går inte att lägga spår utan att riskera att vi stör jägarna eller att dem stör oss

8 månader

Tiden har gått fort och nu är Lexus 8 månader. Jag hoppades på en hund med arbetsvilja och koncentration och det är precis det som jag fick. Nu är det upp till mig att ta tillvara på alla hans bra egenskaper och förstärka dem ytterligare. Lexus är en studsig glad hund som alltid visar väldigt tydligt vad han tycker om saker och ting. Någon brist på humör lider han inte av. Jag gjorde ett tappert försök att mäta hans mankhöjd igår och kom fram till ca 56 cm. Jag antar att han kommer att bli lite högre på sikt.
Jag hade tänkt ta lite fina bilder på honom ute idag men dagen har regnat bort så det fick bli en gammal bild.

Huvudet fullt av bomull och det verkar som om jag talar ett nytt språk

Inte så mycket fart på mig med andra ord. Jag har känt mig seg ett par dagar men tänkte att det skulle gå över om jag ignorerade det. Idag var det kämpigt med lunchpromenaden, det kändes som om huvudet var fyllt med bomull och det enda jag hörde var mina egna steg som ekade i huvudet.

Det verkar som om jag helt plötsligt har börjat tala ett nytt språk som är väldigt svårt att förstå. När jag säger sitt verkar det som om det mer låter som hrtfesd för Lexus förstår inte alls vad jag menar. Detsamma verkar gälla för nästan alla ord som han förstod utmärkt för ett kort tag sedan. Underligt nog så har han inga problem med att förstå ordet varsågod. Får se hur lång tid det tar innan herrn förstår mig igen